Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Svenska läkare administrerar i stället för att träffa patienter”

Svenska läkare lägger 30 procent av sin arbetstid på direkta patientkontakter medan läkare i de bästa sjukvårdsorganisationerna lägger 70 procent av sin tid på att möta patienter, skriver artikelförfattarna.
Svenska läkare lägger 30 procent av sin arbetstid på direkta patientkontakter medan läkare i de bästa sjukvårdsorganisationerna lägger 70 procent av sin tid på att möta patienter, skriver artikelförfattarna. Other: Isabell Höjman/TT

DN DEBATT 2/3. Sjukvården behöver inte bara mer pengar utan också en rad strukturreformer. Svenska läkare träffar lägst antal patienter per år i hela OECD: bara en tredjedel av genomsnittet och tvingas till mycket administration. Vi vill införa standardiserade journalsystem och ha fler sekreterare som stöttar läkarna, skriver Ebba Busch Thor (KD) och Acko Ankarberg Johansson (KD).

Den svenska sjukvården rankas som en av världens allra bästa när det kommer till resultat. Våra läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal gör ett ovärderligt arbete och deras kunnande är unikt. Vården är fantastisk – när den kommer människor till del. Samtidigt som vi kan stoltsera med vårdresultat i världsklass har vi en sjukvård i kris. Chanserna att överleva en svår diagnos är avhängigt var i landet man bor. Vårdköerna växer. Patientsäkerheten hotas på grund av överbeläggningar. Personalen inom vården går på knäna. Landstingen kommer allt längre ifrån att klara de lagstadgade kraven om vårdgarantin fullt ut.

Det pågår ett välfärdssvek inom svensk sjukvård. Socialdemokraterna har visserligen avsatt mer statsbidrag till kommuner och landsting som potentiellt skulle kunna gå till sjukvården. Men trots det har utvecklingen gått åt fel håll. Den personalförstärkning som regeringen nu aviserat kan ge en dämpande effekt – men först om fem år. Detta är en klen tröst för de 90.000 personer som i dag står i kö till operation och specialistbesök.

Kristdemokraterna anser också att kontinuitet för patienten måste stärkas genom att återinföra en patientansvarig läkare. För det krävs att fast anställda läkare blir den naturliga ordningen och hyrläkare ett undantag.

Sjukvården behöver mer resurser. Vi kristdemokrater har i vår budget avsatt 27,5 miljarder kronor utöver regeringens anslag. Men mer pengar är enbart halva svaret. Grunden för en reell förbättring av tillgänglighet och kvalitet inom vården stavas strukturella reformer. Detta är ett obekvämt besked som kräver att de politiska ledningar som suttit i förarsätet för sjukvården tvingas släppa sina maktbaser. Landstingens sjukvårdsansvar bör avskaffas och staten ta över huvudansvaret för sjukvården.

För att vända krisen inom vården föreslår Kristdemokraterna strukturella reformer som kan ge effekt på kort och lång sikt:

1

Ge läkarna mer tid för patienten. De svenska läkarna träffar lägst antal patienter per år i hela OECD. Endast 700 patienter per läkare och år jämfört med 2.300 i genomsnitt. Svenska läkare lägger 30 procent av sin arbetstid på direkta patientkontakter medan läkare i de bästa sjukvårdsorganisationerna lägger 70 procent av sin tid på att möta patienter. En orsak är att svenska läkare tvingas lägga mycket tid på administration och indirekt patientkontakt. Bara 37 procent av läkarna är nöjda med sitt journalsystem vilket är minst andel av alla länder.

Även läkarnas administrativa börda kring sjukskrivningar måste minska. Varje komplettering av sjukskrivningsuppgifter till Försäkringskassan tar läkarna i genomsnitt 35 minuter vilket är längre tid än de flesta patienter får med sin läkare.

För att frigöra läkarnas tid vill vi se en nationell och obligatorisk standard för alla journalsystem. Vidare bör fler läkarsekreterare och medicinska sekreterare anställas som kan utföra administrativt arbete och planering.

Kristdemokraterna anser även att primärvården bör anställa fler rehabkoordinatorer som särskilt tar sig an sjukskrivningsfallen och ser till att de hamnar rätt i vårdapparaten samt att frågor från försäkringskassan hanteras.

2

Fler vårdpersonal. Vården behöver fler medarbetare. Våra reformer skulle motsvara 16.500 fler medarbetare till 2020, det vill säga läkare, sjuksköterskor, barnmorskor och undersköterskor samt administrativ personal och vårdserviceteam.

3

Rätt till fast läkarkontakt samt färre hyrläkare. Kristdemokraterna anser också att kontinuitet för patienten måste stärkas genom att återinföra en patientansvarig läkare. För det krävs att fast anställda läkare blir den naturliga ordningen och hyrläkare ett undantag. Arbetsgivaren bör därför överväga lönesituationen och andra anställningsvillkor för fasta läkare.

4

Fler tillgängliga vårdcentraler och flexibla öppettider. Primärvården är basen i sjukvården och det ska vara lätt att komma i kontakt med vårdcentralen. I dag brister tillgängligheten till vårdcentralerna. Trots att färre söker sig till primärvården försämras resultaten och färre får träffa en läkare inom 7 dagar. En orsak till detta är att primärvården har cirka 17 procent av hälso- och sjukvårdens resurser vilket är väldigt lite i ett europeiskt perspektiv. 

Vi behöver utöka primärvårdens resurser och ge den ett utvecklat uppdrag. Här måste staten ta ledartröjan och peka ut vägen. 21 landsting förmår inte på egen hand göra den förändring som krävs. Kristdemokraterna har avsatt tre miljarder kronor vilket motsvarar ungefär 80 fler vårdcentraler runt om i landet eller att våra befintliga vårdcentraler kan ha mer flexibla öppettider som till exempel kvällar och helger.

5

570 nya vårdplatser till 2020. I dag har Sveriges sjukhus konstanta överbeläggningar vilket innebär att patienter vårdas på en vårdplats som inte uppfyller kraven på fysisk utformning, utrustning och bemanning. Det kan handla om att patienter vårdas i fikarum eller korridorer eller på en avdelning som saknar rätt medicinsk kompetens. Den situation som tidigare ansågs vara en sommarkris är numera normaltillstånd. Överbeläggningarna påverkar patientsäkerheten och sätter vårdpersonalen inför svåra etiska problem. 

Vi föreslår en prestationsbaserad ersättning om totalt sju miljarder som införs redan i år och som ges till de landsting som klarar maximalt 90 procent beläggning i genomsnitt under en månad. Landsting behöver därmed se till att samverkan förbättras med kommunerna så att äldre får den vård de behöver utan att vänta i timmar på akuten, flera mobila team som kan ge vård i hemmet och nya varianter av korttidsplatser som avlastar. Fram till 2020 motsvarar våra vårdplatssatsningar 570 fler intensivvårdplatser och vanliga vårdplatser i sjukhusvården.

6

2. 000 nya utbildningsplatser. Genom kortare köer, en utbyggd primärvård och färre överbeläggningar förbättras medarbetarnas arbetsmiljö. Men det räcker inte. Vi behöver också fler utbildningsplatser och vi föreslår över 2.000 fler platser på vårdutbildningar än regeringen. Arbetstidsscheman och andra arbetsvillkor behöver förbättras så att sjukvården blir en attraktiv arbetsgivare. Rätt använd kompetens, RAK, måste bli mer än en käck slogan.

Detta är sex områden där förändring kan genomföras i närtid för att möta den akuta vårdkrisen. Vi kommer fortsätta lämna besked om hur vi får en sjukvård man kan lita på. Krist­demokraterna har erfarenhet av att korta vårdköer och förbättra vården som ansvarigt sjukvårdsparti i regeringen. Vi vill få det förtroendet igen!

DN Debatt.2 mars 2018

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.