Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-08 03:16

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/sverige-bor-bejaka-eus-koldioxidtull/

DN Debatt

DN Debatt. ”Sverige bör bejaka EU:s koldioxidtull”

Klimatvinster som sker i Europa ersätts till stor del av ökade utsläpp i Kina, skriver artikelförfattarna.
Klimatvinster som sker i Europa ersätts till stor del av ökade utsläpp i Kina, skriver artikelförfattarna. Foto: Olivia Zhang/AP

DN DEBATT 15/7.
Ekonomerna Anders Olshov och Håkan Pihl: Införandet av en koldioxidtull är den viktigaste klimatåtgärden EU kan genomföra, men det är inte utan risker. Sverige bör släppa frågan om skatten ska vara nationell eller på EU-nivå, och i stället bejaka möjlig­heten att rätta till en konkurrensnackdel som skickat svensk produktion utomlands. 

Sverige är för litet, Kina har inget intresse av det och USA:s president Trump begriper inte. Då stiger EU fram och föreslår en koldioxidtull (carbon border tax) mot omvärlden som en central åtgärd i ”European Green Deal”. Sverige har av olika skäl varit tveksamt, men när EU nu agerar så bör Sverige helhjärtat stödja EU-förslaget på Europeiska rådets nästa möte den 17–18 juli. Det kan innebära ett genombrott i kampen mot klimatförändringar. Det hjälper nämligen dubbelt: införandet av ett pris på koldioxidutsläpp är den viktigaste klimatåtgärden i dagsläget och innebär samtidigt att konkurrensen inom och utanför unionen likställs. Den konkurrensnackdel europeiska företag upplevt korrigeras. 

Ambitionsnivån i klimatfrågan måste höjas och då kan inte stora utsläpps­länder fortsätta låta koldioxidutsläpp ske gratis eller subventionerat. Att strunta i klimatet måste få konsekvenser. En gränsskatt på koldioxidutsläpp motsvarande en EU-tull är en sådan ekonomiskt kännbar konsekvens. EU kan som supermakt på handelsområdet påverka andra länder att införa egen prissättning för klimatpåverkan (för att undgå EU-tullen) och i takt med att allt fler länder ansluter sig kommer ett allt mer globalt pris på koldioxid­utsläpp att etableras. Det skapar avgörande ekonomiska drivkrafter på alla plan. Förorenare finner det lönsamt att genomföra utsläppsminskningar. Klimatvänliga alternativ vinner konkurrenskraft och kan skalas upp. Klimatsmarta investeringar får nödvändiga långsiktiga förutsättningar för att genomföras. 

Med endast 10 procent av världens utsläpp räcker det inte att EU minskar sina utsläpp. Kinas årliga utsläpp är 10.900 miljoner ton koldioxid, dubbelt så mycket som USA och tre gånger utsläppen från EU. Kina saknar i dag ett pris på sina utsläpp med följd att dess export blir för billig. Klimatvinster som sker i Europa ersätts till stor del av ökade utsläpp i Kina.

Det kan vara dessa insikter som successivt infunnit sig. I Europa har Frankrike länge argumenterat för en koldioxidtull, medan Tyskland under förbundskansler Angela Merkel avvaktat. Industriförbundet BDI med starka kopplingar till Merkels CDU har varit emot. När EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen – partikollega till Merkel – förra året lade fram sitt program uttalade Tyskland och Frankrike för första gången sitt gemensamma stöd för en koldioxidtull. De har därefter blivit allt tydligare med att sådana skall införas, även om inget är klart förrän alla EU-länder fått säga sitt och gett godkännande.

Såväl inom det internationella samfundet som inom näringslivet finns förväntningar om att klimattullar kommer att förverkligas och det finns konstellationer, såsom Carbon Pricing Leadership Coalition knutet till Världsbanken och amerikanska Climate Leadership Council, som aktivt driver på. Frågan är hur tullarna utformas och hur företag kan förbereda sig, vilket diskuteras i en aktuell rapport från Boston Consulting Group. 

Själva utformningen är föremål för fortsatt utredning och förhandlingar. IMF skriver i en rapport att dagens genomsnittspris för utsläpp på 2 dollar per ton är otillräckligt och beräknar att det behövs en global koldioxidskatt på 75 dollar per ton koldioxid (strax under Sveriges inhemska koldioxidskatt på 1.000 kronor per ton) för att hejda jordens uppvärmning till två grader eller mindre jämfört med den förindustriella nivån. Det skulle även ha en rad andra positiva effekter, såsom att rädda uppskattningsvis 725.000 personer från en förtida död på grund av luftföroreningar under 2030, enbart i G20-länderna. 

En koldioxidtull är emellertid inte riskfri. Om den uppfattas som en protektionistisk åtgärd från EU:s sida, som ett försök från EU att favorisera sina egna företag genom att pålägga utländska företag avgifter, kan det leda till motåtgärder och till ett handelskrig med USA och Kina.

Om tullen uppfattas som en protektionistisk åtgärd från EU:s sida, som ett försök från EU att favorisera sina egna företag genom att pålägga utländska företag avgifter, kan det leda till motåtgärder och till ett handelskrig med USA och Kina.

EU måste därför visa att den skapar konkurrensneutralitet mellan företag i olika länder och är i linje med WTO:s handelsregler, något som samtliga EU-företrädare noga betonar. EU är den största och rikaste multinationella marknaden i världen. Även om Kina och USA är emot tullen har de inte råd att ha ett långvarigt och storskaligt handelskrig med EU. Genom EU ges här Sverige chansen att rätta till ett missförhållande, en konkurrensnackdel, som sänt svensk produktion utomlands samtidigt som en avgörande insats görs för klimatet.

EU måste för sin trovärdighets skullvisa att koldioxidtullen inte primärt handlar om egenintresse – om att finansiera sin återhämtningsfond på föreslagna 750 miljarder euro och att rädda jobb i EU – utan om att hjälpa världen att hejda klimatförändringen.

Det vore därför värdefullt om tullen, såsom Harvardprofessorn Kenneth Rogoff har föreslagit, kunde kombineras med etableringen av en ”World Carbon Bank”. Den skulle som specialist på energitransformation bistå låg- och medelinkomstländer i behov av hjälp med teknisk kompetens och finansiellt stöd för att kunna genomföra en energiomställning.

En sådan klimatbank är ett förslag Sverige kan driva, liksom Sverige bör välkomna Frankrike och Tysklands förslag om att transformera Europeiska investeringsbanken till en europeisk klimatbank. Redan finns beslut om att den slutar finansiera projekt med fossila bränslen i slutet av 2021. 

För att EU skall nå sina mål om att redu­cera koldioxidutsläppen med 50–55 procent 2030 jämfört med 1990 och att medlemsländerna skall vara klimatneutrala 2050 behövs ett internt pris på koldioxidutsläpp och en gränsskatt på koldioxid. Sverige skall glädja sig över att EU denna sommar kan skapa en europeisk handels- och klimatpolitik som styr Europa och världen i övrigt rätt, en politik som efter viss debatt mycket väl kan välkomnas av starka krafter i USA och förändra också amerikansk politik för att därefter få globalt genomslag. 

Sverige har i hög grad mött klimathotet med att flytta produktionen utomlands de senaste decennierna. Det ger lägre utsläpp på hemmaplan, men nu är det dags för åtgärder som har verklig betydelse. Den svenska debatten har hängt upp sig kring frågan om beskattningsrätten skall vara nationell eller flyttas till EU-nivå. Vi menar att Sverige alldeles oavsett vem skatten tillfaller bör bejaka ett internt EU-pris på koldioxidutsläpp och införandet av en koldioxidtull på EU-nivå.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt