Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-05 06:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/sverige-har-inte-rad-med-att-vanta-med-investeringar/

DN Debatt

DN Debatt. ”Sverige har inte råd med att vänta med investeringar”

Klimatsmarta investeringar äter upp koldioxidbudgeten snabbare än vad ­konsumtion och produktion gör, men minskar utsläppen långsiktigt, skriver artikelförfattarna.
Klimatsmarta investeringar äter upp koldioxidbudgeten snabbare än vad ­konsumtion och produktion gör, men minskar utsläppen långsiktigt, skriver artikelförfattarna. Foto: Ingvar Andersson

DN DEBATT 21/7.

Eva Alfredsson, Mikael Malmaeus och Sandro Scocco: För att nå målet om nollutsläpp 2045 krävs hållbara investeringar redan nu. En ny rapport visar att om omstarten görs i en tvåstegsraket – först ekonomin och sedan hållbarhet – tar den svenska utsläppsbudgeten slut redan innan de viktiga investeringarna hunnit genomföras.

För att nå regeringens mål om nollutsläpp 2045 måste omstarten av ekonomin efter coronapandemin bygga på hållbara investeringar. I en ny rapport från Arena Idé kan vi visa att om omstarten görs i en tvåstegsraket, först ekonomin och sedan hållbarhet, tar den svenska utsläppsbudgeten slut redan innan de viktiga investeringarna hunnit genomföras. Även med ett omedelbart fokus på hållbara investeringar efter pandemin är det långt ifrån säkert att koldioxidbudgeten räcker till nödvändiga investeringar för att nå klimatmålet. 

Investeringar är i hög grad det som byggt vårt välstånd. De investeringar vi gör i dag avgör framtidens möjligheter och vår framtida konsumtionsnivå. Investeringar är också nödvändiga för att nå klimatmålen, men även hållbara investeringar leder till utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Att ställa om till nollutsläpp förutsätter att koldioxidbudgeten räcker till dessa investeringar.

Trots kraftigt minskad ekonomisk aktivitet och minskat resande i spåren av det nya coronaviruset beräknas de globala utsläppen av växthusgaser under innevarande år bara minska med 4–7 procent enligt en nyligen publicerad artikel i Nature. Det är betydligt lägre än den minskningstakt på 8–15 procent per år som krävs för att vi ska klara Parisavtalets mål om max 1,5–2 graders temperaturhöjning. 

Det räcker dock inte att minska utsläppen med en viss procentandel varje år. Klimathotet är en konsekvens av att koldioxid ackumuleras i atmos­fären. För att klara Parisavtalet måste de sammanlagda utsläppen hållas inom ramen för den resterade koldioxid­budgeten.

Utgångspunkten för vår rapport är att Sveriges återstående utsläppsbudget för att klara 2-gradersmålet är knappt 670 miljoner ton. Skattningen utgår utifrån en studie i Nature. Det finns dock klimatforskare som menar att den är avsevärt mindre. Totalbudgeten kan jämföras med våra årliga utsläpp som ligger i storleksordningen 50 miljoner ton (inom Sverige). 

I rapporten från Arena Idé, baserad på en forskningsartikel vi publicerade i Ecological Economics förra året, har vi beräknat koldioxidutsläppen för en rad olika investeringar – både konventionella och så kallade gröna investeringar – och tagit fram ett antal scenarier för en omställning av ekonomin.

Analysen visar att stimulansåtgärder post-corona måste fokusera på hållbara investeringar. Vi har inte råd – ur ett koldioxidbudgetperspektiv och inte heller finansiellt – med en tvåstegsraket, det vill säga att först få igång ekonomin (vilket kan ta flera år) och sedan rädda klimatet.

Enligt OECD krävs det närmare 7.000 miljarder dollar per år de närmaste 20 åren för att nå FN:s hållbarhetsmål. Och Internationella energimyndigheten har räknat ut att energiomställningen kräver fördubblade investeringsnivåer samt att befintliga och kompletterande investeringar inriktas mot hållbar energi.

Men, samtidigt som investeringar är nödvändiga för att ställa om orsakar de, liksom all annan produktion och konsumtion, utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser och kräver energi och naturresurser. Beräkningar visar att en miljon svenska kronor i investeringar orsakar utsläpp på i genomsnitt 30 ton koldioxid. Investeringar är därmed ungefär dubbelt så koldioxidintensiva som konsumtion och produktion. Investeringarna äter alltså upp koldioxidbudgeten snabbare än vad konsumtion och produktion gör men om investeringar är klimatsmarta bidrar de till att minska utsläppen långsiktigt. Då är de investeringar i begreppets verkliga mening och ger avkastning i minskade utsläpp över tid.

Om investeringarna skjuts upp två år för att först fokusera på att bara få igång ekonomin kommer hela koldioxidbudgeten vara förbrukad år 2032 i det pessimistiska scenariot.

Rapporten visar att investeringar som sannolikt är nödvändiga för att ställa om ekonomin till att bli fossilfri, i kombination med andra nödvändiga investeringar såsom bostadsinvesteringar, kommer att ta en betydande del av vår koldioxidbudget i anspråk.

Samtidigt leder dessa investeringar till minskade utsläpp över tid. I beräkningarna antas investeringarna kunna minska de nationella CO2-utsläppen med 25–50 procent och att de får effekt successivt under en 10-årsperiod.

I det optimistiska scenariot blir de ackumulerade utsläppen trots detta 455 miljoner ton CO2-utsläpp fram till 2030, och i det mer pessimistiska scenariot 580 miljoner ton CO2-utsläpp (reguljära utsläpp plus investeringar).

Även med ett extremt starkt fokus på omställning innebär det att vi förbrukat mellan 70–85 procent av vår budget fram till 2045 redan 2030. Att klara netto-noll-utsläpp 2045 ser ut att bli tufft även om vi gör allt rätt.

Å andra sidan, om investeringarna skjuts upp två år för att först fokusera på att bara få igång ekonomin kommer hela koldioxidbudgeten vara förbrukad år 2032 i det pessimistiska scenariot. I det optimistiska scenariot skulle motsvarande ske om investeringarna dröjer mer än fyra år.

För att vi ska kunna investera i en omställning till en koldioxidneutral ekonomi inom ramen för Sveriges resterande koldioxidbudget måste investeringsbesluten verkställas snarast och samtidigt vara väl avvägda. En svår kombination men en situation vi försatt oss i genom att inte agera tidigare.

Eftersom BNP är lika med konsumtion plus investeringar är en lösning att under en period öka andelen investeringar och minska andelen konsumtion. Detta skulle kunna göras genom ökad skatt – en ”klimatvärnskatt” – som används till ökade investeringar i hållbara transporter, energiomställningen och investeringar i bostäders energieffektivitet samt investeringar i hållbara FoU-projekt.

Det skulle också kunna ske genom skatteincitament som stimulerar hushåll och företag att öka investeringarna i det som bidrar till ökad hållbarhet. Ur ett koldioxidperspektiv är rätt investeringar mycket lönsamma. Våra beräkningar indikerar en möjlig avkastning på tre gånger insatsen på tio års sikt.

Att göra ekonomin hållbar är en investering vi inte har råd att avstå ifrån. Men ska vi hinna ställa om inom ramen för koldioxidbudgeten är det bråttom. Ju tidigare vi kommer igång desto bättre kan vi leva framöver.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt