Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Svenskarnas ohälsa kostar minst 120 miljarder per år”

Folkhälsoinstitutet i ny rapport: Trots att färre svenskar röker och dricker har inte regeringens hälsomål uppnåtts. Kommunerna saknar ekonomiska incitament för att i de tidiga skolåren satsa på barns hälsa. Vi föreslår därför att regeringen på försök inför ”folkhälsofonder” för långsiktiga hälsoinsatser för barn och unga. Regeringen bör också, i likhet med Danmark, överväga att lagfästa kommunernas ansvar för folk­hälsan, skriver företrädare för Folkhälsoinstitutet.

I Sverige har hälsan mätt som medellivslängd förbättrats under många decennier, och ett stort antal hälsoproblem har minskat. Fortfarande finns det dock tydliga skillnader i hälsa mellan olika grupper. Personer med utsatta socioekonomiska förhållanden, utländsk bakgrund, funktionsnedsättning eller hbt-identitet uppger ofta en sämre hälsa än den övriga befolkningen.

En ny sammanställning av flera svenska studier visar att risken för skador bland barn och unga är 40 procent högre i socioekonomiskt svaga grupper jämfört med socioekonomiskt starka grupper. Risken för depression och ångest är dubbelt så hög. Det övergripande målet för folkhälsan som riksdag och regering har satt upp – samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen – är alltså inte uppnått.

Ohälsan kostar – inte bara för individen i form av begränsningar, lidande och minskad livslängd. Den sammanlagda samhällskostnaden för ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall, i form av bland annat utebliven produktion och direkta sjukvårdskostnader, är lågt räknat 120 miljarder kronor per år. Det framgår av nya beräkningar som vi låtit genomföra. Det är kostnader som kan minskas betydligt, bland annat genom att skapa förutsättningar för sundare matvanor, ökad fysisk aktivitet samt ett minskat bruk av alkohol och tobak.

En analys av förändringarna under den senaste femårsperioden visar på framgångar för folkhälsoarbetet på två viktiga områden: Allt färre röker dagligen och totalkonsumtionen av alkohol har minskat något. Det är också främst på dessa områden som regeringen har haft en tydlig inriktning med nationella handlingsplaner, tilldelat relativt stora ekonomiska och personella resurser samt satsat för att inrätta samordningsfunktioner på nationell, regional och lokal nivå. Ett exempel är länsstyrelsernas samordnare av det alkohol- och drogförebyggande arbetet.

På andra områden ses inga betydande förbättringar. Den allra viktigaste insatsen för att skapa en god folkhälsa är att ge barn och unga en bra start i livet och förutsättningar för att avsluta skolan med fullständiga betyg, och därmed goda möjligheter på arbetsmarknaden. Tidiga åtgärder för barn och unga med särskilda behov i exempelvis skola och förskola ger både minskade samhällskostnader och bättre hälsa.

Omvänt kan frånvaron av tidiga åtgärder i barn- och ungdomsåren i stället ge stora samhällsekonomiska kostnader senare i livet. Här handlar det ofta om delvis dolda kostnader eftersom de belastar många olika skattefinansierade aktörer, såsom arbetsförmedling, försäkringskassa, landsting och rättsväsende.

Kommunernas tidiga insatser i exempelvis skola och förskola innebär alltså att andra på sikt får minskade kostnader. Därmed saknar kommunerna ofta tydliga ekonomiska argument för sådana satsningar. Vi föreslår därför att regeringen på försök inrättar ”folkhälsofonder” för tidiga och långsiktiga insatser för barn och unga. Fonderna kan ge förutsättning för en långsiktig budgetplanering, fler tidiga insatser, bättre hälsa och minskade kostnader.
Kommunernas nyckelansvar för folkhälsoarbete kan också behöva tydliggöras. I dag finns det inga tydliga lagkrav på att kommunerna ska bedriva ett samlat folkhälsoarbete. Danmark har nyligen infört en lag som tydliggör kommunernas roll och ansvar i folkhälsoarbetet. Vi föreslår att regeringen låter utreda möjligheten att även i Sverige lagfästa kommunernas ansvar för folkhälsofrågor.

Även hälso- och sjukvården behöver utveckla sitt hälsofrämjande arbetssätt. I Västerbottens läns landsting har regelbundna hälsokontroller och aktiv rådgivning till invånarna lett till förbättrade kostvanor, minskad rökning och minskade hjärt-kärlsjukdomar. Trots de positiva resultaten är det få andra landsting och regioner som valt att arbeta på detta systematiska sätt. En förklaring kan vara den kostnadspuckel som uppstår i starten av ett hälsofrämjande arbete. Vi föreslår därför att regeringen anslår stimulansmedel till några landsting eller regioner som vill testa och utvärdera ”Västerbottensmodellen”.

Sammantaget presenterar vi ett sextiotal förslag i den folkhälsopolitiska rapport som vi lämnar över till regeringen. Ambitionen är att folkhälsa ska bli en vinst för alla, och allas ansvar.

För att uppnå folkhälsopolitikens mål om en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen krävs investeringar. Alternativet är långt dyrare – både i reda pengar och i ohälsa.

Sarah Wamala
generaldirektör, Statens folkhälsoinstitut

Anita Linell
projektledare för Folkhälsopolitisk rapport 2010, Statens folkhälsoinstitut

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.