Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Sverige förlorar 73.000 jobb och 4% i bnp vid ett EU-utträde”

En Swexit ställer en regering inför två val: höj skatterna eller minska de offentliga utgifterna. Våra beräkningar tyder på att de offentliga finanserna skulle behöva stramas åt med motsvarande 11 900 kronor per hushåll för att kompensera för en Swexit, skriver Andreas Hatzigeorgiou.
En Swexit ställer en regering inför två val: höj skatterna eller minska de offentliga utgifterna. Våra beräkningar tyder på att de offentliga finanserna skulle behöva stramas åt med motsvarande 11 900 kronor per hushåll för att kompensera för en Swexit, skriver Andreas Hatzigeorgiou. Foto: Henrik Montgomery/TT

DN DEBATT 6/9. Förslaget att Sverige ska lämna EU har kallats ”det farligaste som diskuteras” inför 2018 års val. Trots det har kunskap om konsekvenserna av en ”Swexit” saknats. En ny oberoende analys visar att utträdet skulle skada Sveriges tillväxt, försämra landets konkurrenskraft och minska resurserna till väl­färden, skriver Andreas Hatzigeorgiou, Stockholms handelskammare.

VAL 2018

Efter flera år av god tillväxt står Sverige nu inför betydande utmaningar. Flaskhalsar såsom arbetskraftsbrist och bostadsbrist hindrar företagens tillväxt, särskilt i storstadsregionerna. Samtidigt kommer de ökade spänningarna i omvärlden, brottsligheten på hemmaplan samt klimatförändringarna kräva betydande resurser framöver. Detta samtidigt som svensk ekonomi kan ha passerat en konjunkturtopp.

Finansieringen av de ökade utgifterna kan bara långsiktigt säkerställas med en god ekonomisk utveckling.

Det är mot denna bakgrund som valrörelsens utspel om att Sverige ska lämna EU måste ses. Erfarenheterna från Storbritanniens beslut att lämna EU har visat att ett utträde är sammankopplat med en svår och utdragen process.

Att lämna EU är inte ett krav som bör ställas lättvindigt. Det är per definition ett beslut av nationell strategisk vikt. Att lämna EU kan leda till att Sverige förlorar tillgången till den inre marknaden, dit omkring två tredjedelar av vår export går.

Varken svenska hushåll eller företagen skulle tjäna på ett EU-utträde. Nästa regering måste så snart som möjligt presentera en plan med konkreta åtgärder för att förankra Sverige i EU, och EU hos svenskarna.

En del Swexitföreträdare uppger att de vill att Sverige fortsatt ska vara med i den inre marknaden. Sådana utfästelser utgör inget vaccin mot en ”hård” Swexit, där Sverige lämnar den inre marknaden. Exemplet från Brexit har visat att när tillgången till den inre marknaden ställs mot andra prioriteringar, såsom att betala till EU-budgeten eller stänga dörren för arbetskraft från övriga EU, har inre marknaden fått stå tillbaka.

EU-medlemskapet medför både vinster och kostnader. En seriös analys av ett svenskt EU-utträde måste därför beakta såväl fördelarna med medlemskapet som de begränsningar och kostnader som det innebär att vara en del av EU-samarbetet.

Förutom större frihetsgrader inom flera politikområden skulle Swexit befria Sverige från att betala EU:s medlemsavgift, vilken årligen belastar den svenska statsbudgeten med omkring 40 miljarder kronor. Det är en ansenlig summa, ungefär motsvarande kostnaden för hela rättsväsendet inklusive polis.

Stockholms handelskammare har låtit det brittiska analysföretaget Oxford economics genomföra en oberoende analys av de ekonomiska konsekvenserna av ett svenskt EU-utträde. Målet har varit att få fram en så heltäckande bild av de ekonomiska konsekvenserna av en Swexit som möjligt, där både potentiella fördelar och nackdelar med ett EU-utträde tas med i ekvationen. Den centrala frågan är vad den ekonomiska nettoeffekten av att lämna EU är för Sverige.

Analysen bygger på flera antaganden. Som situationen i Storbritannien visar existerar det inte någon på förhand utstakad process för att lämna EU. Det förekommer heller ingen given modell för hur relationen med EU efter utträdet ska se ut. Vi vet alltjämt inte hur den framtida relationen mellan EU och Storbritannien kommer att se ut. Men även om så vore fallet finns inget som garanterar att en Swexit skulle leda till en liknande relation för Sverige. Storbritannien är EU:s näst största ekonomi och därför skulle en Swexit kunna leda till att Sverige erbjuds ett mindre generöst tillträde till EU:s inre marknad efter ett utträde.

Det finns heller ingen garanti för att en Swexit blir en mindre infekterad process än den som omgärdat Brexit, varför vi har antagit att Sverige efter EU-utträdet skulle behöva göra affärer med EU enligt internationellt gällande avtal. Dessutom har Brexit påvisat att tidsplanen för ett EU-utträde är högst osäker. Vi har dock tagit fasta på kravet på en snar omröstning, vilket betyder att en svensk regeringen kan aktivera artikel 50 om tidigast två år. Ett utträde skulle sannolikt kräva ett par års förhandlingar, vilket realistiskt innebär att en Swexit kan ske först om fyra år.

Analysen syftar till att utvärdera de strukturella effekterna av ett EU-utträde på den svenska ekonomin. Därför avser resultaten effekten på tio års sikt.

Den långsiktiga ekonomiska effekten av Swexit avgörs enligt den skattade modellen av tre huvudsakliga faktorer:

Förändringar i tillgången på kapital.

Förändringar i tillgången på arbetskraft.

Förändringar i produktiviteten, det vill säga hur kapital och arbete tillvaratas i ekonomin.

Swexit skulle inverka negativt på ekonomin via samtliga av dessa tre mekanismer. Anledningen är att Sverige utanför EU skulle bli mindre öppet för både handel och investeringar, vilket skulle drabba produktiviteten. Swexit kommer att minska tillgången på arbetskraft från EU, något som sannolikt skulle sänka arbetskraftsutbudet och försvåra för företagen att hitta rätt kompetens. Sammantaget hämmar detta tillväxten.

När vi simulerar effekterna av en Swexit jämför vi med scenariot där Sverige inte hade lämnat EU. Analysen landar i att en Swexit kommer att:

• Minska svensk bnp med fyra procent, vilket innebär ett bortfall om drygt 30.000 kronor per varje svenskt hushåll i genomsnitt.

Försvaga svenska hushålls köpkraft med motsvarande 16.600 kronor per hushåll, mätt i 2017 års priser.

Resultera i 73.000 färre jobb år 2031 jämfört med om EU-medlemskapet hade varit intakt.

Eftersom medlemsavgiften baseras på den svenska ekonomins storlek räknar vi med att Sveriges avgift den kommande tioårsperioden uppgår till omkring 500 miljarder kronor. Men en Swexit skulle inte spara motsvarande summa eftersom brexitförhandlingarna visat att ett utträde följer med en ”skilsmässo­nota”, vilken måste dras bort från den totala kostnaden. Det är svårt att veta notans omfattning men utifrån brexit tyder beräkningarna på att Sverige i slutändan kan spara omkring 270 miljarder kronor över en tidsperiod på att slippa EU-medlemsavgiften.

Trots den uteblivna kostnaden av EU-medlemskapet påvisar analysen att Swexit sannolikt kommer att försvaga de offentliga finanserna. Detta även om den svenska EU-avgiften höjs något efter det att Storbritannien lämnat. Anledningen är att den lägre produktiviteten – med långsammare tillväxt som följd – gröper ur de offentliga finanserna mer än vad medlemskapet kostar efter att ”skilsmässonotan” dragits av. En Swexit ställer sålunda en regering inför två val: höj skatterna eller minska de offentliga utgifterna. Våra beräkningar tyder på att de offentliga finanserna skulle behöva stramas åt med motsvarande 11.900 kronor per hushåll för att kompensera för en Swexit. Det innebär mindre möjligheter att anställa poliser, lärare och sjuksköterskor.

Även om en majoritet av svenskarna uttrycker stöd för EU i dag bör riskerna med en infekterad diskussion om EU-medlemskapet tas på allvar. Politiker, bedömare och marknaden missbedömde risken för en Brexit. Analysen av de ekonomiska konsekvenserna av en Swexit ger vid handen att ett EU-utträde skulle skada svensk ekonomi påtagligt. Varken svenska hushåll eller företagen skulle tjäna på ett EU-utträde. Nästa regering måste så snart som möjligt presentera en plan med konkreta åtgärder för att förankra Sverige i EU, och EU hos svenskarna.

DN Debatt.6 september 2018

Debattartikel

Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom Stockholms Handelskammare:
”Sverige förlorar 73.000 jobb och 4% i bnp vid ett EU-utträde”

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.