Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-23 05:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/svensk-valfard-behover-en-digital-modernisering/

DN Debatt

DN Debatt. ”Svensk välfärd behöver en digital modernisering”

Medborgaren borde varje dag, dygnet runt kunna kontakta myndigheter och med säker inloggning sköta alla sina ärenden och kontakter digitalt, skriver artikelförfattarna. Foto: Jessica Gow/TT

DN DEBATT 1/9. Svensk välfärd står inför enorma utmaningar. Men gamla, dyra och krångliga it-system i den offentliga sektorn hjälper inte till utan skapar i stället frustration för tiotusentals medarbetare och miljoner medborgare. Det är därför dags för en Sverigeförhandling om digitaliseringen av välfärden, skriver Daniel Forslund (L), Mats Persson (L) och Anna Starbrink (L).

Välfärden måste ta klivet in i framtiden. Den digitala infrastrukturen är minst lika viktig som höghastighetståg och tunnelbanor. It i offentlig sektor kan bli den viktigaste faktorn för en modern välfärd – om vi vågar investera, och om stat, kommuner och regioner satsar tillsammans. Det är dags för en Sverigeförhandling om digitaliseringen av välfärden.

Svensk välfärd står inför enorma utmaningar. Förutsättningarna är väl kända och är i grunden positiva: ökad livslängd, fler äldre, ökade behov av vård, omsorg och utbildning. Tekniska och vetenskapliga framsteg gör att möjligheterna men också kraven ökar alltmer. Vi kan lösa allt fler mänskliga problem, och människors förväntningar på att välfärden hänger med kommer fortsätta att stiga. Utmaningen kan formuleras ekonomiskt: bara de ökade vård- och omsorgsbehoven för en åldrande befolkning beräknas, bara till 2026, handla om 90 miljarder, enligt regeringens egna beräkningar. Men den kan också formuleras i form av bemanning: prognoserna pekar på att hundratusentals personer behöver rekryteras till kommuner och regioner för att täcka pensionsavgångar och möta ökade behov – allt annat lika.

It i offentlig sektor framstår ibland som en del av problemet. Dyrt, tidsödande och krångligt vållar gamla it-system frustration för tiotusentals medarbetare och miljoner medborgare. Nyligen rapporterades om hur många statliga myndigheter använder föråldrade it-system, som både är dyra att driva och begränsar möjligheten till innovation – dels för att pengarna inte räcker, dels för att alla nya applika­tioner och tjänster måste passa in i en gammal mall. Det är självfallet svårt, för att inte säga omöjligt, att fullt ut nyttja de modernaste möjligheterna med appar och e-tjänster när det ibland måste fungera ihop med över 40 år gammal teknik.

Statens it-problem bleknar dock i relation till regioner och kommuner. Om statens samlade it-nota på uppskattningsvis 30 miljarder kronor låter hög, uppskattas it-kostnaderna bara i Region Stockholm till 3–4 miljarder. Bara en enskild region kan ha hundratals olika it-system för vården – en mardröm för både vårdpersonal och it-tekniker.

I vårdens verklighet existerar fortfarande faxar i brist på säkra och moderna kommunikationssätt, läkare och sjuksköterskor tvingas lägga dyrbara timmar på att logga in och ut ur kanske tiotals olika system under ett arbetspass och rapportera in samma data upprepade gånger i olika system.

I vårdens verklighet existerar fortfarande faxar i brist på säkra och moderna kommunikationssätt, läkare och sjuksköterskor tvingas lägga dyrbara timmar på att logga in och ut ur kanske tiotals olika system under ett arbetspass och rapportera in samma data upprepade gånger i olika system.

Medborgaren, eleven/föräldern eller patienten som möter välfärden gör det samtidigt alltför ofta i en föråldrad form. Onödigt krångliga it-lösningar – eller, fortfarande, i väntan i telefonköer.

Utvecklingen går framåt. Smarta e-tjänster finns för allt från deklaration till elektroniska recept på läkemedel. Men det kunde finnas så mycket mer. Vi borde själva få bestämma och välja fritt hur och när vi kontaktar välfärden. Detta kommer också kunna bidra till att minska behovet av personal på en arbetsmarknad med hård konkurrens om kompetensen. Sveriges kommunder och landsting (SKL) pekar på hur tiotusentals jobb kan lösas genom digitalisering, om välfärdstekniken kan införas snabbare och mer strategiskt.

Medborgaren borde varje dag, dygnet runt kunna kontakta myndigheter och med säker inloggning sköta alla sina ärenden och kontakter digitalt. Patienten borde kunna använda de modernaste apparna i sin smarta telefon för att rapportera in hälsodata som landar direkt i journalen och hjälper vården att boka bästa tid för återbesök – i stället för att behöva komma på rutinbesök som kanske inte ens behövs.

Trygghetskameror som sparar nattliga hemtjänstbesök, AI som effektiviserar handläggning i socialtjänsten och frigör tid för professionella medarbetare att ägna sig åt direkta kontakter med medborgare och brukare och annat där människan och hens kunskap är överlägsen – allt sådant som prövas runt om i landet borde enkelt och självklart sedan kunna rullas ut i bred verksamhet. Innovationskraften bland välfärdens medarbetare och bland alla entreprenörer borde kunna agera fritt utan att hämmas av föråldrad it.

It i offentlig sektor borde inte vara ett problem, utan en del – kanske den största delen – av lösningen för framtidens välfärd. Men så länge vi tvingas kvar i gamla it-system kommer varken medarbetare eller medborgare att kunna känna den fulla potentialen. Offentlig sektor och svensk välfärd kommer att akterseglas och inte leva upp till allmänhetens berättigade förväntningar.

En modern välfärd och en modern offentlig sektor kräver både nationell samordning – och nationell finansiering. Varje enskild kommun eller region har varken kompetensen eller de ekonomiska musklerna att sköta omställningen på egen hand. Det vore också ett enormt resursslöseri.

Liberalerna föreslår nu en sådan nationell samordning. Vi är vana att tala om långsiktiga, gemensamma planer kring transporter och bostäder – om höghastighetsbanor, tåg, tunnelbana, broar och tunnlar runtom i landet. Samma investeringstänk behövs för framtidens digitala infrastruktur i offentlig sektor.

1 Starta en Sverigeförhandling för modernisering och digitalisering av välfärden. Utgångspunkten bör vara att staten och deltagande kommuner och regioner finansierar hälften var. En förhandling ska också leda fram till gemensamma prioriteringar och samordning.

2 Säkra tillgången till uppkoppling i hela landet. Januariavtalets skrivning om att 95 procent av hushållen och företagen ska ha tillgång till 100 Mbit/s nästa år, och att alla ska ha stabila mobila tjänster av god kvalitet 2023, måste förverkligas.

3 Säkra den tekniska mångfalden. Avsikten med en förhandling och ett nationellt investeringsprogram är inte teknisk likriktning, utan en gemensam strategi och finansiering av ”bottenplattan” för nya it-lösningar. Avsikten är att frigöra innovationskraften och komma ifrån fastlåsningen i dagens föråldrade system.

4 Gör e-förvaltning till norm. Offentlig sektor ska systematiskt införa digitala tjänster utifrån vad som ger bäst nytta för medborgarna. Digitalt ska vara norm, papper ska vara undantag. Gemensamma standarder ska tillämpas och rättsliga regelverk utvecklas.

Ingen myndighet, region eller kommun kan uppfinna hjulet på egen hand. Tillsammans gör vi det betydligt bättre och snabbare.