Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-30 19:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/sverige-i-botten-i-oecd-pa-att-hantera-pandemin/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Sverige i botten i OECD på att hantera pandemin”

SLUTREPLIK DN DEBATT 16/11.

Ekonomerna Pontus Braunerhjelm och Stefan Gerlach: Sjukvårdspersonal och patienter har blivit lidande.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

I en replik på vår artikel på DN Debatt om hur Sverige klarat coronapandemin hävdar Filip Gerlee, Anna Jöud, Torbjörn Lundh, Armin Spreco och Toomas Timpka att vi använt fel metod och dragit oriktiga slutsatser. I någon mån kan de sägas ha rätt så till vida att metod och variabler alltid kan diskuteras liksom värdegrund i vad som kan kallas ett misslyckande.

Övergripande tillbakavisar vi deras kritik utifrån tre huvudargument:

För det första är de länder som vi redovisar i vår ranking placerade ungefär som förväntat. Det är alltså enbart Sveriges placering som skulle ifrågasättas. Vi finner det osannolikt. Följaktligen förefaller det vara svagt stöd för påståendet att vår modell skulle vara felaktig.

För det andra påstås att vi använt fel metod och dessutom vänt på orsak och verkan. Detta speglar dessvärre att de inte förstått syftet med den statistiska analysen och den metod som använts. De skriver att modellen ”visar hur Sverige ’borde’ ha hanterat pandemin”, vilket är felaktigt. Vad modellen visar är Sveriges förutsättningar att klara pandemin i förhållande till andra länders, vilket jämförs med det faktiska utfallet. Det är en viktig distinktion. Här fallerade Sverige grovt. Utifrån våra förutsättningar borde vi ha kunnat undvika en omfattande smittspridning och så höga dödstal.

För det tredje har vi använt andra databaser och dödstalsvariabler (överdödlighet som dock samvarierar starkt med covidrelaterade dödsfall). Överdödlighet kommer på sikt sannolikt att vara det bästa måttet på hur många liv pandemin skördat. I nuläget finns dock svagheter med det måttet kopplat till beteendeförändringar som påverkar dödstalen. Det illustreras av att ett antal länder redovisar underdödlighet mitt i en pågående pandemi.

Oavsett om vi använder ett annat urval av länder eller andra dödstalsvariabler är Sverige fast förankrat bland de absolut (2-7) sämst placerade OECD-länderna. De kompletterande skattningar vi genomfört bygger på en snarlik studie i den vetenskapliga tidskriften The Journal of the American Medical Association.

Syftet med vår artikel var att visa hur Sverige utifrån sina förutsättningar klarat pandemin mätt som relativa dödstal jämfört med andra länder. Att standardisera dessa förutsättningar mellan länder är en viktig utgångspunkt för att förstå hur Sveriges hantering av pandemin varit. Detta har inte gjorts tidigare.

Det utgör i sin tur grunden för att klarlägga avvikelser i Sveriges agerande, kunna rätta till brister och dra lärdomar från andra länder. Då duger det inte att från myndigheter och politiskt håll hävda att dödstalen inte skiljt sig från andra länders i någon större grad. Det indikerar att allt fungerat och att det inte finns anledning till förändring.

I Sverige var tveksamheten mot testning och smittspårning uppenbar, användande av munskydd närmast förlöjligades följt av minst sagt förbryllande beslut rörande minskade restriktioner när smittotalen var på väg upp på senhösten i fjol. Listan kan göras lång.

De som utöver sjuka drabbats av en bristande pandemihantering är personal i vård och omsorg, som gjorde närmast heroiska insatser under pandemin, samt patienter som inte får tillgång till vård på grund av av en pandemirelaterad överbelastning inom sjukvården. Om detta bör vi tala!

Ämnen i artikeln

OECD

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt