Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-05-20 07:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/svenskt-natomedlemskap-vore-bra-for-hela-norden/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Svenskt Natomedlemskap vore bra för hela Norden”

Olof Palme var en större europé än vad många av hans sentida beundrare tycks vilja förstå, skriver Bengt Lindroth.
Olof Palme var en större europé än vad många av hans sentida beundrare tycks vilja förstå, skriver Bengt Lindroth. Foto: Torbjörn Andersson/Expressen

DN DEBATT 10/5.

Bengt Lindroth, Sveriges Radios tidigare korrespondent i Norden och Baltikum, och socialdemokrat: Till slut finns chansen att alla Nordens länder kommer in i Nato. För det finns goda skäl. Vi är delar av en europeisk helhet med samma säkerhetspolitiska mönster. Dessutom kan de nordiska länderna minska försvarsalliansens beroende av USA.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

I april 1972 talade statsminister Olof Palme till studenterna i Uppsala. ”Vi har alltid försökt att bekämpa eller motverka de centrifugala krafterna i Norden som skapas av olikheterna i vår säkerhetspolitik”, sa han. Självklart borde Sverige spela en roll i det europeiska samarbetet men då ”krävs att vi erkänner vår europeiska identitet”. Palme var en större europé än vad många av hans sentida beundrare tycks vilja förstå.

Mycket har förändrats sedan den där aprildagen i Uppsala. Kalla krigets tudelning av Norden är överspelad, men giltigheten i Olof Palmes ord består.

Rysslands angrepp på Ukraina leder in i det största säkerhetspolitiska skiftet i Europa på 30 år. Risken är överhängande att det som historien bevisat så många gånger förr – senast 1994 när Sverige, Finland och Norge folkomröstade om inträde i EU och valde olika vägar – nu ska upprepas. När stor­politiken i Europa trycker på skingras de små länderna kring Östersjön, Nordatlanten och intill Arktis.

Samtidigt. 2022 erbjuds en ny chans, ”a window of opportunity”. Det borde vara ett överordnat mål för oss i Norden att utnyttja den chansen. Den talar för att vi alla ska finnas med i Nato.

Här är fyra skäl:

1. Att uppfatta de nordiska länderna som delar av en europeisk helhet har blivit nödvändigare. Våra nationella berättelser, om folkhemmet, om heroiska insatser och våndor under och efter världskrigen och om nordborna som världens lyckligaste folk, ingår som olika avsnitt i ett enda gemensamt europeiskt förlopp. Respekterade historiker som Tony Judt och Ian Kershaw har i omfångsrika verk om samtidens Europa anlagt just sådana perspektiv. Många nordiska kollegor gör detsamma i fråga om våra närområden.

Hela Norden i Nato kan ta större ansvar i södra Östersjön. Då knyter vi an till de goda hjälp­insatserna under 1990-talet som underlättade balternas frigörelse från Sovjet.

Självklart ska de gängse patriotiska historierna berättas och återberättas, men också kritiskt granskas generation för generation. Ryssland av i dag visar hur farliga de inskränkt nationella betraktelsesätten är. Ju starkare de betonas desto mer riskerar de att uppmuntra till splittring, i Europa och i Norden.

2. Den geopolitiska och operativa verkligheten måste gälla. Rysslands aggressivitet visar hur vi i vår del av världen är hopsydda i samma säkerhetspolitiska mönster. Vilket bekräftas i en rad utredningar gjorda både före och efter annekteringen av Krim 2014 av akademiska och militära sakkunniga och diplomater och politiker.

Till dem hör den samnordiska Stoltenbergrapporten (2009) och islänningen Björn Bjarnasons genomgång av Nordens säkerhetspolitiska miljöer (2020), det svenska Regeringskansliets ”Säkerhet i vår tid” av Krister Bringéus (2016) och den finländska regeringens expertpanel om alliansfriheten kontra Nato (2016). Alla mynnar ut i hopp om mer samarbete, analys- och tanke­utbyte. 2009 avtalades om Nordefco, som vill omsätta de olika försvars- och idésamtalen i konkreta handlingar. Det bilaterala svensk-finländska militära samgåendet är ett av inslagen.

Det skärpta läget efter den 24 februari, de ryska militära och virala hoten, kräver att det nordiska umgänget kan övergå i en förpliktande operativ planering, utan gränshinder, från Kirkenes i norr till Bornholm i söder.

Det vore en olycka för Norden och hela Europa om Sverige ensamt skulle avstå från att ta det steget. Vi bör alltså följa Finland in i Nato, på gott och ont.

3. Norden i Nato kan minska beroendet av USA. Arktis har blivit en viktigare strategisk spelplan i storpolitiken. I norsk debatt påpekas ofta att ett svenskt och finländskt medlemskap i Nato öppnar för ett samnordiskt ansvar för Nordkalotten och Nordnorge. Vilket betyder att landet i gengäld kan minska beroendet av hittillsvarande special­bistånd från USA för regionerna norr om polcirkeln.

Morgenbladets kommentator Aslak Bonde talar om att ”ett svenskt och finskt Natomedlemskap kanske kan leda till just det som (norska) vänster­oppositionen önskar sig, nämligen mindre avhängighet av USA”.

Skulle USA fjärma sig från Nato, med eller utan Trump i Vita huset, blir det alternativet än mer angeläget.

Hela Norden i Nato kan ta större ansvar i södra Östersjön. Då knyter vi an till de goda hjälpinsatserna under 1990-talet som underlättade balternas frigörelse från Sovjet. De var det nor­diska samarbetets hittills enda verkliga storpolitiska succé.

4. Norden blir en sansad och europeiskt sinnad gruppering inom Nato. Sverige och Finland kan som medlemmar lära mycket av Norge. Trots Putins krig önskar Aftenposten i en ledare (3/3) att ”vänskapen på bägge sidor om ryssgränsen förhoppningsvis består oavsett vad myndigheterna i Moskva beslutar”. Det hittills goda samarbetet kring sjöräddning, fiske och näringsliv i gränsområdena i Finnmark bör leva vidare.

Av samma hänsyn till grannen avböjer Norge, liksom Danmark, sedan länge stationering i fredstid på egen mark av utländska enheter och kärnvapen.

Att förre norske statsministern Jens Stoltenberg är Natos chef har inte hind­rat regeringen i Oslo från att ifråga­sätta hans planer på att utöka alliansens bevakningsområden. De ogillades av dåvarande statsministern Erna Solberg i en intervju i VG: ”Vi bör vara restriktiva med vad vi ska använda Nato till och var alliansen kan vara till nytta. Det är ingen poäng med att Nato ska finnas på alla möjliga ställen. Nato ska först och främst vara en försvars­allians för de länder som är medlemmar.”

Exemplet Norge visar vart Sverige och Finland – med sin vana vid samtals­diplomati med Ryssland på statschefsnivå – bör sträva. Att utsikterna till medling och fredsskapande skulle minska för Sverige i Nato tror inte utredaren Krister Bringéus på: ”Det är svårt att finna belägg för att detta skulle bli fallet.”

I Norge hörs allt fler röster som vill aktualisera medlemskap i EU. Pres­sen ökar på Norge att bli mer fullödigt europeiserat. Samma sak i Danmark där det folkomröstas den 1 juni om att upphäva förbehållet mot att delta i EU:s försvarssamarbete.

Norden har getts en historiskt unik möjlighet att gå samman i praktisk handling enligt sina bästa kulturella och politiska traditioner. Till gagn för hela Europa. Det sker i en orolig tid. En utvidgning av Nato sker inte utan risker. Men ett splittrat Norden ter sig ännu farligare. Olof Palmes maning håller ännu: bekämpa de centrifugala krafterna i Norden!

Ämnen i artikeln

Norden
Nato

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt