Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-26 23:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/sverige-maste-driva-pa-i-eu-for-genmodifierade-grodor/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Sverige måste driva på i EU för genmodifierade grödor”

Näringsminister Ibrahim Baylan, som tagit över landsbygdsfrågorna sedan Jennie Nilsson återgick till riksdagsarbetet under regeringskrisen, borde fokusera på att utveckla jordbruket på vetenskaplig grund, anser artikelförfattarna.
Näringsminister Ibrahim Baylan, som tagit över landsbygdsfrågorna sedan Jennie Nilsson återgick till riksdagsarbetet under regeringskrisen, borde fokusera på att utveckla jordbruket på vetenskaplig grund, anser artikelförfattarna. Foto: Elin Åberg

DN DEBATT 17/7.

Forskarna Jens Sundström och Torbjörn Fagerström: Regeringen måste verka för en avreglering av genmodifierade grödor.

När Ibrahim Baylan (S) tar över ansvaret i regeringen för jord- och skogsbruk är internationella frågor viktigare än strandskydd och skogsägande.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Statsminister Stefan Löfven (S) väljer att som första regeringsbildare på över 120 år att inte tillsätta en minister med speciellt ansvar för landsbygds- och jordbruksfrågor. I stället förs dessa frågor över till näringsminister Ibrahim Baylan (S). Beslutet har orsakat oro i sociala medier och bland landsbygdsföreträdare.

Som forskare i jord- och skogsbruksfrågor väljer vi i stället att se detta som något positivt. Dessa frågor ligger redan under näringsdepartementet. Att ansvaret för dem hamnar direkt under näringsministern borgar för att lantbruket ges samma dignitet som andra basnäringar.

Politiska kommentatorer och stats­vetare har lyft fram att Baylan ska hantera de två frågor som skaver mest i regeringssamarbetet, och där Miljöpartiet och Centern har olika ingångsvärden: reformeringen av strandskyddet och stärkandet av äganderätten i skogen. Båda dessa frågor är av nationellt intresse, inte minst eftersom en politisk överenskommelse är avgörande för regeringens möjlighet att få stöd för höstens budget.

Vi hoppas dock att näringsministern lyfter blicken från den nationella dagspolitiken och visar politiskt ledarskap i tre internationellt brännande frågor. De kommer att påverka jord- och skogsbruk långt mer än strandskydd och äganderätt i skogen tillsammans, och de kommer att få sin upplösning under det kommande året. Ändå är de i princip osynliga i den allmänna debatten.

1 Konventionen för biologisk mångfald (CBD) och inlåsningen av sekvensdatabaser. Modern molekylärbiologisk forskning och dess tekniska, medicinska och agrara tillämpningar är beroende av fri tillgång till digital sekvensinformation, det vill säga information i digital form om organismernas arvsmassa.

Sådana data sparas i skattefinansierade databaser och är fritt tillgängliga för forskare och studenter. I förhandlingarna kring konventionen för biologisk mångfald hävdar vissa länder nationellt ägarskap till sekvensinformationen och vill införa begränsningar i databasernas tillgänglighet.

För ett år sedan varnade vi i en artikel på DN Debatt att EU var på väg att ge upp sin tidigare hållning att förespråkade att databaserna måste förbli öppna. Nu är det tid för regeringen att agera!

I augusti genomförs de sista förberedande förhandlingarna inför höstens klimattoppmöte där databasernas öde avgörs. Vår möjlighet att utveckla ett hållbart, vetenskapsbaserat lantbruk – för att inte tala om hela life-science-sektorns möjlighet att möta nästa pandemi – kräver öppna databaser. Här måste näringsministern och ministrar på miljö- och utbildningsdepartementen verka för att EU fortsatt ska värna en fri tillgång till forskningsdata.

2 Reformering av Europas lagstiftning för genetiskt modifierade organismer (GMO). På begäran av ministerrådet presenterade EU-kommissionen i april en rapport om nya tekniker för växtförädling. Där ingår bland annat tillämpningar av den Nobelprisbelönade gensaxen.

Rapporten slår fast att tillämpningar av de nya metoderna för växtförädling kan bidra till att uppnå målen i EU:s nya gröna giv. Den konstaterar också att EU:s GMO-lagstiftning motverkar detta syfte och måste reformeras.

I förra veckan inledde EU-kommis­sionen processen med att ta fram förslag på hur en sådan reformerad lagstiftning skulle kunna se ut. Ett förslag kan ligga på bordet när Sverige tar över EU-ordförandeskapet i januari 2023.

De nya förädlingsteknikerna har snabbt anammats av forskarsamhället inom medicin och växtvetenskap. Det har resulterat i grödor som kan börja odlas inom EU så fort regelverket reformeras. Därför är det avgörande att näringsministern verkar för en avreglering av grödor förädlade med ny växtförädlingsteknik – med hänsyn till miljön och Europas lantbrukare. Det är ju inte heller fel ur svensk synvinkel att en av de Nobelprisbelönade forskarna har arbetat vid ministerns eget alma mater – Umeå universitet.

3 Utvecklingen av lantbruket måste ske på en vetenskaplig grund. Förra året presenterade EU-kommissionen ett inriktningsdokument för jordbruket som kallas ”The farm to fork strategy”. Den omsätts nu bland annat genom satsningar inom EU:s ramprogram för forskningsfinansiering Horizon Europe.

Målet är att öka jordbrukets hållbarhet. Fokus ligger på något man kallar naturbaserade metoder, ekologiskt lantbruk, och begränsningar av användandet av syntetiska insatsvaror som handelsgödsel och växtskyddsmedel. Problemet är att politiken här inte bara sätter upp ett mål för jordbruket som alla kan sympatisera med.

Problemet är att de stipulerade metoderna inte är evidensbaserade, utan valda på ideologiska grunder. Det finns inget vetenskapligt stöd för att ”naturbaserade metoder” skulle vara bättre än vetenskapsbaserade eller att användningen av handelsgödsel eller växtskyddsmedel generellt skulle vara ett problem ur hållbarhetssynpunkt.

Strategin kommer därför inte bara att leda till minskad konkurrenskraft för Europas bönder, utan också att vi exporterar vår miljöpåverkan till andra världsdelar. Vi kan inte minska lantbrukets miljöpåverkan genom att lokalt minska produktiviteten. I en rapport från 2018 visade World resources institute att varje åtgärd som övervägs måste värderas mot ett produktivitetskrav, där målet måste vara en bibehållen eller helst ökad produktion.

I den andan måste regeringen verka för att EU:s forsknings- och jordbrukspolitik tillåter en öppning av vetenskapens hela verktygslåda, för en optimerad produktion som både minimerar jordbrukets negativa och maximerar dess positiva miljöpåverkan.

I dagarna har vi båda haft förmånen att få vår andra vaccindos mot covid-19. Det är ett vaccin som har tagits fram med modern bioteknik och som möjliggjorts av öppna sekvensdatabaser och ett vetenskapligt förhållningssätt till molekylärbiologiska tillämpningar inom de medicinska disciplinerna. Det är ett förhållningssätt som vi avundas, eftersom det tyvärr i stor utsträckning numera saknas inom jordbrukssektorn. Som vi har belyst i åtskilliga artiklar (1 och 2) här på DN Debatt och på andra ställen är både problemformuleringen och förslagen till lösningar inom den sektorn sedan länge kidnappade av utomvetenskapliga krafter. Det gäller nationellt, men framför allt på EU-nivå.

Vi har förstått att fika är en populär aktivitet bland landets politiker och vi bjuder därför in näringsministern till ett samtal i sommarbersån. Vi bjuder på jordgubbar och småkakor och vill diskutera hur de vetenskapliga värdena åter kan bli vägledande i utvecklingen av ett hållbart jord- och skogsbruk.

Ämnen i artikeln

Skogsmark
Jordbruk

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt