Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-27 22:55

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/sverige-forlorar-200-miljarder-nar-utlandska-besokare-uteblir/

DN Debatt

DN Debatt. ”Sverige förlorar 200 miljarder när utländska besökare uteblir”

Pandemin innebar ett särskilt hårt dråpslag mot den svenska besöksnäringen, som i grunden är en livskraftig basnäring, som sysselsätter närmare 200 000 personer och bidrar till cirka 2 procent av Sveriges bnp, skriver artikelförfattarna.
Pandemin innebar ett särskilt hårt dråpslag mot den svenska besöksnäringen, som i grunden är en livskraftig basnäring, som sysselsätter närmare 200 000 personer och bidrar till cirka 2 procent av Sveriges bnp, skriver artikelförfattarna. Foto: Leif R Jansson/TT

DN DEBATT 3/9.

Daniella Waldfogel och Stefan Westerberg: Svenska konsumenters köpkraft behöver stärkas. På sikt måste inflödet av utländska gäster stärkas.

105 miljarder kronor försvinner från utländsk konsumtion i Sverige i år jämfört med 2019. Det visar en ny prognos. Tyvärr består effekten även under 2021 och 2022 då 73 respektive 35 miljarder kronor faller bort. Därför behöver svenska konsumenters köpkraft stärkas.

Pandemin har slagit snabbt, hårt och skoningslöst mot hela samhället. Vid sidan av de tragiska dödsfall som den fört med sig har den även drabbat ekonomin mycket hårt. Som på en given signal avstannade resandet, övernattningarna uteblev och färre människor besökte butiker, kaféer konserter, och restauranger. Över en natt sjönk konsumtionen och den ekonomiska aktiviteten som en sten.

Pandemin innebar ett särskilt hårt dråpslag mot den svenska besöks­näringen, som i grunden är en livskraftig basnäring, som sysselsätter närmare 200.000 personer och bidrar till cirka 2 procent av Sveriges bnp direkt och cirka 10 procent indirekt genom försörjningsled till andra näringar.

Det är dessa dramatiska effekter som i allt väsentligt är föremål för hantering inom ramen för de nödvändiga stödåtgärder som regering och riksdag arbetat fram.

Det är sannolikt att det blir ytterligare ett antal svagare år där företag och jobb i högre grad kommer att behöva förlita sig på svenska kunder, vilket gör det motiverat att stärka köpkraften i dessa grupper.

Att hantera den kortsiktiga chock­effekten är nödvändigt och viktigt – men bara det första steget.

I en helt ny analys som Oxford economics tagit fram åt Stockholms handelskammare görs en prognos av hur konsumtionen av utländska besökare i Sverige utvecklas under kommande år. Den mest dramatiska nedgången noteras för år 2020 då 66 procent, motsvarande 105 miljarder kronor, försvinner från utländsk konsumtion jämfört med den nivå som förelåg år 2019.

Tyvärr består effekten även under 2021 och 2022 där 73 respektive 35 miljarder kronor faller bort i relation till 2019. Det innebär att köp för sammantaget 213 miljarder kronor – vilket motsvarar nästan all utländsk konsumtion under ett och ett halvt normalår – försvinner från ekonomin fördelat på i praktiken tre år.

Med en tidshorisont fram till utgången av år 2022 blir hotell, restauranger samt olika typer av handel och transport starkt exponerade, och de krisåtgärder som i dag föreligger kommer sedan länge att ha fasats ut.

Det är uppenbart att det starkt ökar risken för att företag slås ut, att jobb förloras och att Sverige tappar viktiga jobbskapande funktioner i fasen efter den omedelbara krisperioden. Utöver en generellt högre arbetslöshet innebär det också att infrastrukturen för jobb och tillväxt – företagen – försvagas och gör uppförsbacken brantare när efterfrågan väl återvänder.

I det offentliga samtalet framhålls ofta en förhoppning om att bortfall av utländsk konsumtion kan kompenseras av inhemsk. Ett tydligt exempel på det var sommarens förhoppningar på att ”hemester” skulle ersätta det uteblivna utländska resandet. För vissa besöksmål runt om i landet har det blivit på precis det sättet – men det är inte representativt för besöksnäringen som helhet och i de större städerna har sommaren varit en öken.

Beläggningen på svenska hotell har generellt sjunkit som en sten och ligger på bråkdelar av den normala nivån under våren och sommaren, trots hemester och att priserna justerats ned relativt kraftigt. Siffror för hösten påvisar en fortsatt negativ trend. Data från SCB visar också att även antalet inhemska gästnätter som helhet sjunkit.

Även om de inhemska konsumenterna återgår till någorlunda normala konsumtionsmönster i närtid så blir det svårt att kompensera för de uteblivna köpen under pandemin och för den konsumtion som normalt genereras av besökare från andra länder.

Därför behöver regering och riksdag på allvar se över möjligheterna att upprätthålla och helst stärka köpkraften hos svenska konsumenter genom att frigöra pengar i hushållens ekonomi. Man behöver även genomföra satsningar för att effektivisera återhämtningen och på sikt förstärka inflödet av utländska gäster.

Stockholms handelskammare föreslår därför följande fem åtgärder:

1 Förläng och förenkla det befintliga omställningsstödet. Omställningsstödet är i grunden ett bra stöd men har misslyckats att nå ut på grund av dess konstruktion. De näringar som är beroende av utländska besökare har drabbats extremt hårt genom att hela deras huvudsakliga högsäsong förstörts. Ett förlängt och förenklat omställningsstöd skulle kunna skapa bättre förutsättningar för företagen att överleva fram tills konsumtion från utländska gäster befinner sig på en normal nivå.

2 Stärk hushållens köpkraft genom lägre skatt på arbete. Sänkt marginalskatt i botten genom ett generöst grundavdrag och eller ett riktat jobbskatteavdrag till grupper med svag ställning på arbetsmarknaden ökar köpkraften i ekonomin, stärker handeln och bidrar till fler i sysselsättning. Genom förslaget får fler män­niskor mer över i plånboken, särskilt de som tjänar allra minst.

3 Upprätthåll hushållens köpkraft genom att avskaffa det skärpta amorteringskravet på bostäder. Det skärpta amorteringskravet, så som det varit utformat, flyttar betydande delar av hushållens köpkraft till en form av tvångssparande som försämrar förutsättningarna för handel. Dessutom försvårar det inträdet på bostadsmarknaden för särskilt unga och kapital­svaga människor, vilket i sin tur hämmar arbetsmarknadens funktionssätt.

4 Förstärk arbetet med att etablera fler direkta flyglinjer till Sverige. Flyg är det vanligaste transportmedlet för internationella resor till Sverige, och ungefär 60 procent av alla gästnätter av utländska medborgare kan tillskrivas flyget. I en omstart är det viktigt att stärka upp arbetet med att få till fler direktlinjer med nya dynamiska städer och världshubbar så inflödet av utländska turister och affärsresenärer ökar. I det arbetet är det även motiverat att avskaffa flygskatten.

5 Växla upp marknadsföringen av Sverige. Öka anslagen i Visit Swedens verksamhet med inspiration från nordiska länder samt inskärp vikten av turismnäringen i Svenska institutets instruktion och regleringsbrev. Besöksnäringen bidrar till många miljarder kronor i intäkter för företagen och till statskassan. I den hårdnande kampen om de internationella turisterna är det viktigt att öka marknadsföringen av Sverige som ett attraktivt besöksland.

Vi hoppas och tror att det finns en djup politisk förståelse för att de sektorer som i hög grad är beroende av privat konsumtion i allmänhet och konsumtion från utländska gäster i synnerhet inte endast genomgår en akut kris här och nu. Det är sannolikt att det blir ytterligare ett antal svagare år där företag och jobb i högre grad kommer att behöva förlita sig på svenska kunder, vilket gör det motiverat att stärka köpkraften i dessa grupper.

Även länderna i vår omvärld brottas med en snarlik problembild i detta nu.

Genom att framgångsrikt underlätta besöksnäringens ekonomiska verklighet, utveckla vår internationella tillgänglighet och satsa på att stärka det svenska varumärket gentemot omvärlden så kan vi lägga grunden för att Sverige och Stockholm kan få en snabbare återhämtning där besöksindustrin som exportnäring på sikt kan stärkas relativt våra konkurrentländer.

Ämnen i artikeln

Turism
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt