Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Sverige behöver en allmän kompetensförsäkring”

Tekniksprång och globalisering kräver ständig omställning. Livslångt lärande för alla i yrkeslivet är därför en viktig reform, skriver artikelförfattarna.
Tekniksprång och globalisering kräver ständig omställning. Livslångt lärande för alla i yrkeslivet är därför en viktig reform, skriver artikelförfattarna. Foto: Alamy

Rapport i dag. Reformer på arbetsmarknaden är nödvändiga för att möta utmaningarna som finns i digitalisering, globalisering och en åldrande befolkning. Den snabba tekniska utvecklingen kräver ständig omställning och ett livslångt lärande för alla i yrkeslivet är därför en viktig framtidsreform, skriver Analysgruppen arbete i framtiden.

Just nu växer svensk ekonomi snabbt. Sysselsättningen stiger. Arbetslösheten sjunker. Men Konjunkturinstitutet spår att konjunkturen snart vänder liksom arbetslösheten. På längre sikt måste arbetsmarknaden kunna möta tre starka trender:

Foto: DNDigitaliseringen skapar nya jobb men slår också ut gamla. Datorer, appar och robotar ersätter många arbetsuppgifter.

 

Foto: Globaliseringen möjliggör högre välfärd men skärper samtidigt konkurrensen.

 

 

Foto: Befolkningen åldras. Behovet av fler anställda i omsorgs- och hälsosektorn kan mötas med fortsatt invandring men kräver bättre integration av utrikes födda på arbetsmarknaden.

 

Vi tror att det är möjligt att nå full sysselsättning och låg arbetslöshet. Men det förutsätter omfattande reformer.

Två huvudstrategier för att möta utmaningarna på arbetsmarknaden brukar diskuteras. Den ena stödjer framväxten av så kallade enkla jobb. Den andra höjer kompetensen, så att alla – även kort utbildade och nyanlända – får möjlighet till utveckling. De utesluter inte varandra. Men det är inte statsmaktens uppgift utan parternas att konstruera lämpliga lönestegar, som möjliggör både inträde och avancemang på arbetsmarknaden.

Huvuduppgiften för framtiden är att få den svenska arbetsmarknaden att gå på två ben. För det första måste systemet för kompetensutveckling för alla anställda moderniseras för att möta en ny tids krav på flexibilitet och kompetens. För det andra krävs ytterligare åtgärder för att underlätta tillträdet för nyanlända, kort utbildade och personer långt från reguljärt arbete.

Tekniksprång och globalisering kräver ständig omställning. Livslångt lärande för alla i yrkeslivet är därför en viktig framtidsreform. Två centrala beståndsdelar är:

Foto: DNEn möjlighet för alla över 30 år att få vägledning och information som underlättar för den enskilde att utveckla sin kompetens.

 

Foto: En allmän och obligatorisk kompetensförsäkring som ger den enskilde ekonomiska möjligheter att delta i kompetensutveckling.

I arbetet med en sådan reform behöver arbetsmarknadens parter delta aktivt. Regeringen bör tillsätta en utredning där stat, arbetsgivare och fackliga organisationer tillsammans preciserar utformning, rollfördelning och finansiering.

Ett akut problem är att många med kort utbildning har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Många är nyanlända. Här pågår ett omfattande arbete. Men för att klara framtidens utmaningar behöver insatserna breddas och intensifieras. Validering av utbildning och färdigheter är viktigt. Skolsystemet behöver anpassas så att de som kommer hit i högre åldrar får bättre möjlighet att tillgodogöra sig utbildning. Lönesubventioner behövs fortsatt. En särskild entreprenörskapsförmedling kan vara en väg att tillvarata nyanländas kompetens.

Matchningsproblemen på svensk arbetsmarknad är betydande och beror i hög grad på att för få har yrkesutbildats under många år. Antalet platser måste därför öka väsentligt. Vägarna in i jobb som kräver yrkesutbildning bör också breddas. Möjligheterna att komplettera med yrkesämnen inom gymnasiet behöver förbättras.

Vi avråder från idéer om en villkorslös medborgarlön. Vi ser ett behov av fler arbetade timmar snarare än färre. En medborgarlön riskerar att kraftigt öka de offentliga utgifterna, minska skatteintäkterna och hota den offentligfinansierade välfärden.

Nya verktyg behövs för att få fram anpassade jobb till människor som har långt till reguljär sysselsättning. Samhall kan utvecklas till att omfatta fler grupper. En modell för så kallade samhällsjobb bör prövas där ett visst antal tjänster inrättas inom offentlig verksamhet.

En större del av ansvaret för arbetslösas försörjning bör återföras till A-kassa och Arbetsförmedling. Att kommunerna fått ta över en stor del av den uppgiften försvårar arbetslinjen och den aktiva arbetsmarknadspolitiken.

Vi avråder från idéer om en villkorslös medborgarlön. Vi ser ett behov av fler arbetade timmar snarare än färre. En medborgarlön riskerar att kraftigt öka de offentliga utgifterna, minska skatteintäkterna och hota den offentligfinansierade välfärden.

En rejäl översyn av socialförsäkringssystemet behövs. Var fjärde sysselsatt arbetar i dag i annan form än en fast anställning. Fler kan förväntas driva egen verksamhet i framtiden. Systemet behöver därför förnyas för att ge god inkomsttrygghet för alla på framtidens arbetsmarknad.

Kvinnor i Sverige har hög sysselsättningsgrad. Samtidigt är arbetsmarknaden starkt könssegregerad. När personalbehovet ökar i välfärden och minskar inom tillverkning skapas möjligheter till minskad segregation. Trenden att unga kvinnor utbildar sig mer än unga män fortsätter, men insatser behövs också för att stödja könsöverskridande yrkes- och utbildningsval. Särskild uppmärksamhet bör också riktas mot utrikes födda kvinnor, där sysselsättningsgraden är låg.

En översyn av skattesystemet behövs för att underlätta omställningen till en grön ekonomi och stimulera sysselsättningen. Skillnaderna i beskattningen mellan arbete och kapital behöver också minska, särskilt i den digitala ekonomin.

Strukturpolitik av det slag som vi föreslår är centralt för att öka sysselsättningen och pressa tillbaka arbetslösheten på lång sikt. Men det långvarigt stora överskottet i utlandsaffärerna antyder att finanspolitiken under en tid bör stimulera efterfrågan mer än under senare år. Det kan företrädesvis ske genom att staten går före med produktiva investeringar i fysisk och digital infrastruktur och satsningar på kompetens och bättre skola.

Sysselsättningen i framtiden påverkas av en rad frågor utöver de som vi haft möjlighet att behandla. Svensk konkurrenskraft och lönebildning måste fungera väl. Bostadsmarknaden och infrastrukturen har också en avgörande betydelse. Vidare behöver den svenska partsmodellen anpassas till den digitala ekonomin med ökat inslag av andra anlitandeformer än fasta anställningar. Detta är uppgifter för det fortsatta framtidsarbetet.

Sammanfattningsvis står svensk arbetsmarknad inför stora utmaningar – liksom klara möjligheter. Hanteras utmaningar som digitalisering, globalisering och migration väl, rymmer de möjligheter till ökat välstånd och full sysselsättning. Misslyckas vi med att etablera en modern arbetsmarknad på två ben kan resultatet i stället bli hög arbetslöshet och social polarisering.

Bakgrund. Analysgruppen

Gavs för ett år sedan i uppdrag av Framtidsminister Kristina Persson att komma med förslag på åtgärder för full sysselsättning, låg arbetslöshet och en inkluderande arbetsmarknad på 10-15 års sikt.

Slutrapport överlämnas i dag måndag till regeringen.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.