Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-29 12:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/sverige-maste-svara-ryssland-enigt-och-kraftfullt/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Sverige måste svara Ryssland enigt och kraftfullt”

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) vid en pressträff i Stockholm med Ukrainas försvarsminister Oleksii Reznikov den 14 december i fjol.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) vid en pressträff i Stockholm med Ukrainas försvarsminister Oleksii Reznikov den 14 december i fjol. Foto: Christine Olsson

DN DEBATT NÄTEXTRA 11/1.

Liberalernas Nyamko Sabuni och Allan Widman: Regeringen bör snarast möjligt söka samverkan med oppositionen.

Nu krävs politisk samling och beredskap att fatta långtgående beslut. Det är förvånande att försvarminister Peter Hultqvist(S) inte redan sökt samförstånd med oppositionen.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kriser kommer aldrig lämpligt. Man kan tycka att vi har nog med att hantera pandemin, men Rysslands president Vladimir Putin vill något annat och det måste vi utan dröjsmål förhålla oss till.

Veckorna före jul försämrades Europas säkerhetsläge radikalt. Då stod det klart att Rysslands president Vladimir Putin dragit samman trupp vid Ukrainas östra gräns och hotar med att invadera sitt grannland om inte USA lovar att utesluta Nato-medlemskap för ett antal länder i östra och norra Europa, inklusive Sverige. Enligt utrikesminister Sergej Lavrov skulle ett svenskt och finskt Nato-medlemskap innebära ”allvarliga militära och politiska konsekvenser som skulle kräva ett adekvat svar från rysk sida”.

Uttalandena innebär en återgång till en retorik från kalla kriget. Ryssland hävdar inte bara rätten att försvara sin egen territoriella integritet, utan kräver också en säkerhetszon omfattande ett antal andra länder, som ska fråntas rätten att fatta självständiga säkerhetspolitiska beslut.

I Finland har det ryska uppträdandet fått stor uppmärksamhet. Både president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin tog upp den nya situationen i sina nyårstal och avvisade kraftfullt de ryska kraven. I Sverige har försvarsminister Peter Hultqvist (S) på liknande sätt slagit fast att den ryska inställningen är oacceptabel, tyvärr med det olyckliga tillägget att Sverige inte ska ”gå med i Nato varken nu eller senare”.

Socialdemokraterna anser alltså inte att Sverige bör söka medlemskap i Nato, men är ändå glasklara i inställningen att Sverige självklart har rätt att göra det i den mån vi själva vill. Liberalerna har sedan mer än 20 år förespråkat ett medlemskap i Nato, det självklara säkerhetspolitiska valet för europeiska demokratier. Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Sverige, i likhet med Finland, bör uttala att vi ser ett fullvärdigt medlemskap i Nato som en option. I ljuset av detta framstår Hultqvist tillägg som mycket märkligt.

Putin har markerat att han inte bryr sig så mycket om Västeuropa, utan vill föra denna diskussion med USA. Men han har fått acceptera att de samtal som ska äga rum denna vecka också, i en andra omgång, inkluderar Nato och, till sist, också OSSE, där Sverige ingår. Det är viktigt att slå fast att i den fråga det nu gäller finns det en mycket bred politisk samsyn i Sveriges riksdag.

Nu krävs politisk samling och beredskap att fatta långtgående beslut. Regeringen måste snabbt förbereda sig för olika scenarier. Det är förvånande att man inte redan sökt samförstånd med oppositionen.

Ryssland kan inte få de säkerhetsgarantier man begär. Det skulle innebära att den seger för demokratin som Sovjetunionens fall innebar rullas tillbaka. Länder som blivit – eller länge varit – självständiga skulle inte längre få välja sin egen väg utan bli lydstater åt Ryssland. Den underkastelsen är otänkbar.

Om ett nej från väst på de ryska kraven innebär att Ukraina angrips får det omedelbara konsekvenser för Sverige. Ett krig i Ukraina skulle sannolikt bli blodigt och stora flyktingströmmar kan befaras.

Det finns alltid en risk när krig bryter ut att utvecklingen spårar ur ytterligare och krigshandlingarna sprider sig. USA och EU kommer att svara med långtgående sanktioner, som Sverige måste ansluta sig till. Det kan också få relativt stor påverkan på Sverige. Vinterns elkris har exempelvis en koppling till ryska gasleveranser.

Sverige bör som säkerhetsåtgärd höja den militära beredskapen. På kort sikt finns det bemyndigande till regeringen att kunna vidta åtgärder upp till 40 miljarder kronor i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden.

Regeringen bör snarast möjligt söka samverkan med oppositionen för att skicka en mycket tydlig signal till president Putin. Sverige kommer inte att böja sig för de ryska kraven. Regeringen bör dels inkalla försvarsberedningen, dels inbjuda till partiledaröverläggningar.

Även om uppbyggnaden av militärt försvar och civil motståndskraft kräver långsiktiga insatser finns det åtgärder som kan få snabb effekt. Det kan exempelvis handla om utökade inköp av ammunition. Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bör ges i uppdrag att skyndsamt inkomma med underlag kring vilka omedelbara åtgärder som kan stärka vår militära och civila beredskap.

Liberalernas ingångsvärden i diskussioner mellan partierna kommer att vara:

Sverige bör vidta ytterligare höjningar av den militära beredskapen – det krisbemyndigande som finns bör utnyttjas.

Sverige bör – i händelse av ett ryskt anfall mot Ukraina – förorda beslut inom EU om mycket långtgående sanktioner mot Ryssland, även om att detta får konsekvenser för Sverige.

Sverige bör, även om det amerikanska stödet för vår nationella suveränitet är ovärderligt, visa öppenhet inför aktiverande av de mekanismer som finns inom EU för ökad försvarssamordning. Detsamma bör gälla eventuellt utnyttjande av den snabbinsatsstyrka under brittisk ledning där Sverige redan ingår.

Kriser kommer aldrig lämpligt. Man kan tycka att vi har nog med att hantera pandemin och genomföra det svenska valet. Men Vladimir Putin vill något annat och det måste vi utan dröjsmål förhålla oss till. I det här läget måste Sverige visa enighet och beslutskraft.

Ämnen i artikeln

Ukraina
Ryssland

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt