Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-05 07:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/sverige-bor-titta-mot-skottlands-vardsystem/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Sverige bör titta mot Skottlands vårdsystem”

REPLIK DN DEBATT 20/7.

Lars Taxén: Flera av de åtgärder som efterlyses av representanter för hälso- och sjukvård finns redan etablerade i andra länder.

Tankesmedjan Vård och Vetenskap beskriver ingående hur arbetssättet inom sjukvården har ändrats i grunden under pandemin (DN Debatt den 20 juli). En enorm innovationskraft har frigjorts när dagens styrsystem, präglat av stor detaljstyrning och hög administrativ belastning, har övergetts för att kunna vårda patienter i extremt pressade situationer.

För att denna positiva erfarenhet ska bli bestående under normala förhållanden måste den institutionaliseras, det vill säga inarbetas i organisationer, rutiner, kunskap, metoder, processer, språkbruk, med mera som stöder det nya arbetssättet. I ett sådant förändringsarbete är det rimligt att ta lärdom av erfarenheter från andra länder. Ett exempel är NHS Skottland, där bland annat följande institutioner finns:

• Man har en konsensusmodell kallad ”Partnership Working”, som beskriver hur den skotska regeringen, NHS Scotland som arbetsgivare, fackföreningar och professionella organisationer tillsammans arbetar för att se till att arbetskraften är aktivt involverade i beslut som berör dem.

• För att stärka samarbetet mellan lokala myndigheter och hälso- och sjukvården har så kallat ”Health and Social Care Partnerships” inrättats. Dessa ansvarar för primärvårdstjänster, samarbete med socialtjänster, och för att påverka den strategiska planeringen, inklusive gränssnittet till primär sekundärvård.

• Det så kallade DRG-systemet (diagnosrelaterade grupper) är avvecklat, vilket gör att begreppet kvalitet kan ges en vidare innebörd än rent ekonomiskt. Professionella beslut är resultat av bedömningar som vilar på kunskap och erfarenhet. Sådan ”tyst”, kunskap, som inte fångas upp av DRG-systemet, bidrar till utformningen av hälsoindikatorer och mål.

• Skottlands sjukvård är liksom Sveriges organiserad i regioner, som styrs av 14 regionala ”NHS Boards”. I motsats till Sverige finns dessutom åtta nationellt övergripande hälsostyrelser, så kallade ”Special Health Boards”, vilka bland annat ansvarar för forskning, planering, programimplementering och utvärdering av insatser, utbildning av sjukvårdspersonal, med mera. Organisationen är alltså en kombination av lokalt självstyre och nationell samordning.

• Forskning inom sjukvården bedrivs av ”NHS Research Scotland” som involverar NHS Boards och den skotska regeringen. Det övergripande målet är att se till att NHS Scotland ger den bästa miljön för att stödja klinisk forskning.

Flera av de åtgärder som efterlyses i debattartikeln finns alltså etablerade i Skottland. I ett reformprogram bör Skottlands, och andra jämförbara länders erfarenheter, analyseras och värderas mot de förutsättningar och förhållanden som råder i Sverige. Den avgörande frågan är varför hälso- och sjukvården i sin nuvarande utformning inte förmått utveckla den slumrande innovationskraften hos vårdens medarbetare.

Ämnen i artikeln

Sjukvård
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt