Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-26 11:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/techjattarna-kan-inte-tillatas-styra-svensk-politisk-debatt/

DN Debatt

DN Debatt. ”Techjättarna kan inte tillåtas styra svensk politisk debatt”

Det faktum att det i dagsläget är oklart om pandemin tillåter att vi om 1,5 år kan ha torgmöten, knacka dörr och åka på valturnéer kommer att sätta än mer fokus på just den digitala arenan, skriver artikelförfattarna.
Det faktum att det i dagsläget är oklart om pandemin tillåter att vi om 1,5 år kan ha torgmöten, knacka dörr och åka på valturnéer kommer att sätta än mer fokus på just den digitala arenan, skriver artikelförfattarna. Foto: Janerik Henriksson/TT

DN DEBATT 1/2.

Jimmie Åkesson (SD), med flera: SD vill ha en parlamentarisk kommitté med uppdraget att säkerställa en fri åsiktsbildning på internet.

Techjättarnas politiska agenda leder till att åsikter som på lösa grunder anses vara olämpliga tas bort med en knapptryckning. Detta demokratiska dilemma måste hanteras.

Människor inom civilsamhället och arbetarrörelsen har genom historien, med sina åsikter som utgångspunkt, arbetat för att driva igenom förbättrade levnadsvillkor för den breda massan. Under mitten av 1900-talet infördes viktiga välfärdsreformer och en stadig förbättring av arbetsvillkoren genom demonstrationer och ett folkligt tryck underifrån. Om sådana demonstrationer hade skett i dag hade de antagligen skett på Facebook genom en stor mängd kommentarer och debattinlägg.

Skillnaden mellan dåtidens demonstrationer och nutidens digitala versioner är att de i dag kan tas bort och tystas ned med en knapptryckning, bortsorterade av amerikanska oligarker som inofficiellt tycks vilja gå i samma riktning som de styrande i Sverige.

I denna nya tid kan vem som helst, även de mäktigaste i världen, tystas av dessa så kallade techjättar. Regeringens svar på detta är i princip att yttrandefriheten inte gäller när det är en tredje part – ett bolag – som ska avgöra om meddelandet ska spridas vidare eller inte. Google eller Facebook är fristående företag och har inga skyldigheter gentemot medborgarna att föra deras budskap vidare, menar arbetarrörelsens gamla parti. Det är en nonchalant och synnerligen problematisk inställning.

Stefan Löfven sa i partiledardebatten nyligen att ”Man måste få säga vad man vill – ja, men inte i alla kanaler. Om man går ut på gatan och säger vad man vill är det en sak, men det kan inte vara en mänsklig rättighet att få häva ur sig vad som helst i de sociala medierna.”

Strikt tolkat menar alltså Stefan Löfven att man ska ha större frihet på en gata än på ett åsiktstorg på nätet, varför? Vill man få genomslag i dag är det mer avgörande att ha en bred närvaro på internet, snarare än en kraftig megafon och en hög pall att stå på.

Ett argument som har cirkulerat är ”bygg din egen plattform”. Om användaren får sitt Facebookkonto borttaget föreslås att man startar en blogg eller byter till en annan plattform. Hade den socialdemokratiska regeringen sagt samma sak till arbetarrörelsen för hundra år sedan? Facebook är vår tids åsiktstorg. Om traditionella demonstrationer stoppas, ska man då konstruera sitt eget torg?

I dagsläget får många användare sitt material borttaget utan grund och utan förklaring. Rätten till överklagande är därtill begränsad eller obefintlig, vilket är en oacceptabel ordning.

Den hopplöst otidsenliga retoriken som statsministern för fram, står i kontrast till det faktum att techjättarna i dag har utvecklats till att tillhandahålla en mer eller mindre avgörande samhällsfunktion. All form av reglering bör därför utgå från rätten till ett konto, precis som när det gäller bankväsendet med kontraheringsplikt eller med tillgången till elnätet. Det enda innehållet som ska tas bort från internet är det som tydligt bryter mot lagen. Rätten till överklagande måste också värnas och alla som får sitt innehåll borttaget måste få en tydlig förklaring med hänvisning till den lagstiftning man brutit mot. I dagsläget får många användare sitt material borttaget utan grund och utan förklaring. Rätten till överklagande är därtill begränsad eller obefintlig, vilket är en oacceptabel ordning.

Regeringen och EU har chansen att reglera detta i och med EU:s initiativ på området. Det är viktigt att reglerna då utgår ifrån transparens, rättssäkerhet och likvärdighet. EU-processer tar dock i många fall flera år, särskilt med tanke på de föreslagna lagarnas komplexitet. Här menar vi, finns det skäl att höja tempot.

De demokratiskyddande åtgärderna som måste till bör vara på plats så snart som möjligt för att stävja en påfallande risk för valpåverkan. I kommande riksdagsval 2022 vet vi att bland andra Facebook kommer att vara en aktör i valrörelsen. Det kan röra sig om selektiv faktagranskning, begränsning av viss spridning, eller regelrätta nedstängningar. Google, genom Youtube, raderade exempelvis en av våra valfilmer förra riksdagsvalet och skyllde allt på ett ”misstag” – något som märkligt nog verkar drabba en sida i debatten oftare än den andra. Det faktum att det i dagsläget är oklart om pandemin tillåter att vi om 1,5 år kan ha torg­möten, knacka dörr och åka på valturnéer kommer att sätta än mer fokus på just den digitala arenan.

I kommande riksdagsval 2022 vet vi att bland andra Facebook kommer att vara en aktör i valrörelsen. Det kan röra sig om selektiv faktagranskning, begränsning av viss spridning, eller regelrätta nedstängningar.

För att säkerställa en fri åsiktsbildning i samhället behöver regler och transparens införas på de plattformar där det demokratiska samtalet äger rum. Sådana regler bör vara långsiktiga, hållbara och bygga på en bred samsyn om yttrandefrihetens betydelse för en levande demokrati, både i formell mening och utifrån dess bakomliggande syften.

Sverigedemokraterna begär att regeringen i samråd med riksdagens partier tar fram direktiv till en parlamentarisk kommitté med uppdrag att ta fram lagstiftning i syfte att säkerställa yttrandefriheten på Internet. Utgångspunkten bör vara att innan valet 2022 ha på plats ett regelverk där följande punkter bör vara centrala för en kommande utredning.

1 Domstolsprövning av olagligt innehåll. Enbart olagligt innehåll ska raderas från sociala medier. Olaga hot, exempelvis, är lika olagligt om det sker på internet eller ute på gatan. Avstängningar eller borttagande av innehåll med hänvisning till brott bör kunna överprövas av svensk domstol.

2 Lagligt innehåll ska skyddas. På samma sätt som plattformarna åläggs att radera olagligt innehåll bör de ha en skyldighet att bevara innehåll som håller sig inom lagens ramar och inte diskriminera innehåll utifrån subjektiva värden. Obekväma åsikter, tvetydig information eller hätska debatter är något som vi alla utsätts för i vår vardag. Hur och var vi utsätts för detta förringar inte nödvändigheten av källkritik eller sakliga genmälen i debatten.

Gamla tiders arbetarrörelser hade nog inte velat höra ”bygg ditt eget torg” när de kampanjade för arbetares villkor eller allmän och lika rösträtt. Demokratin riskerar att urholkas när amerikanska bolag underkänner vissa individers åsikter.

Skyddet av det kontroversiella är yttrandefrihetens kärna och syftar bland annat till att undvika skadliga åsiktskorridorer, lägga grunden för medborgarnas möjlighet att filterlöst värdera information och säkerställa att meningsskillnader löses genom debatt. Att sådant utbyte sker på internet i stället för ute i det fria är ovidkommande.

3 Algoritmer ska inte diskriminera politiska ståndpunkter. Data­diagnostik, programkod och automatiserade funktioner ska vara neutralt i förhållande till politiskt innehåll och krav på transparens och granskning av hur innehåll värderas bör införas. Det bör inte vara möjligt att genom dolda åtgärder eller extern manipulation påverka spridning av material utifrån dess värdemässiga innehåll.

4 Företag som felaktigt modererar innehåll bör kunna åläggas med vite. Om en plattform bryter mot regler om neutralitet, i ett enskilt fall godtyckligt stänger av användare eller raderar lagligt innehåll ska dessa kunna åläggas att betala kännbara viten.

Gamla tiders arbetarrörelser hade nog inte velat höra ”bygg ditt eget torg” när de kampanjade för arbetares villkor eller allmän och lika rösträtt. Demokratin riskerar att urholkas när amerikanska bolag underkänner vissa individers åsikter. Om vi inte gör något snart så kommer framtidens val att avgöras på plattformar som inte tvekar att ta bort åsikter som inte passar in i deras egen konstruerade åsiktsmall. Det, om något, är ett allvarligt hot mot demokratin.

Ämnen i artikeln

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt