Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-18 18:12 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/sverige-missar-chansen-till-en-lonsam-solenergi/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Sverige missar chansen till en lönsam solenergi”

Nettodebitering. En utredning om skatteregler för småskalig elproduktion presenterades nyligen för regeringen. Förslaget är både för komplicerat och begränsat för att gynna tillväxt av ren energi. Sverige måste tillåta nettodebitering för att skapa en lönsam solelsbransch, skriver Harald Överholm, forskare och entreprenör.

Solenergi kan bli en viktig, lönsam och utsläppsfri byggsten i Sveriges elsystem. Med de senaste årens kraftiga prisfall på solpaneler kan takinstallationer, främst avsedda för lokalt bruk av elen, redan i dag vara lönsamt på en stor mängd fastigheter i Sverige. En förutsättning för att nå lönsamhet är dock nettodebitering, det vill säga växling av solel med el från elnätet.

Installation av solpaneler på byggnader skapar också tillväxt och nya lokala arbetstillfällen. Utvecklingen i USA illustrerar detta. Där har utbyggnaden av byggnadsinstallerade solpaneler växt kraftigt, med tiotusentals nya lokala jobb inom installation, service och distribution som följd. De senaste åren har sektorn visat en hållbar årlig tillväxttakt för nya arbetsplatser på över 10 procent, med över 80 000 amerikaner sysselsatta.

Kompetenskluster har bildats, och amerikanska bolag inom solinstallation har expanderat internationellt med en stark hemmamarknad som bas.

I USA används solpaneler i dag i landets alla delar. På samma sätt har en stor utbyggnad av byggnadsinstallerade solpaneler skett i Danmark, England och Tyskland. Sådana installationer kan fylla en viktig roll även i Sveriges energisystem. I delar av vårt land skiljer sig mängden årligt tillgänglig solenergi inte nämnvärt från exempelvis England.

Variation i när solel produceras, kontra när den används, är dock alltid en viktig fråga. En solpanel producerar mest el mitt på dagen och ingenting på natten, trots att en fastighet ofta har elbehov dygnet runt. I kontorsfastigheter behövs kanske mindre el på helger och högtider – men solpanelen producerar fortfarande lika mycket. I norra Sverige har vi en särskild fråga med stor solvariation mellan sommar och vinter.

Nettodebitering innebär att när man producerar mer sol än man behöver matar man in överskottet i nätet, för att sedan ta ut motsvarande mängd el när den behövs. Till skillnad från politiska stödsystem innebär nettodebitering inte en löpande utgift för staten. Snarare är det ett regelverk som gör att elnätet kan användas som ett bankkonto för el, där man kvittar insättningar mot uttag. 43 amerikanska delstater har i dag sådana regelverk. En mängd europeiska stater, såsom England och Danmark, har regelverk som innehåller olika typer av nettodebitering.

Sverige har i dag inga regler för nettodebitering. Förra året tillsattes en utredning av frågan, och betänkande lämnades den 14 juni i år (SOU 2013:46). Ett lagförslag väntas i höst. Utredningen beställdes av finansdepartementet – inte av näringsdepartementet, som är ansvarigt departement för energifrågor. Därför präglas också utredningen av ett fokus på momsfrågor, snarare än miljö och tillväxt. Sju av tio utredare har en bakgrund på skattemyndigheten eller finansdepartementet. Endast en representerar energibranschen – och då den etablerade energibranschens egen lobbyorganisation, förmodligen med få incitament att skapa tillväxt för nya gröna aktörer.

Utredningens slutsats är att nettodebitering inte bör tillåtas. Orsaken är utredarens tolkning av EU:s momslagar. Man föreslår i stället ett annat sätt för mycket små producenter av egen el (inklusive exempelvis ägare av lokalt placerade vindkraftverk) att få viss ersättning genom ett slags skatterabatt. Denna rabatt ska administreras genom deklarationen, och ge kompensation i form av skatteåterbäring. För större potentiella användare av solel, exempelvis en stor bostadsrättsförening, ger man inget förslag alls. Frågor som relaterar till solenergins betydelse för tillväxt, arbetstillfällen eller teknologikluster har man inte behandlat.

Risken är nu att utredningen antas som lag. Med regler som komplicerar kompensation för inmatning i elnätet, och helt undantar större fastigheter, går Sverige miste om en unik möjlighet till grön tillväxt inom en internationellt kraftigt växande teknologisektor. Detta är en tillväxt som kan ge en stor mängd nya lokala arbetstillfällen. Samtidigt skulle kompetens skapas som ger svenska företag möjlighet att spela en roll i energiutvecklingen internationellt.

I tre frågor krävs ett nytt synsätt för att skapa grogrund för tillväxt inom grön energi:
1 Regeringens lagförslag behöver omfatta även solanläggningar för större fastigheter, såsom bostadsrättsföreningar, skolor och sjukhus. Dessa bör ges en möjlighet att mata in upp till 50 procent av sin solelsproduktion till elnätet. En höjning av den övre gränsen på installationsstorlekar från utredningens 43 kW till 200 kW skulle göra att majoriteten av alla fastigheter inkluderas i regelverket.

2 Tillväxten av solenergi på byggnader i USA leds av en ny typ av bolag med affärsmodeller som innebär att solpaneler hyrs ut till fastighetsägare genom en fullservicelösning. Detta minskar den enskilda fastighetsägarens investerings- och kunskapsbehov, och gör solpaneler på taket till en enkel tjänst att köpa. Svensk lagstiftning behöver på ett tydligt sätt ge fastighetsägare samma rättigheter till inmatning för hyrda paneler som för egenägda paneler.

3 Om EU:s momslagar verkligen inte tillåter nettodebitering (trots att exempelvis Danmark länge haft ett sådant system) ska Sverige naturligtvis respektera detta. Regeringen bör då redan nu verka för att EU:s regler ändras. Nettodebitering skapar ett mer lättadministrerat system för alla parter än omvägen via skattsedeln.

Genom att ta hänsyn till detta i sitt lagförslag kan alliansregeringen lägga grunden till en trovärdig plattform för svensk jobb- och kompetenstillväxt inom grön energi. Styrkan i en sådan plattform finns det gott om empiriska belägg för utomlands – nettodebiteringslagen är Sveriges möjlighet att bli en del av den framgången.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.