Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-17 09:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/svensk-satsning-pa-forskning-om-virus-kan-forandra-varlden/

DN Debatt

DN Debatt. ”Svensk satsning på forskning om virus kan förändra världen”

Världsomspännande epidemier orsakade av nya virus kommer att förbli ett stort hälsoproblem. Vi menar att det svenska forskarsamhället är unikt rustat för att utveckla nya antivirala läkemedel och vaccin, skriver artikelförfattarna.
Världsomspännande epidemier orsakade av nya virus kommer att förbli ett stort hälsoproblem. Vi menar att det svenska forskarsamhället är unikt rustat för att utveckla nya antivirala läkemedel och vaccin, skriver artikelförfattarna. Foto: Geovien So/TT

DN DEBATT 1/2.

17 virusforskare: Vi bör öka beredskapen mot vanliga och allvarliga virusinfektioner som inte kan förebyggas eller behandlas.

Lika effektiva som läkemedelsföretagen varit i utvecklingen av läkemedel mot hiv och hepatit C, lika ineffektiva har de varit att upptäcka nya angreppspunkter på de många nya virus som sprids, och som kommer att spridas, över världen.

Ett tidigare okänt coronavirus sveper över världen med åtföljande lidande och oro. Som många gånger förr har virus spridits till människor från andra däggdjur, och infektionen gynnas av urbanisering och trångboddhet. Världsomspännande epidemier orsakade av nya virus kommer att förbli ett stort hälsoproblem. Vi menar att det svenska forskarsamhället är unikt rustat för att utveckla nya antivirala läkemedel och vaccin mot globala virusinfektioner.

Spridning av virus, som är ett slags behållare av arvsmassa som bara kan överleva genom att sprida sitt dna eller rna till sina värddjur, gynnas av att människor är höggradigt mobila och bor tätare i allt större städer. Resultatet har blivit att vi, inte minst under de senaste decennierna, har sett epidemier orsakade av nya, globalt spridda virus mot vilka vi saknar vacciner och antivirala läkemedel. Varje utbrott av nya virusinfektioner tycks komma som en överraskning, och när epidemin har klingat av tycks man blåsa faran över. Men nya utbrott av världsomspännande virusinfektioner kommer med stor sannolikhet att inträffa även i framtiden.

WHO listade år 2018 de tio största infektionshoten mot mänskligheten, och nio av dem är virus (se faktaruta). Det finns varken läkemedel eller vaccin för någon av dessa infektioner. Vi menar att detta budskap inte tillräckligt har uppmärksammats vare sig av medier eller av beslutsfattare. Globalt spridda virus kan snabbt utvecklas till hot mot folkhälsan, vilket med all tydlighet aktualiseras av det nya coronaviruset (2019-nCoV) från Wuhan-regionen i Kina.

Våra inhemska virusinfektioner, som i faktiska tal orsakar påtaglig sjuklighet, lidande och död går på ett märkligt sätt under massmediernas radar.

Som ett av flera tidigare exempel kan nämnas att sarsvirus, som överfördes från fladdermus till sibetkatt i Kina, fick en närmast explosiv spridning bland människor med början under våren 2003. Utbrottet tog världen med förvåning, och dödligheten närmade sig snabbt 10 procent med än högre dödlighet bland äldre personer. Till en början hemlighölls spridningen i Kina, vilket ledde till en försenad reaktion från bland annat WHO. Spridning av sarsvirus upphörde inom några månader. Orsakerna härtill är inte helt kända, men en global informationsspridning mellan forskargrupper om det nya viruset och dess gensekvens möjliggjorde en snabb molekylär diagnostik. Smittade personer kunde identifieras vilket, vid sidan om andra förebyggande åtgärder, sannolikt bidrog till att detta virus inte spreds över världen.

Den globala spridningen av nya virus tycks därefter ha ökat. 2009 bröt en pandemi ut av ett nytt influensavirus, svininfluensan. Ett globalt vaccin­program forcerades fram, vilket troligen bromsade denna epidemi om än med allvarliga biverkningar hos en liten andel av de vaccinerade. Spridningen av svininfluensans ättlingar är numera under kontroll. Influensa är ett uppmärksammat hälsoproblem eftersom det orsakar stora utbrott, och det finns både vaccin och antivirala läkemedel. Influensa står därmed i kontrast till många andra akuta virusinfektioner, vilka kan komma att utgöra minst lika stora hälsohot i framtiden.

Sarsepidemin och svininfluensan är inga unika företeelser. Under det senaste decenniet har vi sett en snabb global spridning av två myggburna virus. Chikungunyaviruset orsakade år 2013 miljontals fall av febersjukdom, ofta med kroniska ledbesvär som följd. Detta virus spreds från Afrika till Europa, Karibien och den amerikanska kontinenten genom flygtransport av infekterade personer och/eller smitt­bärande myggor.

Och under 2015 spreds zikavirus, som från början är ett apvirus från Ugandas skogar, till Brasilien och därefter norrut på den amerikanska kontinenten. Zikavirusinfektion drabbar framför allt foster, och bilder på infekterade barn med outvecklade skallar lär inte ha lämnat någon oberörd.

Samtidigt inträffade ebolakatastrofen, som orsakades av ett blödarvirus från en art av fladdermöss. Ebolavirus, som tidigare främst har infekterat personer i avlägsna byar i den afrikanska djungeln, spred sig snabbt mellan människor i urbana miljöer i Västafrika under 2014–2016. Dödligheten var cirka 40 procent, och minst 11 000 avled av infektionen. Sekundärfall inträffade i flera länder, och nu pågår ett nytt allvarligt utbrott i Kongo-Kinshasa.

De samhälleliga konsekvenserna i Kina har redan varit enorma – trots etablerande av karantänsområden och reserestriktioner pågår spridningen för fullt.

Den senaste, men med stor säkerhet inte den sista, globala virusinfektionen har orsakats av ett nytt coronavirus, som troligen har spridits till människor från en djurmarknad i den kinesiska mångmiljonstaden Wuhan. Detta virus ger upphov till en spridd lunginflammation som kan vara allvarlig. Det största hotet tycks i detta fall inte vara dödligheten, som sannolikt är måttlig, utan dess förmåga att sprida sig till en global befolkning som saknar immunitet mot detta och liknande coronavirus.

Den snabba ökningen av flygresor gör hotet än allvarligare än tidigare – virus sprids därmed effektivt mellan regioner och länder. De samhälleliga konsekvenserna i Kina har redan varit enorma – trots etablerande av karantänsområden och reserestriktioner pågår spridningen för fullt. De ekonomiska konsekvenserna för Kina och resten av världen kan bara anas, och såväl vaccin som läkemedel saknas.

Våra inhemska virusinfektioner, som i faktiska tal orsakar påtaglig sjuklighet, lidande och död går på ett märkligt sätt under massmediernas radar. Vi går nu in i ”vabruari” där sjukskrivningar till följd av virussjukdomar såsom vinterkräksjuka (norovirus) och luftvägsinfektioner (rinovirus, parainfluensavirus, enterovirus, RS-virus m fl) till dels gör samhället dysfunktionellt. Situationen är densamma i många av världens länder, även om årstiderna varierar. Mot dessa virus saknas effektiva antivirala läkemedel och vaccin.

Vi anser att det finns skäl att öka vår beredskap mot vanliga och allvarliga virusinfektioner som vi i dag inte kan förebygga eller behandla eftersom vi saknar läkemedel och vaccin. Lika effektiva som de större läkemedelsföretagen har varit i utveckling av läkemedel mot kroniska viruspandemier som hiv och hepatit C, lika ineffektiva har de varit att upptäcka nya angreppspunkter på de många nya virus som sprids, och som kommer att spridas, över världen.

Det finns i Sverige ett sedan lång tid etablerat och unikt välfungerande vetenskapligt samarbete mellan sjukvården och de forskare som bedriver grundläggande virusforskning, och under det senaste årtiondet har bland annat Vetenskapsrådet och Wallen­bergstiftelsen skapat avancerade plattformar för effektiv utveckling av nya läkemedel mot bland annat infektioner.

En prioriterad satsning på virusinfektioner har aldrig gjorts i dessa sammanhang. En samlad svensk forskarinsats med stöd från offentliga och privata medel, och med denna infrastruktur i ryggen, skulle kunna förändra världen. Vi förordar därför ett riktat svenskt program för att stödja inhemsk virusforskning med målet att utveckla nya antivirala läkemedel och nya vacciner mot inhemska och globala virusinfektioner.

 

Ämnen i artikeln

Sjukvård
Högskolan
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Rätta artikel

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt