Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-09-29 13:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/sverige-kan-ha-ny-karnkraft-i-drift-omkring-ar-2030/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Sverige kan ha ny kärnkraft i drift omkring år 2030”

Kärnkraften är inte bara en viktig energikälla i sig utan bidrar dessutom till ett mer stabilt elsystem, skriver artikelförfattarna.
Foto: Adam Ihse/TT

DN DEBATT 5/9.

Jacob Wallenberg och Jan-Olof Jacke, Svenskt Näringsliv: Den svenska elkrisen är i huvudsak hemmagjord. Hindren måste rivas, för att driva befintlig vattenkraft vidare och för en snabbare utbyggnad av vindkraft. Det är också viktigt att politiken slutar motarbeta kärnkraften. Illa genomtänkta beslut har drabbat både företag och hushåll.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
VAL 22

Elförsörjningen har varit avgörande för Sveriges ekonomiska utveckling. Utan stabil tillgång på el till rimliga priser hade dagens framgångsrika svenska näringsliv inte kunnat byggas upp. Och därmed hade inte välfärden kunnat byggas ut.

Den snabba elektrifiering som nu sker innebär att elförbrukningen, trots betydande energieffektivisering och användarflexibilitet, kommer att fördubblas fram till 2045. Att fasa ut fossila bränslen och elektrifiera industri, transport och samhälle är en förutsättning för bibehållet välstånd och för att Sverige ska nå klimatmålen. Rätt hanterat är detta en fantastisk möjlighet för klimatet, konkurrenskraften och allas vårt välstånd.

I dagsläget finns stora behov av återinvesteringar i befintlig produktion, utveckling och utbyggd kraftproduktion. Om inte dessa beslut kommer till stånd kommer produktionen att gå ner i takt med att gammal produktion fasas ut, samtidigt som efterfrågan ökat kraftigt. Den kris vi i dag befinner oss i är ingenting mot vad som då väntar.

Därför måste vi riva hinder, skapa förutsättningar för investeringar och värna den elproduktion vi har i dag. Alla fossilfria kraftslag kommer att behövas. Tiden är knapp och kommande mandatperiod blir helt avgörande för Sveriges fortsatta utveckling.

Vi bedömer att vindkraften kommer att stå för det största tillskottet av ny elproduktion de närmaste åren. Men investeringarna bromsar nu in.

Den regering som kommer efter valet måste ha förmågan att fatta en rad nödvändiga och tuffa beslut kring vår framtida elproduktion. Närings­livet behöver långsiktiga lösningar och spelregler som håller över tid. Stabila förutsättningar och priser är avgörande för industrins möjlighet att investera.

Vattenkraften har under lång tid varit ryggraden i svensk elproduktion. Vid årsskiftet inleddes en omfattande miljöprövning av all vattenkraft. Processen beräknas pågå i 20 år men redan efter åtta månader är det tydligt att den inte fungerar. Det behövs nya och moderna miljötillstånd men prövningsprocesserna måste stoppas i sin nuvarande form. Annars riskerar vi att tvingas avveckla reglerbar, fossilfri elproduktion.

Vi bedömer att vindkraften kommer att stå för det största tillskottet av ny elproduktion de närmaste åren. Men investeringarna bromsar nu in. Det blir allt svårare att få acceptans för ny produktion och tillståndsprocesserna tar för lång tid. Detta måste lösas om vi ska kunna utnyttja vindkraftens potential i Sverige.

Kärnkraften är och kommer att fortsätta vara helt avgörande för det svenska elsystemet, men har motarbetats intensivt de senaste tio åren. Den är inte bara en viktig energikälla i sig utan bidrar dessutom till ett mer stabilt elsystem. I dag finns inga planer för framtida kärnkraft, tvärtom har kapacitet avvecklats. Om kärnkraften hade behandlats som andra fossilfria kraftslag skulle Sverige haft en betydligt mer stabil elförsörjning än vi har, och därmed lägre elpriser.

Den utmaning vårt svenska elsystem har förstärks just nu av geopolitiska effekter. I huvudsak är dock elkrisen hemmagjord och vi kan själva ta ansvar för de långsiktiga lösningarna. Brist på planerbar elproduktion i södra Sverige har bidragit till skenande elpriser. Inför vintern varnar Svenska kraftnät nu för att elen till hushåll och företag periodvis riskerar att behöva stängas av.

Lika problematiskt är att elkrisen slår så olika i olika delar av landet. Elpriserna i norra Sverige – med en hög andel planerbar vattenkraft – är än så länge rimliga. Men kapacitetsbristen i södra Sverige innebär att vi där ”importerar” de skyhöga priserna på kontinenten.

För att lindra de akuta problemen har politiker på båda sidor blockgränsen föreslagit olika former av högkostnadsskydd eller skattesänkningar, så att elkunder slipper stå för kostnaden över en viss nivå. Vi har full förståelse för tanken att företag och hushåll kompenseras för de skador den förda politiken åsamkat dem. Men vi får inte tappa den långa sikten.

Nu måste Sverige snabbt inleda en kraftfull utbyggnad av all fossilfri elproduktion. Det kraftslag som i dag möter de största hindren är kärnkraften och där är det allra viktigast att politiken nu agerar snabbt.

För svenska folket är detta en självklarhet. En undersökning vi låtit Demoskop genomföra visar att hela två av tre tillfrågade (63 procent) vill bygga ut kärnkraften, vilket kan jämföras med 2014 då stödet för utbyggnad var 38 procent. Än fler ser framför sig att kärnkraften ska vara en viktig energikälla även i framtiden, hela sju av tio (72 procent) delar denna uppfattning.

Att riva hinder för ny kärnkraft tar tid, därför måste vi börja nu. Detta måste ske samtidigt med en fortsatt utbyggnad av vindkraften, eftersom ledtiderna även där är långa. Utbyggnaden av planerbar respektive väder­beroende elproduktion som vind och sol måste ske parallellt.

För att lägga en stabil grund för det framtida svenska elsystemet behöver en lång rad konkreta beslut fattas omgående efter valet. Beslut som handlar om att undanröja hinder och skapa förutsättningar för investeringar. Den nya regeringen måste hålla högt tempo i förändringsarbetet. Näringslivet tar nu fram detaljerade förslag för hur denna process bör se ut, men några av de viktigaste besluten är följande:

1. De energipolitiska målen behöver revideras. Förslagsvis definieras dessa som att elsystemet varje timme året runt ska leverera fossilfri el till internationellt konkurrenskraftiga kostnader samt att elproduktionen 2040 ska vara 100 procent fossilfri.

2. Takten i vindkraftsutbyggnaden måste öka. Detta förutsätter att tillståndsförfarandet effektiviseras.

3. Investeringar i fortsatt drift av den befintliga vattenkraften måste ske – ingen fossilfri elproduktion får gå förlorad.

4. Regeringsförklaringen behöver innehålla ett tydligt åtagande att möjliggöra byggande av ny kärnkraft, utan några restriktioner om till exempel särskilt teknikval. Samtidigt behöver ett arbete med att undanröja regleringshinder för ny kärnkraft inledas omgående. Detta innefattar en översyn av bland annat miljöbalkens begränsning av antalet reaktorer och deras placering. Med rätt förutsättningar kan vi ha ny kärnkraft i drift runt 2030.

Sverige har unika förutsättningar att möta kraven på snabb omställning. Vår elproduktion är redan i det närmaste helt fossilfri, vilket innebär en viktig konkurrensfördel och gör oss till ett föredöme för resten av världen. Det kan fortsätta att vara så.

Men det är bråttom. Alltför mycket tid har redan spillts på illa genomtänkta beslut som försämrat näringslivets elförsörjning och försatt många hushåll i en ohållbar ekonomisk situation. Processen för att undanröja hinder för ny elproduktion måste inledas omedelbart sedan den nya regeringen tillträtt.

Ämnen i artikeln

Val 2022
Elpriset
Elnätet
Kärnkraft
Vindkraft

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt