Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Styrningen brister i samhällets största bransch – skolan”

En ny rapport visar att hela 78 procent av skolhuvudmännen har otydliga målformuleringar kring elevernas kunskapsutveckling.
En ny rapport visar att hela 78 procent av skolhuvudmännen har otydliga målformuleringar kring elevernas kunskapsutveckling. Foto: Jessica Gow TT

Styrningen av skolan är bitvis undermålig. Bara 18 procent av Sveriges kommuner har tydliga mål. Nu måste skolans huvudmän sätta fokus på varje årskull. Det är dags att införa nationella nyckeltal och följa elevernas resultat hela vägen till vårterminen i årskurs nio, skriver Mats Rosenkvist, Successful schools och Matz Nilsson, Sveriges skolledarförbund.

Nu börjar snart ett nytt läsår med stora utmaningar, lärarbrist och många nyanlända elever. Elevresultaten från föregående läsår diskuteras tillsammans med målen för det nya läsåret.

Att skolans styrning är ett viktigt område för att utveckla den svenska skolan har flera olika rapporter konstaterat de senaste åren – rapporter från bland annat Skolinspektionen, Studieförbundet näringsliv och samhälle, OECD samt nu senast i Skolkommissionens slutbetänkande. Skolans styrning är abstrakt. Den handlar konkret om hur styrkedjan har samma fokus hela vägen från lärarnas planering, undervisning, bedömning och analys till rektorns och skolhuvudmannens analys, styrning och resursfördelning. Juridiskt ansvariga är skolhuvudmannen och rektor.

Successful schools Sverige har i en ny rapport sammanställt resultaten av en text- och innehållsanalys av de 290 kommunala skolhuvudmännens måldokument för skolan. Rapporten ger en unik inblick i hur skolans styrning ser ut, vilka mål man arbetar mot och indirekt i hur skolhuvudmännen tänker.

Med tanke på resultatutvecklingen det senaste decenniet kan man ana en uppgivenhet i många skolhuvudmäns målformuleringar och kring deras beslutsamhet att förbättra resultaten.

Analysen visar bland annat följande:

1. Fokus ligger på årskurs nio och endast på tre ämnen. Enbart 14 procent av skolhuvudmännen har mål och nyckeltal för både årskurs tre och nio i alla ämnen. Totalt 50 procent har nyckeltal och mål enbart för årskurs nio och inga mål för övriga årskurser. Ofta ligger fokus enbart på tre ämnen: engelska, matematik och svenska/svenska som andra språk.

Med andra ord har majoriteten av alla kommunala skolhuvudmän huvudsakligen fokus på:

– Enbart tre ämnen, trots att gymnasiebehörigheten bygger på många ämnen.

– Årskurs nio, när hela handlingsutrymmet att använda skolans resurser är borta.

2. Fokus ligger på årskurs – inte på årskull och förbättringar. Endast en skolhuvudman visar att de följer varje årskulls utveckling från årskurs ett till nio i alla ämnen. Skolhuvudmän jämför som regel i stället till exempel eleverna i årskurs sex förra läsåret med de som går i årskurs sex nu. Ingen skolhuvudman visar att de har fokus på förbättringarna i form av vad det senaste läsåret har inneburit i resultatförbättringar för respektive årskull, det vill säga indirekt respektive elev.

3. Målen är otydliga. Endast 18 procent av skolhuvudmännen har tydligt formulerade och tidsatta mål. Exempel på denna typ av tydliga målformuleringar: ”Gymnasiebehörighet 2017: 85 procent... gymnasiebehörighet 2019: 90 procent.”

78 procent av skolhuvudmännen har otydliga målformuleringar kring elevernas kunskapsutveckling som riskerar att inte vara motiverande och relevanta utan blir i stället till intet förpliktigande när kunskapsresultaten är låga och/eller har gått neråt de senaste åren. Exempel på denna typ av otydliga målformuleringar: ”ska ständigt öka”, ”högre än basåret 2013”, ”högre än rikssnittet”, ”förbättrat lärande, ”öka”, ”alla” eller ”100 procent”.

Få skolhuvudmän sätter delmål utifrån var man befinner sig på vägen mot målet eller visionen, det vill säga 100 procent som är Sveriges alla grundskolors uppdrag.

Grundidén med den svenska läroplanen är likvärdighet. Det betyder inte att alla skolor måste bedöma kunskaper på exakt samma sätt, men de ska göra det på ett sätt som är likvärdigt. När det gäller skolans styrning så är ”att göra lika” avgörande för analyser, jämförelser, insikter och för fokus på bättre resultat på alla nivåer. Därför behöver skolhuvudmännen hjälp, inte i form av mer resurser, utan med en tydligare nationell styrning som hjälper dem att genomföra uppdraget. Som det är i dag samlar man in data om elevernas kunskap på så olika sätt att den är svår att jämföra.

Vi föreslår följande förbättringar:

Skapa nationella nyckeltal med fokus på förbättringar för varje årskull. Precis som Skolkommissionen konstaterar så behövs det nationella så kallade value-added-mått. Detta behövs för att skolhuvudmän och skolor ska sätta fokus på ständiga förbättringar och vad man åstadkommer i alla ämnen per årskull för indirekt ökat fokus på varje elev. Skolan har 18 terminer på sig att tillsammans lyfta varje elev och årskull till ”slutleveransen” vårterminen i årskurs nio.

Skapa även nationella nyckeltal för årskurs ett till fem då det inte sätts betyg. Många skolhuvudmän har ensidigt fokus på årskurs nio. Anmärkningsvärt är att enbart 30 procent av de kommunala skolhuvudmännen använder sig av de nationella nyckeltal som redan finns utifrån betygen från årskurs sex. Därför behövs det nyckeltal hela vägen från årskurs ett till årskurs nio, i alla ämnen, för fokus på rätt och tidiga insatser. Det räcker inte med att ha fokus på de senare skolåren årskurs sex till nio då handlingsutrymmet blir mindre och mindre.

Nationella nyckeltal för årskurs ett till fem behöver inte vara betyg och det behöver inte genomföras några nya omfattande skolreformer. Grunden för att använda sådana nyckeltal finns redan i det arbete som alla lärare gör sedan många år tillbaka när de löpande bedömer elevernas utveckling i förhållande till kunskapskraven enligt de tre alternativen: 1) har otillräckliga kunskaper 2) har godtagbara kunskaper 3) har mer än godtagbara kunskaper.

Sätt fokus på alla ämnen. Sveriges skolhuvudmän behöver sätta fokus på alla ämnen och inte enbart på de nationella proven och basämnena svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. Huvuduppdraget att till årskurs nio ge varje elev gymnasiebehörighet bygger inte enbart på basämnena utan på ytterligare fem eller nio ämnen beroende på gymnasieprogrammets inriktning.

Sammanfattningsvis är det nödvändigt och dags att börja följa elevernas kunskaper i alla ämnen, för varje årskull hela vägen från årskurs ett till årskurs nio. Bara så kan luckor upptäckas och de insatser som krävs sättas in i tid!

DN Debatt. 17 augusti 2017

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.