Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-08-17 11:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/sverige-kan-ta-ledarroll-med-ett-center-for-global-halsa/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Sverige kan ta ledarroll med ett center för global hälsa”

En Covid-19-vaccinbuss i Botkyrka. Artikelförfattarna ser att Sverige har stora möjligheter att ta en ledande roll inom global hälsa.
En Covid-19-vaccinbuss i Botkyrka. Artikelförfattarna ser att Sverige har stora möjligheter att ta en ledande roll inom global hälsa. Foto: Anette Nantell

DN DEBATT 28/7.

Forskningsföreträdarna Ole Petter Ottersen och Pam Fredman: Sverige har alla möjligheter för att ha stora ambitioner på den internationella arenan inom global hälsa – om vi samordnar oss strategiskt. Organisationen Swedish Institute for Global Health Transformation har utvecklat ett nätverk som skulle kunna bli en plattform för ett svenskt center.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

En signerad ledarartikel i Dagens Nyheter (18 juli 2022) beskriver att Sverige ”hukar i bänken” och landet ”är störst i Norden och Baltikum, men det märks inte i utrikespolitiken.”

Skribenten Emanuel Örtengren menar i sammanfattning att vi, utifrån vår storlek och position, borde ha större ambitioner på den internationella arenan. Han tar sin utgångspunkt i kriget i Ukraina och anser att Sverige borde ha en tydligare och tuffare utrikespolitisk och säkerhetspolitisk agenda.

Vi tycker Örtengrens text är både tänkvärd och aktuell. Vår fråga är: varför inte också använda covid-19-pandemin som en utgångspunkt för en diskussion om hur Sverige ska kunna bidra mer aktivt framöver på den internationella arenan?

Pandemin har avslöjat och fördjupat de stora ojämlikheterna som finns inom global hälsa och visat att vi behöver stärka samhällets beredskap för nya hälsokriser. Och då pratar vi inte bara om nya pandemier. Vi lever nu i en värld där det är ett antal parallella hälsokriser. Bränder och värmeböljor rasar över Europa, med över 1 000 döda bara i Portugal. Olika kriser interagerar och stärker varandra; tillsammans med extrem torka leder kriget i Ukraina till svältkatastrof på Afrikas horn.

Självklart måste vi fortfarande göra vad vi kan för att förhindra nya hälsokriser. Men samtidigt måste vi kunna beforska och hantera de hälsomässiga effekterna som vi redan ser av klimatändringar och andra utmaningar som kommer att drabba världen i tiden som följer.

Med covid-19 och andra hälsokriser som fond måste vi se till att Sverige inte ”hukar i bänken” när det gäller global hälsa utan utnyttjar till fullo landets potential inom det här området. Självklart måste vi fortfarande göra vad vi kan för att förhindra nya hälsokriser. Men samtidigt måste vi kunna beforska och hantera de hälsomässiga effekterna som vi redan ser av klimatändringar och andra utmaningar som kommer att drabba världen i tiden som följer.

För potentialen och Sveriges möjliga bidrag är betydande. Sverige gör redan stora insatser för global hälsa. Bland svenska paradgrenar finns sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), ett område som nu sätts under press i stora delar av världen – inte bara i resursfattiga områden utan nu även i USA. En annan paradgren är antimikrobiell resistens som i sig själv utgör en potentiell hälsokris.

På en mer övergripande nivå kan vi slå fast att Sverige har forskning inom livsvetenskap och medicin som hävdar sig väl på den internationella arenan och är helt i topp inom EU.

Grundforskningens ställning är av avgörande betydelse och också här står sig Sverige starkt. Det är via grundforskningen som vi måste hitta svar och nya lösningar på hur vi ska kunna adaptera oss till klimatändringarna och hur vi ska bekämpa antimikrobiell resistens.

Och det är grundforskningen som också i fortsättningen kommer att vara fundamentet för utveckling av nya mediciner och vacciner. De vacciner som utvecklats i rekordfart under covid-19-pandemin var baserade på decennier av offentligt finansierat grundforskning. Man behöver bara kasta en blick på listan över nobelprisvinnare i medicin eller fysiologi för att se hur forskningen har bidragit till de nya vaccinerna och behandlingarna som utvecklats under pandemin.

Sverige har alla möjligheter för att ha stora ambitioner på den internationella arenan – inte bara inom utrikespolitiken utan också inom global hälsa. Vi har förutsättningarna som behövs.

Kompetensen som finns bland våra lärosäten, vår hälso- och sjukvård och vår livsvetenskapssektor i stort kan ge Sverige en internationell ledarskapsroll om vi samordnar oss strategiskt.

Samverkansgruppen för life science har redan publicerat en färdplan för hur vi kan realisera potentialen inom precisionsmedicin.

Organisationen Swedish Institute for Global Health Transformation (SIGHT) har utvecklat ett universitetsnätverk som framgent kan fungera som en plattform för etablering av ett svenskt center för global hälsa.

Genom att samla den nationella kompetensen inom det här området kan ett sådant center sätta Sverige på kartan för att bidra till en global transformation för hälsa där jämlikhet, etik, hållbarhet och demokratiska värderingar står i centrum. Det finns dessutom flera viktiga kunskapscentra i vårt land som arbetar inom det här området. International Vaccine Institute och Unicefs innovationskontor beslutade nyligen att etablera sig i Sverige – något som stärker vår position ytterligare.

Inom global hälsa har Sverige alla förutsättningar för att ha höga ambitioner. Det är inte tid för att huka i bänken.

Ämnen i artikeln

Sjukvård
Karolinska

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt