Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Sverige förlorar 42 miljarder årligen på dålig återvinning”

Vi tar inte tillvara stål i byggnader som rivs, plast från förpackningar som kastas eller aluminium i fordon som skrotas. Förbättringspotentialen är betydande, skriver artikelförfattarna.
Vi tar inte tillvara stål i byggnader som rivs, plast från förpackningar som kastas eller aluminium i fordon som skrotas. Förbättringspotentialen är betydande, skriver artikelförfattarna. Other: Claus Gertsen /TT

DN DEBATT 18/1. Stål i byggnader som rivs och plast från förpackningar som kastas kan återvinnas med god kvalitet. Men endast en fjärdedel av materialvärdet för stål, aluminium, cement, plast och papper finns kvar efter en användningscykel, vilket innebär att 42 miljarder går förlorade varje år, skriver Anders Wijkman och Lina Bergström i Återvinningsindustrierna.

Det är dags att avliva myten om att Sverige är ett resurseffektivt land. I dag lanserar vi forskningsrapporten ”Ett värdebeständigt svenskt materialsystem”. Det är en rapport som visar att Sverige förlorar minst 42 miljarder kronor varje år på grund av ineffektiv materialanvändning. Att så stora ekonomiska värden går förlorade varje år är inget vi bör acceptera. Det ska snarare ses som en stor industriell möjlighet för Sverige att vi kan ställa om materialanvändningen och återta förlorade ekonomiska värden.

I forskningsprojektet ”Ett värdebeständigt materialsystem” har materialanvändningen i Sverige för första gången någonsin kartlagts utifrån ekonomiskt värde. Vi har analyserat Sveriges materialanvändning i termer av kronor och ören i stället för ton och kubikmeter. Frågan som ställts är: Om 100 kronor råmaterial går in i den svenska ekonomin, hur många kronor återstår efter en användningscykel? Vilka är de stora värdeläckagen, och vad beror de på?

Kartläggningen visar att endast en fjärdedel av materialvärdet för stål, aluminium, cement, plast och papper finns kvar efter en användningscykel. Detta trots att det mesta av materialet skulle kunna återvinnas igen med god kvalitet. Hela 42 miljarder kronor går förlorade varje år, bara för dessa fem material. Det handlar om att vi inte tar tillvara stål i byggnader som rivs, plast från förpackningar som kastas eller aluminium i fordon som skrotas. De ekonomiska värden vi förlorar bara för dessa fem materialslag motsvarar hisnande 1 procent av BNP eller 10 000 kronor per hushåll.

Sammantaget kan vi konstatera att material till ett värde av 21 miljarder förstörs, förloras, deponeras, eller bränns årligen i Sverige. Ytterligare 9 miljarder kronor går om intet på grund av att materialet nedgraderats genom till exempel sammanblandning eller kontaminering. Med bättre produktdesign, materialspecifikationer och återvinningssystem skulle materialens kvalitet i stället kunna bibehållas och stora delar av värdeförlusten undvikas. Utöver detta förlorar Sverige 12 miljarder kronor i upparbetningskostnader av materialet.

De flesta produktdesigners och företagsledningar är inte vana vid att tänka i cirkulära termer, men skulle med relativt små förändringar kunna bevara betydligt mer av materialens värde. Många företag utvärderar redan hur deras produktionsprocesser påverkar samhälle och miljö. Nästa steg är att även beakta vad som sker med materialen efter det att produkterna har fyllt sin funktion.

Varje material har sina utmaningar. Plasten förlorar hela 92 procent av sitt materialvärde efter en användningscykel. Det beror på att det mesta av den insamlade plasten förbränns och att olika plaster blandas, smutsas ner och sammanfogas. Stål förlorar 42 procent och aluminium hela 62 procent av sitt värde efter en användningscykel.

En cirkulär materialindustri passar Sverige väl. Vi har starka processindustrier, är duktiga på återvinning och har globalt ledande produktbolag med höga klimatambitioner.

Förbättringspotentialen är betydande. Med rätt åtgärder skulle Sverige kunna återta en stor del av de ekonomiska värden som i dag går förlorade i vår ineffektiva materialhantering. Tillverkande bolag behöver incitament för att beakta de negativa effekter som materialval och produktdesign har både på materialvärdet vid återvinning men också på miljö och klimat. Mål som styr mot bibehållen materialkvalitet och högre andel återvunnet material i produkttillverkning skulle ge långt bättre resultat än de mål vi har i dag som enbart riktar fokus på materialinsamlingen.

Vi har identifierat sju politiska initiativ som kan tas direkt för att driva utvecklingen framåt i rätt riktning:

1

 Inför nationella mål för att bibehålla ekonomiskt värde i materialanvändningen.


2

Ge Statistiska centralbyrån och Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram mått för värde och cirkularitet.


3

Skapa förutsättningar för industrin till storskalighet och ökad användning av återvunna material.


  • Premiera återvunnet material i förhållande till jungfruligt på marknaden.
  • Skapa förutsättningar för privata aktörer att driva cirkulära flöden. Framväxten av storskaliga återvinningssystem får inte försvåras av kommunala avfallsmonopol.
4

Skapa industrisamarbeten inom värdekedjor och produktgrupper.


  • Prioritera byggnation, fordon, mat, förpackningar och textil.
  • Utveckla produktdesign och återvinning för att undvika ekonomiska värdeförluster.
5

Ge upphandlingsmyndigheten i uppdrag att utveckla kriterier för att stärka marknaden för återvunna material. Det offentliga är en stor aktör på de flesta marknader och har därför goda möjligheter att driva på upphandling av återvunnet material i produkter.

6

Inför en förordning om att produkter som sätts på marknaden ska vara enkla att återvinna.


7

Agera proaktivt i Bryssel för att driva på EU:s cirkulära arbete och införandet av Circular economy package, EU-kommissionens initiativ från 2015 att skapa incitament för mer cirkulära materialflöden i ekonomin.

En cirkulär vision är attraktiv för klimatet, ekonomin och industrin. Att slå vakt om materialvärdet är en fantastisk industriell och ekonomisk möjlighet för Sverige. Analysen visar att en majoritet av de mångmiljardbelopp som årligen går förlorade skulle kunna återtas till 2040. En sådan utveckling skulle både minska koldioxidutsläppen med 30 procent och bidra till stora exportmöjligheter. Sverige har goda förutsättningar att ta täten och bli internationellt framstående för cirkulära materialflöden.

En cirkulär materialindustri passar Sverige väl. Vi har starka processindustrier, är duktiga på återvinning och har globalt ledande produktbolag med höga klimatambitioner. Det ger oss goda förutsättningar att bli en världsledande cirkulär ekonomi.

Redan i dag kan vi presentera ett upprop på Återvinningsindustriernas webbplats där tunga aktörer som Ikea, NCC, H&M, Axfood, Houdini och Vasakronan förbinder sig att öka sina inköp av återvunnet material och att öka andelen produkter som är designade för återvinning. Återvinningsindustrierna välkomnar fler aktörer att ansluta sig till uppropet och kommer inom kort att starta upp ett företagsforum för cirkulär ekonomi.

Det räcker emellertid inte att de ambitiösa företagen själva driver på för ökad resurseffektivitet genom åtaganden, innovationer och nya affärsmodeller. Regeringen har en central roll att spela och måste visa mer initiativkraft. Att lyckas bibehålla materialens värde är en stor industriell och ekonomisk utmaning och möjlighet för Sverige. Det är dags för regeringen att lägga ribban högre. Vår tid är nu.

DN Debatt.18 januari 2018

Debattartikeln

Återvinningsindustrierna:
”Sverige förlorar 42 miljarder årligen på dålig återvinning”

 

Repliker

Fyra forskare på Rise Viktoria:
”Det finns mycket mer än 42 miljarder att hämta” 


Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.