Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Studieavgifter leder till ökad snedrekrytering”

Om studiemedel och utbildning i allt högre grad innebär skuldsättning blir föräldrars ekonomiska resurser och utbildningsbakgrund allt mer avgörande för vilka som söker sig till högre utbildning. Studieavgifter leder till ökad snedrekrytering, där utbildning och bildning blir alltmer av en klassfråga, skriver S-studenters ordförande Talla Alkurdi.

Bo Becker skriver på DN Debatt den 23/9 att studieavgifter inom högre utbildning bör införas. Andra har redan replikerat på Bo Becker och beskrivit flera anledningar till att avgiftsbelagd utbildning inte är att förespråka, speciellt inte om svenska universitet ska höja sin kvalitet och utöka det internationella utbytet.

Utbildning är en demokrati- och jämlikhetsfråga. Utbredd kunskap och möjlighet till bildning och utbildning är bland det viktigaste som finns i ett fritt och demokratiskt samhälle. Utbildning och bildning är två skilda saker, men de är starkt förknippade med varandra. Tillsammans är de bland de starkaste verktyg ett samhälle har för att upprätthålla demokratin och hålla den levande. När fler får möjlighet att studera på eftergymnasial nivå, där bildning värderas, skapas ett starkare och mer uthålligt demokratiskt hjul. De utbildade erhåller kunskap om samhällets olika delar och sprider den till dem som saknar delar av denna kunskap.

Men utbildning och bildning är också makt. När färre utbildar sig fungerar spridningen av kunskap i samhället sämre, vilket leder till att kunskapen om samhällets delar och funktioner, och därmed makten, koncentreras till en elit. Därför är det oerhört viktigt att utbildningsmöjligheterna är så lika som möjligt för alla och att vi har en mångfald i högskolorna och universiteten. Om en del av samhället hämmas i sina möjligheter till utbildning snedfördelas kunskapen och det skapas en obalans i kunskapsspridningen, där bara vissa priviligierade samhällsgrupper erhåller kunskap. Resultatet blir ett mindre jämlikt samhälle. För att spridningen av kunskap ska öka och fungera väl krävs det därför att samhället motarbetar de mekanismer som hämmar möjligheterna till utbildning och bildning.

Alla måste naturligtvis inte söka sig till eftergymnasiala studier. Men många som skulle vilja studera gör det inte, och det kan bero på olika saker. Studietraditioner i hemmet och socioekonomisk bakgrund är två betydande faktorer. Människor från exempelvis studieovana hem har i allmänhet en högre tröskel att ta sig över för att kunna börja studera. Ett väl fungerande studiemedel och avgiftsfri högre utbildning är för dessa grupper en viktig möjliggörare som minskar avståndet till eftergymnasiala studier. Om studiemedel och utbildning i allt högre grad innebär skuldsättning blir föräldrarnas ekonomiska resurser och utbildningsbakgrund allt mer avgörande.

Sammantaget skulle studieavgifter leda till ökad snedrekrytering, där utbildning och bildning blir alltmer av en klassfråga. Vi bör i stället öka våra investeringar i högre utbildning för ökad jämlikhet och demokrati.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.