Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-08-01 19:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/talangformedling-kan-ge-sverige-livsviktig-arbetskraft/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Talangförmedling kan ge Sverige livsviktig arbetskraft”

Siffror från Arbetsförmedlingen pekar på att Sverige behöver en arbetskrafts­invandring på 30 000–60 000 personer per år, de senaste åren har Sverige enbart tagit emot omkring 20 000 arbetskraftsinvandrare årligen, skriver Abir Al-Sahlani (C).
Siffror från Arbetsförmedlingen pekar på att Sverige behöver en arbetskrafts­invandring på 30 000–60 000 personer per år, de senaste åren har Sverige enbart tagit emot omkring 20 000 arbetskraftsinvandrare årligen, skriver Abir Al-Sahlani (C). Foto: Ashok Tholpady/Alamy

DN DEBATT 7/7.

Abir Al-Sahlani (C): Jag presenterar i dag sju förslag som skapar ordning och reda i arbetskraftsmigrationen i EU.

Företag i Sverige och övriga EU är i stort behov av kompetent personal. Arbetskraftsinvandringen är livsviktig för konkurrenskraften, men det är svårt att komma in i Europa och det finns ett lapptäcke av olika lagstiftningar på området.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Europa har stora problem med arbetskraftsinvandringen. Mängder av företag och arbetsgivare skriker efter kompetent personal samtidigt som det finns flera vittnesmål om människor som utnyttjas av oseriösa aktörer. Som huvud­förhandlare för Europaparlamentets förslag för en modern europeisk arbetskraftsinvandring presenterar jag i dag sju förslag som skapar ordning och reda i arbetskraftsmigrationen.

Sverige och Europa har en stor andel människor som kommer hit för att arbeta. Det handlar om omkring 11 miljoner uppehållstillstånd för arbetskraftsinvandring per år innan pandemin slog till – och förutom det ett stort antal säsongsarbetare. Dessa är livsviktiga för Europas konkurrenskraft. För när företagen inte hittar medarbetare med den kompetens de behöver inom landet är det viktigt att de kan rekrytera från utanför EU. Att detta sker på ett rättssäkert sätt ligger i allas intresse. Arbetskraftsinvandringen stärker vår kompetensförsörjning, genererar miljardintäkter till statskassan och vårt gemensamma välstånd.

Arbetskraftsinvandringen stärker vår kompetensförsörjning, genererar miljardintäkter till statskassan och vårt gemensamma välstånd.

Siffror från Arbetsförmedlingen pekar på att Sverige behöver en arbetskraftsinvandring på 30 000–60 000 personer per år, de senaste åren har Sverige enbart tagit emot omkring 20 000 arbetskraftsinvandrare årligen. Om EU ska förbli konkurrenskraftigt, måste vi vara attraktiva som världsdel att söka sig till. Det är vi inte i dag. Många arbetskraftsinvandrare med olika kompetensnivåer söker sig främst till USA, Kanada eller Oceanien. Anledningen till detta är att det är svårt att komma in i Europa, men också det enorma lapptäcke av olika lagstiftningar som finns på området i dag. Här måste det rensas upp ordentligt.

Samtidigt har den svenska debatten huvudsakligen handlat om kompetensutvisningar av personer med universitetsexamen. Det är hemskt att folk blir utvisade på grund av petitesser, men frågan är betydligt större än så. Utan arbetskraftsinvandrare hade Europa inte klarat av att hantera corona­pandemin – där hela 13 procent av de personer som migrerat till Europa hade ett samhällsviktigt arbete, enligt EU-kommissionen.

Sverige har svårt som det är att attrahera arbetskraft internationellt efter alla avskräckande exempel som det har rapporterats om i medierna. Med våra nya förslag kommer det arbetet att underlättas avsevärt.

1 Ökad harmonisering av EU-lagstiftning

I grund och botten är det nationella ansvaret om vilka som får tillstånd att jobba i landet en nationell fråga, men det behövs trots det fler gemensamma regler på EU-nivå. Ett bredare lagstiftningsramverk för EU kan också vara ett bra steg framåt så att reglerna mellan EU:s länder följer samma logik. Det kan exempelvis gälla att bredda begreppet arbetskraftsinvandrare så att det inte bara gäller de med högst kompetens.

2 Gör det lättare för arbetskraftsinvandrare att flytta mellan EU-länder

Om någon från exempelvis Nigeria i dag får arbete på ett multinationellt företag i Sverige, och sedan vill flytta till Irland och jobba för samma företag, måste de vid flytten gå igenom en enorm pappersexercis för att kunna byta jobb inom unionen. För att förbättra rörligheten av arbetskrafts­invandrare inom EU, förenkla möjligheterna vid konjunktursvängningar och förbättra matchningen behöver det bli lättare att flytta mellan EU-länder utan att behöva gå igenom en massa extra pappersarbete. Detta kan göras genom ändring av EU-direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning, så att man på ett friare sätt kan flytta mellan länder.

3 Starta en europeisk talangpool

En EU-omfattande talangpool där arbetskraftsinvandrare från tredjeland kan söka sig till EU för arbete och kan söka lediga jobb, samtidigt som arbetsgivare i EU kan visa sitt intresse för att hitta nya framtida anställda. EU-kommissionen borde här ta fram en tillgänglig tjänst som det ska vara möjligt för alla EU:s medlemsstater att använda sig av.

4 Gör det möjligt för egenföretagare att ansöka om arbetstillstånd

Sverige ligger i framkant när det kommer till innovationer – men både Sverige och Europa behöver locka till sig fler entreprenörer. Egenföretagare och entreprenörer är de som kan bidra till innovation inom klimatomställning och service. Det i sin tur ger fler jobbtillfällen, nya innovationer och fler skattekronor. Därför borde EU skapa möjligheter för människor som är egenföretagare eller entreprenörer, framför allt små- och mellanstora företag eller startupföretag, att ansöka om arbetstillstånd i en av EU:s medlemsstater.

5 Inför talangpartnerskap mellan länder inom och utanför EU

Ett skräddarsytt ramverk för talangpartnerskap som EU:s medlemsstater och ett tredje land kan ansluta sig till gör det möjligt för Sverige och andra medlemsstater att bättre kunna matcha arbetsmarknadens behov med rätt kompetens som saknas på den inhemska arbetsmarknaden. Att inom ramen för partnerskapet kunna rekrytera från tredje land gör det också enklare att bemöta demografiska utmaningar. Det här skapar också en laglig väg in i EU för dessa migranter, vilket minskar pressen på olagliga migrantrutter in i Europa. Det skapar en så kallad win-win-win-situation – eftersom EU-länderna, tredje länder och arbetskraftsinvandrare alla tjänar på det. Genom att komma hit och arbeta får de också med sig erfarenheter som de sedan kan använda i sina hemländer vid ett eventuellt återvändande. En EU-myndighet skulle ansvara för koordineringen av dessa partnerskap, och i varje respektive EU-land skulle en myndighet finnas som ansvarar för att samordna detta.

6 Gör det enklare för säsongs­arbetare att byta arbetsgivare

I dag vågar säsongsarbetare sällan byta arbetsplats om de utnyttjas – efter­som att de då förlorar sitt arbetstillstånd. Vi vill se en ändring i säsongsarbetardirektivet som möjliggör för dessa arbetskraftsinvandrare att kunna byta arbetsgivare inom tre månader från att man har sagt upp sig, utan att förlora sitt arbetstillstånd. På så sätt ger vi dem ett extra skydd från att utnyttjas.

7 Oseriösa arbetsgivare ska kunna straffas

EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare fokuserar i dag enbart på arbetskraftsinvandrare som befinner sig i EU olagligt eller som har stannat längre tid än deras tillstånd tillåter. Men även de som är här lagligt kan utnyttjas, speciellt inom yrken med lägre kompetenskrav. Vi måste få till en heltäckande lösning, som skyddar alla arbetskraftsinvandrare. Därför bör EU-kommissionen även inkludera arbetstagare som lagligt befinner sig i EU i direktivet.

Europa behöver en öppen arbetskraftinvandring för att attrahera kompetens på en global arbetsmarknad. EU måste ändra på de krångliga regler som utvisar duktiga och driftiga människor – och det måste ändras snabbt.

Ämnen i artikeln

Arbetsliv

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt