Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Sverige bör skriva under FN:s kärnvapen­konvention”

Det finns hot som varken Sverige eller något annat land kommer att kunna möta med militära medel. Kärnvapenhotet är ett sådant. Vår civilisation är i grunden hotad så länge kärnvapen existerar, skriver Isabella Lövin.
Det finns hot som varken Sverige eller något annat land kommer att kunna möta med militära medel. Kärnvapenhotet är ett sådant. Vår civilisation är i grunden hotad så länge kärnvapen existerar, skriver Isabella Lövin. Other: Alexander Mahmoud

Sverige tog ett mycket viktigt steg när vi i juli 2017 röstade ja till FN:s kärnvapenkonvention. För Miljöpartiet är nedrustning en hörnsten i vår vision om en fredligare och mer solidarisk värld. Vi menar att Sverige efter den genomlysning som nu sker bör underteckna och ratificera konventionen, skriver språkröret Isabella Lövin (MP).

Det tar lång tid att bygga en demokrati, men det går desto snabbare att avveckla den. Vår omvärld har de senaste åren visat att demokrati och fred aldrig går att ta för givet. Länder som var i utveckling mot demokrati, har vänt i mer auktoritär riktning. I en oförutsägbar värld kan inte mänsklighetens öde vila i händerna på oberäkneliga ledare som hotar varandra med massförstörelsevapen. Ingen människa ska kunna utplåna hundratusentals genom ett knapptryck. Därför behöver världssamfundet gå samman och förbjuda kärnvapen, precis som det gjort med landminor och klusterbomber.

2017 blev ett år av ökad politisk instabilitet i världen. Världens länder har de senaste åren kommit överens i viktiga frågor som klimat och utveckling och den ekonomiska utvecklingen lyfter miljontals människor ur fattigdom i delar av världen. Samtidigt ser vi hur demokrati och mänskliga rättigheter är på tillbakagång i ett antal länder, också i vår närhet.

Klimatförändringar, resursbrist och sönderfallande stater samspelar och orsakar konflikter, krig och svält. I Europa har högerpopulistiska krafter vunnit mark. I länder som Polen och Ungern urholkas nu de demokratiska institutionerna. Regimkritiska tidningar stängs ned och ett oberoende rättsväsende avvecklas till förmån för politiskt tillsatta domare. Utvecklingen i vårt närområde bör tas på största allvar.

Just nu drivs en märklig och historielös debatt i Sverige, där flera partier tycks mena att stormakternas kärnvapen bidrar till att upprätthålla världsfreden genom sin ömsesidigt avskräckande effekt.

Populistiska och främlingsfientliga krafter som utmanar både demokratins principer och attackerar rättigheter för minoriteter och migranter utgör ett allt tydligare hot. Försöken att påverka valutgången i amerikanska presidentvalet måste tas på allvar, liksom hur extremistiska grupper genomfört våldsdåd i anslutning till val.

Det är viktigt att regeringen har stärkt myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, för att kunna möta och stärka beredskapen för påverkansoperationer. Vi har antagit en stärkt säkerhetsstrategi och vidtagit åtgärder längs hela skalan från förebyggande till direkt polisiärt arbete mot våldsbejakande grupperingar och individer. Men mer arbete återstår att göra. Demokratin får aldrig undergrävas.  

Med den feministiska utrikespolitiken som verktyg arbetar Sverige för långsiktiga och hållbara fredslösningar. Kvinnors deltagande i fredsprocesser är en nödvändig del i detta arbete, liksom en utbyggd civil krishantering.

Hot, rädsla och idéer om terrorbalans präglar återigen den internationella säkerhetspolitiken. Spänningen mellan Nato och Ryssland har ökat. Rysslands aggression och folkrättsbrott måste fortsatt fördömas. EU behöver stå stark och gemensamt.

På andra sidan Atlanten har världens ledande militärmakt förändrat sin säkerhetspolitik, och det oroar. I september förra året hände något exceptionellt. I FN:s generalförsamling, inför hela världssamfundets ledare riktade en amerikansk president ett direkt militärt hot mot ett annat land. Det aggressiva språkbruk som därefter följt mellan ländernas ledare kan ibland te sig nästan löjeväckande, men det är lätt att hålla sig för skratt. Nordkoreas upprepade provsprängningar med kärnvapen innebär mycket stor fara. Vapnen kan förinta hundratusentals människor.

Vad är svaret på allt detta? Hur ska Sverige agera? Hur ska världssamfundet agera?

Försvarsberedningen konstaterar i sin senaste rapport att det svenska totalförsvaret behöver stärkas för att klara av att möta olika former av angrepp, enskilt och tillsammans med andra. Miljöpartiet delar denna slutsats. Sverige ska ha ett starkt och välfungerande totalförsvar, vi har därför förstärkt försvaret vid ett flertal tillfällen under denna mandatperiod.  

Men det finns hot som varken Sverige eller något annat land kommer att kunna möta med militära medel. Kärnvapenhotet är ett sådant. Vår civilisation är i grunden hotad så länge kärnvapen existerar.

Vi i Miljöpartiet menar att det enda rationella är att förbjuda kärnvapen, precis så som världssamfundet gjort med klusterbomber, landminor och kemiska och biologiska stridsmedel. Sverige tog ett mycket viktigt steg när vi tillsammans med 121 länder i juli 2017 röstade ja till FN:s kärnvapenkonvention. Konventionen analyseras nu i en utredning som ska vara klar i september i år.

Icke-spridningsfördraget fyller en viktig funktion internationellt. Men i dag ägnar sig flera av kärnvapenstaterna åt att utveckla och modernisera kärnvapenarsenalerna, antalet stridsspetsar är därför inte den mest centrala frågan. Dessutom har antalet kärnvapenstater ökat genom åren.

Just nu drivs en märklig och historielös debatt i Sverige, där flera partier tycks mena att stormakternas kärnvapen bidrar till att upprätthålla världsfreden genom sin ömsesidigt avskräckande effekt. Beatrice Fihn, generalsekreterare för nobelpristagaren ICAN, påpekar att det är en naiv uppfattning att kärnvapen kan existera för all framtid utan att aldrig användas igen. Vi håller med. Vi lever i en tid då kärnvapenhotet hålls levande, och därför måste vi agera för att hoten aldrig kommer att sättas i verket. Sveriges tradition av gemensam säkerhet genom att verka för nedrustning är återigen aktuell.

För Miljöpartiet är nedrustningen en hörnsten i vår vision om en fredligare och mer solidarisk värld. Vi är stolta över att vårt land verkat för och kunde rösta ja till konventionen om kärnvapenförbud. Nu behöver arbetet fortsätta. Efter den genomlysning som nu sker bör Sverige underteckna och ratificera konventionen.

En värld utan kärnvapen kräver hårt arbete och målmedvetenhet. Självklart finns ett starkt motstånd från de länder som i dag besitter kärnvapen att avveckla dessa. Men banbrytande förändringar har aldrig skett genom plötslig universell ömsesidighet. Några aktörer har alltid tagit de första stegen. Andra har följt, och till sist har trycket varit så stort att även de mest inbitna motståndare tvingats förändra policy.

Dagens säkerhetspolitiska problem och utmaningar kräver klokhet och is i magen. Vi sätter säkerheten och mänskligheten först. Världen behöver banbrytare som vågar gå före. Sverige ska vara en av de ledarna.

DN Debatt.13 januari 2018

Debattartikel

Isabella Lövin (MP), språkrör:
”Sverige bör skriva under FN:s kärnvapenkonvention” 

Replik

Jonas Jacobsson Gjörtler (M) och Hans Wallmark (M):
”Ett undertecknande kan ytterst äventyra riskera rikets säkerhet”

Slutreplik från Isabella Lövin:
”Naivt tro att kärnvapen inte kommer att användas”

Läs fler artiklar på DN Debatt. 

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.