Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-05 07:48

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/sverige-har-redan-for-manga-myndigheter/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Sverige har redan för många myndigheter”

REPLIK DN DEBATT 18/7.

Sofia Arkelsten och Parul Sharma: Finland är ett föredöme när det gäller att ställa om till cirkulär ekonomi. 

En rad tunga namn efterfrågar en ny myndighet för att den ekonomiska återhämtningen blir hållbar och att någon tar ansvar för resurseffektivitet och cirkularitet. Ja, för en man med en hammare ser varje problem ut som en spik. Det behövs inte en ny myndighet. Sverige har alldeles för många. Att vi släpar efter i hållbar omställning är påtagligt, däremot är undertecknarna för artiga för att be om ledarskap i frågan.

Ansvar för resurseffektivitet och cirkularitet ligger på regeringen. De bär den exekutiva makten och leder och styr myndigheter genom regleringsbrev. Möjligheten att aktivt använda krisen på bästa sätt finns redan, den heter statsbudgeten och med stöd av Finansdepartementet som är experter på ekonomi, styrning och budget kan de leverera. Till sin hjälp har de skarpa hjärnor, bred och djup erfarenhet och i praktiken alla andra myndigheter.

Det är akut brist på politiskt ledarskap. Glappet är stort mellan retoriken i ”Sverige ska utveckla den resurseffektiva, cirkulära och biobaserade ekonomin” från regeringsförklaringen januari 2019, till praktiken i ”Sverige ställer om till cirkulär ekonomi” från juli 2020 som är rubriken på ett pressmeddelande om en regeringsstrategi för cirkulär ekonomi. Det är att visa stor tilltro till ett framförhandlat papper, helt utan tänder. Handlingsplanerna som föreslås saknar mål, är i praktiken en önskelista och aktivt befriad från insyn eller påverkan från lagstiftande makten.

Det parlamentariska läget spelar in. Så få saker som möjligt passerar riksdagen. Därför finns delegationen för cirkulär ekonomi, som trots kompetens och engagemang inte kopplas till de folkvalda eller har till uppdrag att leverera skarpa politiska förslag. 

Regeringen har också aviserat ett Klimatkollegium, en intern mötesform för en tredjedel av regeringen. Det är bra att statsrådet träffas och samarbetar om klimat. Kanske skulle de gjort det lite tidigare. Klimatkollegiet hamnar i samma kategori som innovationskatapult och industrikansler, kommunikation utan innehåll.

Sverige är inte bäst, men kan bli när vi ökar takten. Finland är ett jämförbart föredöme. De utgår från ekonomi, har brett politiskt stöd, politiska reformer och genomför omställning och har världens första nationella vägkarta för cirkulär ekonomi, som prisats på World Economic Forum i Davos. Nederländerna har också goda exempel.

Näringslivet väntar inte in politiken, tvärtom leder företagare omställningen. Stora företag kan göra stor skillnad. Men det är inte helt enkelt. Långa miljöprövningar konserverar gammal teknik. Punktskatter på elektronik underminerar affären för verksamheter som säljer begagnat. Textilskatten har samma form och stör ut andrahandsmarkanden, som även arbetar med social hållbarhet. Ansvaret för materialströmmar är oklart och dåligt utredda politiska beslut kan snabbt förändra förutsättningarna. Nationell politik prioriterar kommunernas avfallshantering, inte återanvändning. Avfallstrappan är ersatt med en cirkel, men inte i svensk lagstiftning.

Klimatfrågan och behovet av omställning är för viktigt. Det cirkulära fungerar här också, använd de myndigheter vi har, men uppgradera, uppdatera och se till att de fyller rätt funktion.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt