Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Tillit till medarbetare helt avgörande i dagens samhälle”

Medarbetare och chefer bör ges ökade möjligheter att testa nya sätt att arbeta över organisations- och professionsgränser, under fria former och med större utrymme för innovation, skriver artikelförfattarna.
Medarbetare och chefer bör ges ökade möjligheter att testa nya sätt att arbeta över organisations- och professionsgränser, under fria former och med större utrymme för innovation, skriver artikelförfattarna. Foto: Anders Wiklund/ TT

DN DEBATT 14/6. Mer tillit och handlingsutrymme för enskilda inom arbetslivet är helt nödvändigt. Vi lever i ett kunskapssamhälle där utbildningsnivån är högre än någonsin och människor är vana vid att självständigt lösa problem. Välfärdens medarbetare måste i högre grad få påverka hur tjänsterna utförs, skriver Tillitsdelegationen.

I dag överlämnar Tillitsdelegationen sitt huvudbetänkande ”Med tillit växer handlingsutrymmet – Tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn” till regeringen. I två år har vi arbetat med ett närmast unikt uppdrag som har haft en ovanligt stark betoning på forskning och praktik. Vid hundratals seminarier, möten och studiebesök i kommuner och landsting har vi samtalat om styrning med medarbetare, chefer, politiker och forskare. Genom ett öppet och utåtriktat arbetssätt har vi lyft fram goda, lärande exempel som har inspirerat flera. Med hjälp av en forskningsledare och ett 20-tal välrenommerade forskare har vi följt 12 försöksverksamheter vars resultat presenteras i en särskild forsknings­antologi. Våra lärdomar sammanfattas nu i en rad slutsatser och förslag som ska stödja såväl regeringen som ansvariga i kommuner och landsting att utveckla styrningen och därmed kvaliteten i välfärdstjänsterna.

Vi menar att en utveckling mot mer tillit är alldeles nödvändig. Anledningen är enkel. Vi lever i ett kunskapssamhälle där utbildningsnivån är högre än någonsin och där människor är vana vid att självständigt söka kunskap och lösa problem. Det ställer krav på den politiska styrningen av välfärdens organisationer och på hur man arbetar internt i dessa verksamheter. Med­arbetare och brukare ska kunna förvänta sig att de får använda sin kunskap och erfarenhet för att gemensamt finna lösningar.

I skarp kontrast står den typ av styrning som vuxit fram under senare år. En del talar om det som New Public Management. Det handlar bland annat om växande detaljstyrning och administration, en mål- och resultatstyrning där incitamenten inte sällan leder fel och om en tillsyn som kan upplevas som distanserad och oförstående inför målkonflikter och andra utmaningar i verksamhetens vardag.

I skarp kontrast står den typ av styrning som vuxit fram under senare år. En del talar om det som New Public Management. Det handlar bland annat om växande detaljstyrning och administration.

Vi har valt att fokusera särskilt på mötet med medborgaren och på handlingsutrymmet i detta möte. Det är här kvaliteten avgörs och här samskapas många tjänster. Får medarbetarna inte utrymme att anpassa lösningarna till de medborgare som de möter, så kommer medborgare inte heller kunna få det inflytande som de ofta har anledning att förvänta sig. I huvudbetänkandet sammanfattas en lång rad olika förslag och rekommendationer. Vi väljer här att särskilt lyfta fram fem:

1

Generella statsbidrag som huvudprincip. Många vittnar om att regeringens styrning med riktade statsbidrag tenderar att öka den administrativa bördan och minska möjligheten till långsiktig planering i kommuner och landsting. Vi föreslår att regeringen ska ha som huvudprincip att använda sig av generella statsbidrag och att därefter visa tillit till kommuner och landstings förmåga att allokera dessa medel utifrån behov. Riktade statsbidrag bör endast användas när det gäller specifika nationella satsningar på verksamhetsutveckling, till exempel teknisk infrastruktur.

2

Sammanhållen styrning av välfärdssektorn. Det är många överlappande och inte sällan motstridiga styrsignaler från både staten och kommunen som påverkar handlingsutrymmet i frontlinjen. Det leder till onödigt omfattande administration. Vi föreslår att ansvariga politiker i regering och kommunledningar, ihop med verksamhetsansvariga, ska genomföra analyser av den sammantagna styrningen när de planerar att införa nya styrsignaler. Genom att utforma en nationell konsultationsordning för välfärdssektorn under ledning av regeringskansliet kan regeringen verka för ett nära samarbete med kommuner och landsting i dessa frågor.

3

Bättre balans mellan styrsignaler. Lagar och regler, ekonomistyrning och prestationsstyrning ger, tillsammans med kultur och ledarskap, styrsignaler som påverkar varandra. Vimenar att den sammantagna styrningen bör utformas så att den inte medför mer detaljstyrning än nödvändigt. Kultur, ledarskap och medledarskap bör få en betydligt mer framskjuten roll. Samtidigt behöver mål- och resultatstyrning bli mindre detaljerad och mer möjliggörande samt i högre grad utformas i samråd med professionerna. Detta är ett ansvar för såväl förtroendevalda politiker som för tjänstemän.

4

Policylabb, försöksverksamheter och frikommuner. Medarbetare och chefer bör ges ökade möjligheter att testa nya sätt att arbeta över organisations- och professionsgränser, under fria former och med större utrymme för innovation. Därför föreslår vi ett nationellt policylabb och försöksverksamheter på lokal nivå. Vi föreslår även ett frikommunförsök för att utveckla den kommunala verksamheten i riktning mot mer tillit. Alla dessa bör ske i nära samarbete med forskning.

5

Lärande tillsyn. Den statliga tillsynen finns för att säkerställa kvalitet och upptäcka oegentligheter. Därför måste den fungera ansvarsutkrävande vid allvarliga brister. Samtidigt finns ett behov av en mer lärande och främjande ansats som gör det möjligt att anpassa tillsynen till situation och verksamhet. Ökad dialog och inslag av samarbete med den granskade utgör viktiga moment, med syfte att gemensamt finna vägar att utveckla verksamheten, lösa problem och långsiktigt förebygga nya.

Våra samtal om tillit har visat hur lätt det är att misstolka begreppet. Därför är vi alltid noga med att betona följande:

• Tillit innebär inte fritt valt arbete, utan samarbete inom tydliga ramar.

• Tillit innebär en balanserad syn på medarbetare – varken naivism eller cynism.

• Tillit innebär att premiera lärande genom att överse med mindre allvarliga misstag – men också att agera på allvarliga problem.

• Tillit innebär att stärka rättsstaten genom att ge feedback som säkerställer att lagar och regelverk är ändamålsenligt utformade.

• Tillit innebär att vi ska fortsätta kontrollera, men mer selektivt och utifrån dialog med den granskade.

• Tillit innebär ansvar för alla delar av styrkedjan – från politik till medborgare.

Vi är ödmjuka inför den kunskap och erfarenhet som finns hos välfärdens medarbetare och chefer liksom hos de patienter, elever och andra målgrupper som välfärdens organisationer finns till för. Styrning och ledning måste, menar vi, skapa utrymme för dessa grupper att gemensamt påverka hur välfärdens tjänster utförs.

Vår dialog med olika verksamhetsrepresentanter har övertygat oss om att det på många håll i välfärdssektorn pågår fantastiska initiativ för att öka tilliten i styrning och ledning. Det är nu upp till alla ansvariga att se till att denna utveckling fortsätter i ännu högre tempo! Vår förhoppning är att den kunskap som vi tagit fram kan vara ett stöd i det arbetet.

Nästa steg i Tillitsdelegationen blir att främja en tillitsbaserad styrning och ledning i statliga myndigheter.

DN Debatt.14 juni 2018

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.