Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-29 12:48

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/styrmedlen-for-klimatet-tenderar-att-vara-for-svaga/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Styrmedlen för klimatet tenderar att vara för svaga”

SLUTREPLIK DN DEBATT 3/1.

Nio klimatforskare: Vi kan knappast återreglera den svenska elmarknaden.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

I en replikvår debattartikel frågar sig Ulf Svensson varför det han benämner som den övergripande samhällsplaneringen har lagts ner. Vi ser det inte riktigt som vår roll att svara på denna fråga. Men vi är ändå lite tveksamma till att en sådan skulle ge det nödvändiga helhetsperspektiv som Svensson tycks framhålla.

Förvisso kan anföras att den centrala planering som fanns förr ledde till stora samhällssatsningar, men ur ett demokratiskt perspektiv är vi inte övertygade om att Svenssons svunna tider är önskvärda eller ens möjliga.

Han lyfter kärnkraften som ett exempel. Det är korrekt att kärnkraften då kraftigt byggdes ut i Sverige, men detta gjordes på en reglerad marknad där det var staten som tog hela risken för investeringarna. En sådan process är knappast förenligt med dagens EU-marknad.

I dag har vi i huvudsak avreglerade marknader och marknadsbaserade styrmedel. Forskning visar att denna typ av styrmedel generellt sätt är effektiva och gör att åtgärderna genomförs till lägsta kostnad. Problemet är snarare att styrmedlen tenderat att vara för svaga. Detta löser man knappast med någon slags återreglering, ”statliga industriplaner” eller vad det nu är Svensson tänker sig.

Vi håller däremot med Svensson om att omställningen behöver accelerera. Det visar vår forskning och var poängen i vår artikel. Det är alltså inte främst tekniker och kostnader som är hindret, utan snarare det vi nämnde som tydligare krav vid offentlig upphandling, bättre samverkan i byggprojekt, en aktivare finansiell sektor och kompletterande stöd och styrmedel. Även om allt detta är mer eller mindre på gång i samhället – och kanske kan man se detta som en modern ”planprocess” – är vår poäng är att de måste utökas och påskyndas.

Svensson menar att kostnaderna för den förnybara energin inte synliggörs. Det är delvis riktigt, men det gäller lika mycket vinster som den förnybara energin ger och kan komma att ge upphov till, exempelvis att den begränsar klimatförändringen och pressar elpriset.

Det finns stora möjligheter med smart integrering av variabel elproduktion. Att det är utländska ägare till en del av den nya elproduktionen kan förvisso utgöra ett problem. Men vi kan knappast återreglera elmarknaden. Här är det väl i så fall upp till svenska aktörer att vara mer aktiva med investeringar.

Varför det skulle vara önskvärt att Sverige skulle ”styra till vem som är slutkunden för den förnybara energin” har vi svårt att förstå. Tvärtom är det en positiv drivkraft att det i dag finns ett stort tryck från företag långt ut i värdekedjan att framhäva att deras produkter produceras med förnybar energi, det vill säga att det finns en marknad för denna energi. Det viktiga är naturligtvis att kostnaden för att släppa ut koldioxid är tillräckligt hög och att intresset för den gröna omställningen fortsätter.

Vi kan hålla med Svensson om att tillståndsprocesserna måste bli mer effektiva. Det pågår arbete där klimatnyttan ska kunna vägas tyngre i tillståndsprocesserna. Samtidigt kommer det vara utmaningar med acceptansfrågor och detta och andra genomförbarhetsfrågor studerar vi i annan forskning. Här finns tyvärr inga enkla svar utan det kommer krävas kompromissande om vi ska klara omställningen. Här hoppas vi att politiken kan främja kompromisser snarare än att spä på polarisering.

Med vår artikel vill vi peka på att det inte är tekniken eller ekonomin som står i vägen för klimatomställningen, men att det finns andra hinder. Därför föreslår vi ett antal åtgärder som kan bidra till att accelerera omställningen. En positiv sak är att i princip alla samhällets aktörer är överens om att vi ska nå målen. Forskning – till exempel av den tidigare ekonomipristagaren till Alfred Nobels minne Elinor Ostrom – visar att detta är en viktig och troligtvis nödvändig förutsättning för ett lyckat kollektivt handlande, vilket är det som behövs om klimatfrågan ska lösas.

Ämnen i artikeln

Klimatet

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt