Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-12-07 08:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/testa-ratt-ar-battre-an-testa-mest/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Testa rätt är bättre än testa mest”

REPLIK DN DEBATT 7/11.

Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar: Ett app-system har både juridiska och logistiska problem.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Göran K Hansson och Mathias Uhlén skriver i en debattartikel i DN att det senfärdiga testandet av covid-19 innebar ett haveri som fick allvarliga följder med högre dödlighet än i andra länder som testade mycket mer som exempelvis andra nordiska länder. Visst, Sverige var sent med en landsomfattande bred PCR-testningen och bland de länder som testade minst under våren 2020 i Europa, men inte mycket mindre än Norge och Finland. Och författarnas slutsatser om testandets betydelse för epidemin och dödligheten i stort håller inte.

Identifiering av smittade är en grundbult i infektionsbekämpning för att behandla, isolera och/eller spåra smittan. Värdet av testet varierar dock med infektion, epidemisk fas och testers egenskaper. Ett PCR-test ger svar efter 1-3 dagar och ett antigentest (snabbtest) inom 15 minuter. Debattartikeln avser PCR som har brister när man omedelbart vill identifiera den smittade, inför en arbetsdag på äldreboende eller under en smittspårning. Jag har tidigare i en debattartikel ifrågasatt masstestning och framhävt snabbtester. Författarna berör inte detta.

De skriver att Sverige famlade i blindo under våren 2020 på grund av otillräckligt många tester, att vi agerade för sent eftersom vi reagerade på dödstalen som inträffar först två veckor efter sjukdomsfallen och vi inte utförde tillräckligt med smittspårning eftersom vi inte testade de asymtomatiska eftersom vi inte förstod deras betydelse. Detta är grundlösa argument.

Det går inte att mörka en covidepidemi om man testar sjuka patienter som behöver sjukhusvård redan i början. Åtgärder initierades då liksom i övriga Europa och påverkades inte då eller senare av exakt antal fall som ändå har stora mörkertal.

Viktigare var antalet sjukhusvårdade som direkt avspeglar epidemin i realtid, R-talet, vilket avspeglar smittspridningen samt procenten positiva tester i olika grupper. Att identifiera en väsentlig mängd asymtomatiska personer i samhället är orimligt och meningslöst eftersom det krävs enorma screeninginsatser.

En omfattande smittspårning blev också snabbt ohanterlig och värdet att testa alla med symtom minskade under våren. Det blev kostnadseffektivare att rekommendera karantän vid symtom. Riktat testande och smittspårning i speciella miljöer och utbrott blev viktigare.

Författarna redovisar inga erfarenheter som nu finns av mer aktivt testande och smittspårning. I Europa sågs en positiv korrelation mellan mängd tester under första månaderna och antal döda under hela första vågen; testandet berodde mer på smittspridningen än tvärtom. Under den andra vågen i Sverige medförde möjligen testandet en något minskad allvarlig sjuklighet om man jämför regionerna.

Masstestande har prövats i Slovakien och ett område i England, utan tydliga resultat. Storbritannien genomförde dessutom ett expansivt ”test and trace”-program som i dag bedöms som misslyckat. Det har kostat alldeles för mycket, 30 miljarder pund, och haft osäker effekt.

Island anförs ofta som bevis för maximal testning och smittspårning. Örikets första våg bromsades bäst i Europa, men det berodde inte på att man testade mest utan på att smittspridningen (R-värdet) var lägst i Europa. Det mer smittsamma deltaviruset har nu inneburit tre gånger fler fall än i Sverige trots säkerligen återigen idogt testande.

Hansson och Uhlén föreslår hur snabbt höggradigt testande bäst kan uppnås vid ny förväntad epidemi. Man lyfter vikten av ett app-system. Visst, men man kunde redovisat juridiska och logistiska problem och erfarenheterna med olika appar som prövats gångna året i Europa och även delvis i Sverige. Tanken är inte ny.

Testa rätt är bättre än testa mest. Genomtänkta analyser är bättre än svagt underbyggda åsikter och svepande kritik. Det är då man slipper famla i blindo.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt