Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-22 04:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/sverige-behover-en-nationell-strategi-mot-vald-mot-barn/

DN Debatt

DN Debatt. ”Sverige behöver en nationell strategi mot våld mot barn”

Enligt WHO hade 13 länder en nationell handlingsplan mot barnaga år 2017. Här bör Sverige snabba på för att inte hamna på efterkälken, skriver artikelförfattarna. Foto: Jessica Gow/TT

DN DEBATT 9/7. Det är 40 år sedan barnaga förbjöds i Sverige, som därmed blev först i världen att göra det olagligt med kroppslig och psykisk bestraffning av barn. Men Sverige saknar ännu en handlingsplan mot våldet trots att det är ett folkhälsoproblem som riskerar att följa barnet hela livet. Regeringen måste skyndsamt ta fram en nationell strategi, skriver företrädare för Rädda barnen.

Den svenska regeringen har tagit på sig rollen som vägvisare för andra regeringar och har ett ansvar att hitta lösningar på våldet mot barn. Dessutom bör regeringen inse att våldet är ett folkhälsoproblem som riskerar att följa med barnet hela livet med förödande konsekvenser. Rädda barnen och Rädda barnens ungdomsförbund uppmanar regeringen att skyndsamt ta ett helhetsgrepp i frågan och arbeta med våld mot barn på högsta nivå. Vi ser ett stort behov av en nationell strategi.

I år är det 40 år sedan det blev olagligt med barnaga i Sverige. Därmed blev Sverige det första landet i världen att förbjuda kroppslig och psykisk bestraffning mot barn. Sedan dess har totalt 55 länder anslutit sig till lagen, och fler länder väntas följa. Rädda barnen arbetar aktivt för att detta ska ske, samt för att förändra attityder och beteenden hos vuxna. Rädda barnens ungdomsförbund har under året haft frågan om aga och annan typ av våld som sitt allra största fokus.

Flera nationella studier visar att lagen har gett stora positiva effekter. Följaktligen har det gått att ändra föräldrars attityder kring uppfostran. Genom successivt ökade kunskaper har vuxna förstått att uppfostringsmetoder som inbegriper våld inte är långsiktiga, utan det är uppfostran som karakteriseras av värme och stöd som optimerar barns utveckling. Parallellt med attitydförändringen har det skett en kraftig nedgång i kroppslig bestraffning sedan 80-talet.

9–18 juli kommer en svensk delegation att delta vid FN-mötet för uppföljning av Agenda 2030. Vi uppmanar den svenska regeringen att under detta möte lyfta vikten av att uppnå det globala delmålet 16.2 om att eliminera våld mot barn.

Men trots framstegen förekommer fortfarande aga och annan typ av våld mot barn.

”Jag är så rädd för att träffa min pappa, allt han har gjort kommer tillbaka då och jag mår illa och kan nästan inte prata då.” Flicka 10 år

”Mamma har sparkat och slagit mig men det som gör mest ont är allt som hon sagt till mig. Att jag är dålig och så ...” Pojke 7 år 

Citaten är hämtade från Rädda barnens Centrum för stöd och behandling och är inte ovanliga. En nyligen gjord studie från Allmänna barnhuset visar att totalt 44 procent har utsatts för någon typ av barnmisshandel. 

Det är väl känt att fysisk barnmisshandel kan ge allvarliga skador, och till och med få dödliga följder. Vi vet också att psykisk misshandel har förödande konsekvenser. Misshandel och ett liv under hot om våld, är en stark stressfaktor som ökar risken markant för sämre skolresultat, psykisk sjukdom och självskadebeteende. Nyligen gjorda studier visar också att våld under barnaåren har starka samband med problem senare i livet, såsom kriminalitet, alla typer av beroenden, dålig ekonomi, hjärt- och kärlsjukdomar och för tidig död. 

Rädda barnen och Rädda barnens ungdomsförbund möter årligen tusentals barn och vuxna. I skolan, på deras fritid och i stöd och behandling. Vi ser att skolor, idrottsföreningar, socialtjänsten, sjukvården, rätts­väsendet med flera, gör insatser för att hjälpa våldsutsatta barn, men att det tyvärr inte räcker till. Arbetet sker inte systematiskt och med tillräckliga resurser och kunskap. Det är en brist på universella förebyggande åtgärder på samhällsnivå som effektivare kan hjälpa många barn. En stor utmaning är att barnmisshandel inte klassificeras som ett folkhälsoproblem i Sverige. Det är alltså inte ett mål i folkhälsopolitiken att främja barns psykiska hälsa och regeringen bedriver inte ett förebyggande arbete på högsta nivå. Det gör att olika aktörer i samhället som arbetar med folkhälsa (socialtjänst, sjukvård, polis och så vidare) inte systematiskt arbetar för att våld inte ska ske, utan tar först och främst hand om redan utsatta barn. Detta trots att både FN och Världshälsoorganisationen benämner våld mot barn som ett folkhälso­problem. Om vi jämför med skador och dödlighet i trafiken är det som att vi enbart skulle satsa på sjukvård för redan trafikskadade barn, men att det inte fanns förebyggande insatser såsom kontroll av bilister som kör utan körkort, i för hög hastighet eller är alkoholpåverkade etcetera.

I Agenda 2030 för hållbar utveckling lyfts våld mot barn i delmål 16.2: ”Alla stater är skyldiga att eliminera alla former av våld eller tortyr mot barn” (FN, 2015). Inom ramen för Agenda 2030 var Sverige det första landet att ansluta sig till Globala partnerskapet för att eliminera våld mot barn som ett så kal­lat vägvisarland. Sverige ska därmed påvisa framgångsrika lösningar för att eliminera våld mot barn i olika miljöer, både i familjen och i samhället i stort. Rädda barnen vill understryka vikten av den svenska regeringens aktiva åtagande i denna fråga.

9–18 juli kommer en svensk delegation att delta vid FN-mötet High-level political forum for sustainable development för uppföljning av Agenda 2030. Vi uppmanar den svenska regeringen att under detta möte lyfta vikten av att uppnå det globala delmålet 16.2 om att eliminera våld mot barn.

Parallellt med sitt internationella åtagande behöver regeringen satsa på flera nivåer för att bekämpa våldet i det svenska samhället. Det behövs rejäla insatser för att förebygga, upptäcka, samt åtgärda samhälleliga brister gällande skydd, stöd och behandling.

Det är nu viktigt att regeringen tar fram och implementerar en nationell strategi för att motverka våld mot barn. Enligt WHO hade 13 länder en nationell handlingsplan år 2017. Här bör Sverige snabba på för att inte hamna på efterkälken. Rädda barnen vill att våldet ses för vad det verkligen är: Ett folkhälsoproblem som riskerar att följa barnet hela livet. Det handlar inte bara om utvecklingen för det enskilda barnet, utan också för det svenska samhället i stort.