Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-23 17:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/sverige-har-gjort-skillnad-under-aren-i-sakerhetsradet/

DN Debatt

DN Debatt. ”Sverige har gjort skillnad under åren i säkerhetsrådet”

När vi kandiderade lovade vi att som rådsmedlem stå upp för värderingar och principer – för folkrätt, mänskliga rättigheter, jämställdhet och ett humanitärt perspektiv, skriver Margot Wallström.
När vi kandiderade lovade vi att som rådsmedlem stå upp för värderingar och principer – för folkrätt, mänskliga rättigheter, jämställdhet och ett humanitärt perspektiv, skriver Margot Wallström. Foto: John Alexander Sahlin/TT

DN DEBATT 2/1. Under två oroliga år i världspolitiken har Sverige varit i händelsernas centrum i FN:s säkerhetsråd som träffats över 800 gånger och antagit fler än 100 resolutioner. Sverige har visat att det går att göra skillnad även i de svåraste konflikterna, skriver utrikesminister Margot Wallström (S) om det nu avslutade medlemskapet.

Rätta artikel

Den 28 juni 2016 låg två färdigskrivna artiklar på DN Debatt-redaktionens bord. Den ena inleddes ”I gårdagens omröstning i FN:s generalförsamling räckte inte stödet hela vägen”, den andra ”Sverige valdes in i FN:s säkerhetsråd”. Några månader tidigare hade Sverige ansetts uträknat mot de andra kandidaterna, Italien och Nederländerna.

Lyckligtvis publicerades den sistnämnda artikeln. Konkurrensen till trots valdes Sverige med god majoritet in i säkerhetsrådet – världens högsta beslutsorgan för frågor om fred och säkerhet. En bekräftelse på omvärldens förtroende för svensk utrikespolitik och diplomati.

Inför medlemskapet lovade vi att som rådsmedlem stå upp för värderingar och principer – för folkrätt, mänskliga rättigheter, jämställdhet och ett humanitärt perspektiv. Vi föresatte oss också att bli en brobyggare i rådet, samt att vara EU:s bästa vän i FN och FN:s bästa vän i EU.

Vi hade inga illusioner om att det skulle bli enkelt. FN är i slutänden summan av dess medlemsstater, och vi ska inte blunda för FN:s brister och misslyckanden: sexuella övergrepp begångna av FN-personal, missbruk av vetot i säkerhetsrådet som har blockerat lösningar i Syrien, svårig­heter att åstadkomma reformer, för att nämna några. Men dessa tillkortakommanden är knappast anledningar att inte försöka. Tvärtom.

FN är i slutänden summan av dess medlemsstater, och vi ska inte blunda för FN:s brister och misslyckanden.

Nu är Sveriges medlemskap i säkerhetsrådet till ända. Under två turbulenta år i världspolitiken har rådet träffats över 800 gånger och antagit fler än 100 resolutioner. När jag ser tillbaka är det framför allt utmaningarna och kriserna som framträder:

Krig har rasat i Syrien och Jemen. Nordkorea har utfört kärnvapentester. Spänningar mellan stormakterna har ökat. Brott mot mänskligheten har begåtts i Myanmar. Svenska FN-experten Zaida Catalan mördades i Kongo. Klimatförändringarna har blivit ett tydligare säkerhetshot. Demokrati och internationella samarbeten har attackerats och försvagats.

Sveriges plats vid bordet har gett oss en möjlighet att påverka vår omvärld till det bättre. Allt vårt agerande har styrts av målet att skapa mer trygghet och säkerhet i världen, och därmed också i Sverige. Jag vill särskilt lyfta fram tre exempel:

1. Kriget i Jemen är inte längre en bortglömd konflikt. För drygt två veckor sedan avslutades de FN-ledda konsultationerna mellan krigets stridande parter i Rimbo norr om Stockholm. Det var första gången på över två år som de över huvud taget talade med varandra. Resultatet blev Stockholmsöverenskommelsen, som innehåller bland annat vapenvila och fångutväxling – mer än vad någon hade vågat hoppas på.

Det var ingen slump att konsultationerna hölls i Sverige. Vi har kämpat för att öka det internationella engagemanget för Jemen och FN:s roll i fredsförhandlingarna. Nu kunde vi medverka till några första steg mot fred för Jemens folk, bort från krig, svält och kolera­utbrott. Fredagen före jul antog säkerhetsrådet en resolution som bekräftar stödet för Stockholmsöverenskommelsen och fastslår FN:s roll i att upprätthålla vapenvilan i Hodeida.

2. Under 2017 orsakade Nordkoreas kärnvapen- och robottester stor oro i omvärlden och spänningarna mellan Nordkorea och USA nådde nya nivåer. I det läget kunde Sverige bidra till enighet i säkerhetsrådet, mycket tack vare vårt långvariga engagemang på koreanska halvön.

Säkerhetsrådet införde FN:s hårdaste sanktioner någonsin och därmed ökade pressen på Nordkorea. Samtidigt använde vi vår särskilda roll för att försöka förmå parterna att mötas. Nordkoreas utrikesminister kom till Sverige för samtal, och under våren 2018 genomfördes toppmöten mellan Nordkorea och såväl Kina som Sydkorea och USA. Frågan om nedrustning är inte löst, men med diplomati på agendan snarare än vapenskrammel är läget bättre än på länge.

3. Sverige var bland de första att uppmärksamma övergreppen mot rohingyerna i Myanmar i säkerhetsrådet. Rapporter vittnade om våld så brutalt och utbrett att det kunde definieras som brott mot mänskligheten. FN hade misslyckats med att förebygga situationen och reagerade långsamt när våldet eskalerade.

Ett FN-sändebud utsågs, och säkerhetsrådet satte press på Myanmar med ett uttalande i november 2017. Jag reste själv till Myanmar och flyktinglägren i Bangladesh för drygt ett år sedan, en resa som sedan även säkerhetsrådet gjorde. I oktober konstaterade FN:s rapportörer att krigsförbrytelser hade begåtts och att militära ledares ansvar för folkmord behöver utredas. Detta är inte tillräckligt, men det är steg på rätt väg. Ansvariga måste nu ställas till svars och på sikt ska rohingyerna kunna återvända i säkerhet.

Merparten av arbetet i säkerhetsrådet handlar om specifika länder och konflikter, men det finns också övergripande frågor. Sverige har lagt mycket energi på två sådana: jämställdhet och klimatförändringar.

Vi har gjort kvinnor, fred och säkerhet till en central del av vår gärning i säkerhetsrådet. Prioriteringen kommer från insikten att det aldrig går att uppnå hållbar fred om hälften av världens befolkning, kvinnorna, lämnas utanför.

Våra ansträngningar har lett till konkreta förändringar. Samtliga mandat för FN-insatser nämner nu kvinnor, fred och säkerhet. Det finns ett nytt sanktionskriterium för sexuellt och könsbaserat våld. Kvinnoorganisationer bjuds nu som praxis in att informera rådet om särskilda händelser – tidigare hände det nästan aldrig. Kvinnor omnämns nu i så gott som alla säkerhetsrådets uttalanden om krissituationer.

Världen har bara sett början av hur klimatförändringar orsakar säkerhetsrisker. Torka, missväxt och konkurrens om förtvinande naturresurser resulterar i spänningar och extrem­väder tvingar människor på flykt. Detta är problem som blir allt större, och som säkerhetsrådet blir tvunget att hantera.

Genom svenskt ledarskap har säkerhetsrådet för första gången gjort kopplingen mellan klimatförändringar och säkerhet i ett antal uttalanden och resolutioner. Klimat och säkerhet är nu fast förankrat på säkerhetsrådets dagordning.

Sverige har även gjort framsteg när det gäller bland annat barn i väpnade konflikter, humanitär hjälp till folket i Syrien, uppmärksammandet av Rysslands aggression mot Ukraina och fredsprocessen mellan Etiopien och Eritrea som ger nytt hopp för Afrikas horn. Listan kan göras mycket längre. Allt det här har varit möjligt tack vare utrikesförvaltningens skickliga och hårt arbetande tjänstemän. Även dialogen med civilsamhälle, myndigheter, tankesmedjor och akademi har varit värdefull.

Med facit i hand vet vi att Sverige kan göra skillnad. Stor skillnad. Även om många utmaningar kvarstår finns det ljusglimtar, hopp och positiva rörelser i flera av världens svåraste konflikter.

Fred, demokrati, mänskliga rättigheter och internationell samverkan är värden som aldrig kan tas för givna. Kampen för dessa värden måste ständigt vinnas på nytt. Sverige fortsätter den kampen – i EU, i FN, bilateralt. Så tar vi ansvar i en turbulent tid. I dag och i morgon, nästa vecka och nästa år.