DN Debatt. ”Tidigarelägg svenska klimatmålet till 2045”

Vid FN:s klimatmöte i Paris strax före jul enades 195 länder om ett historiskt avtal för att begränsa ökningen av medeltemperaturen på jorden. Vi ser allt flera konkreta bevis för skador från förändringarna i klimatet i samtliga världsdelar. Människor drabbas hårt av stormar, översvämningar och torka samtidigt som isar i polarområdena smälter i rekordfart. FN:s klimatpanel slår fast att denna typ av extrema väderhändelser riskerar att öka under kommande decennier. Förutom stora skador på liv och egendom hotar störningar i matförsörjningen, som en konsekvens av ett allt torrare klimat och allt knappare tillgång på vatten. En ofrånkomlig konsekvens kan bli att allt fler människor tvingas överge sina hem.

Det uppdrag som vi ledamöter i Miljömålsberedningen fått av regeringen går ut på att utveckla förslag till ett klimatpolitiskt ramverk, inklusive en precisering av det långsiktiga målet för klimatpolitiken. I uppgiften ingår också att klarlägga behovet av en klimatlag samt att ge förslag till åtgärder och styrmedel för att nå det långsiktiga klimatmålet. Inom kort presenterar vi ett enigt delbetänkande där förslag ges till ett utvecklat klimatpolitiskt ramverk samt ett långsiktigt mål för politiken.

Våra partier har i många frågor olika uppfattningar, men när det gäller just klimatfrågan menar vi att situationen kräver bred samling. Det är mot den bakgrunden vi idag presenterar en historisk överenskommelse. Vår avsikt är att sända en tydlig signal till näringsliv, kommuner och regioner samt till medborgarna om vilken långsiktig kurs politiken kommer att ha framöver och detta oavsett regering.

Sverige är i flera avseenden redan ett föregångsland i klimatpolitiken. Vi har visat att det är möjligt att förena snabbt sjunkande utsläpp inom landet med en stark ekonomisk utveckling. Vår avsikt är att den politik vi nu gemensamt föreslår ska ge politiken både ökad tydlighet och långsiktighet. Vi menar att detta är en av förutsättningarna för att få till stånd de investeringar som krävs för att nå uppsatta klimatmål och som samtidigt kan möjliggöra ökad sysselsättning och ekonomisk utveckling. Vår ambition är att Sverige ska vara internationellt ledande genom att visa att god ekonomisk utveckling och jobb går att förena med en ambitiös klimatpolitik.

Rätt utformad kan en klimatomställning ge oss ökad konkurrenskraft genom innovationer och teknikutveckling. Välståndet i vårt land har historiskt alltid byggt på ett omvandlingstryck där vi samtidigt bejakat teknisk utveckling och öppen handel med omvärlden.

Vi lever i en tid av snabba förändringar, inte minst i form av innovationer och ny teknik. Den nya tekniken kombinerat med beteendeförändringar ger oss många möjligheter att tackla problem inom klimatområdet som för bara några år sedan inte sågs som möjliga. Bilparken kan ställa om till en allt större andel el och biobränslen kan ersätta fossila drivmedel, inte minst för tung trafik. Parallellt kan biobaserade råvaror ge oss rader av nya produkter – plaster, textilier, höghus i trä samt bilkarosser i kolfiber - som ersättning för fossila råvaror. Den svenska stålindustrin kan befästa sin miljömässigt världsledande position genom att fortsätta tillverka stål med minskande klimatavtryck och det svenska jordbruket kan få ett uppsving genom ökad efterfrågan på hållbart producerade livsmedel.

Sverige är inte ensamt om att ställa om. Tvärtom har alla våra viktigare handelspartner, genom att också ställa sig bakom Parisavtalet, förpliktigat sig till motsvarande omställning. Detta minskar risken för att åtgärder i Sverige enbart skulle flytta utsläppen till andra länder. Vi förutsätter också att EU:s handelssystem för utsläppsrätter skärps samtidigt som konstruktionen värnar Europas basindustri inom ramen för klimatomställningen. På så sätt skapas steg för steg en växande marknad för de företag som utvecklar de nya, klimatanpassade produkterna och tjänsterna.

Rätt utformad kan en klimatomställning ge oss ökad konkurrenskraft genom innovationer och teknikutveckling. Välståndet i vårt land har historiskt alltid byggt på ett omvandlingstryck där vi samtidigt bejakat teknisk utveckling och öppen handel med omvärlden.

På FN-toppmötet i Paris skärptes målet för klimatpolitiken till att världen ska hålla temperaturhöjningen väl under 2 grader, med en strävan att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.

Mot bakgrund av överenskommelsen i Paris föreslår vi nu att det svenska klimatmålet – som hittills uttryckts som en vision om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2050 – skärps i linje med FN-beslutet. Vi föreslår att riksdagen beslutar att målet tidigareläggs till 2045. Nettonoll år 2045 innebär enligt vårt förslag att utsläppen i Sverige ska ha minskat med minst 85 procent jämfört med 1990. Med den kraftiga befolkningsökning som förväntas i Sverige till mitten av seklet är en minskning med 85 procent till år 2045 ett ambitiöst mål. De utsläpp som kan kvarstå år 2045 (för att åren därefter uppnå negativa utsläpp) ska dessutom kompenseras med åtgärder i enlighet med internationellt beslutade regler, vilket gör målet än mer ambitiöst.

Det innebär att per capita-utsläppen i Sverige då ligger på mindre än ett ton per person – en nivå som ligger i linje med Parisavtalet. Samtidigt kan strategier och åtgärder behöva utvecklas för att minska utsläpp i andra länder som uppkommer genom svensk konsumtion.

För att stärka ramverket föreslår vi att riksdagen beslutar om en klimatlag som tydliggör processerna inom klimatpolitiken och den långsiktiga inriktningen på arbetet. Lagen innebär bland annat att regeringen en gång varje mandatperiod ska presentera en handlingsplan som visar vilka åtgärder som behövs för att klara det långsiktiga målet och samtidigt ger tillfälle att löpande pröva om de etappmål som sätts på vägen mot 2045 behöver förstärkas.

Vi föreslår också att regeringen inrättar ett oberoende klimatpolitiskt råd. Rådets uppgift blir bland annat att ge en ”second opinion” genom att granska regeringens samlade klimatpolitik – inte minst se till att politiken inom olika områden drar åt samma håll. En förebild till det klimatpolitiska rådet är det finanspolitiska rådet, som granskar den ekonomiska politiken i förhållande till det finanspolitiska ramverk riksdagen fastställt.

Tillsammans skapar våra olika förslag till åtgärder, ett slags klimatpolitiskt urverk, som gör att klimatarbetet tickar och går – oavsett regering. Vi är övertygade om att beslut i denna riktning kommer att skapa goda förutsättningar för den långsiktiga omställning av samhället i riktning mot fossilfrihet och minimering av växthusgaser som vi alla vill se och har förbundit oss till genom Parisavtalet. Vi återkommer till frågorna om styrmedel och konkreta åtgärder för att nå det föreslagna långsiktiga målet när Miljömålsberedningen lämnar sitt slutbetänkande i juni i år.