DN Debatt. ”Tillit till medarbetarna ökar både effektivitet och kvalitet”

Intresset för tillit som ett sätt att styra organisationer har i det närmaste exploderat inom den samhällsvetenskapliga forskningen. Antalet publicerade artiklar som berör tillit i vetenskapliga tidskrifter har ökat från enbart en handfull i början av 1990-talet till närmare åttatusen det senaste året. Likväl finns det i dagens svenska debatt de som menar att tillit bara är ännu ett av alla modeord som passerar revy, innan det landar på historiens stora trendkyrkogård. Man hävdar att idén om tillit är skapad av opportunistiska politiker enbart för att bara vinna tillfälliga politiska poäng.

De kunde inte ha mer fel. Bakom tillit finns det nämligen en solid teoretisk bas som sträcker sig många år bakåt i tiden. Det märks bland annat på de två områden där vi har vår bas, nämligen organisationsteori (företagsekonomi) respektive statsvetenskap. Men det märks även i exempelvis sociologi, psykologi och nationalekonomi. I studie efter studie rapporterar man om den motivation som skapas när man delegerar och skapar beslutsutrymme på den lokala nivån. Genom att minska detaljstyrningen kan man öka både effektivitet, kvalitet och arbetsglädje i såväl offentliga som privata organisationer.

En del forskare betraktar tillit som en egen styrmekanism, vid sidan av byråkrati (hierarki) och marknad. Det innebär att prestationer kan drivas på andra sätt än genom pekpinnar och ekonomiska incitament

En del forskare har till och med gått så långt att de betraktar tillit som en egen styrmekanism, vid sidan av byråkrati (hierarki) och marknad. Det innebär att prestationer kan drivas på andra sätt än genom pekpinnar och ekonomiska incitament. I system som bärs av människor märks i stället värdet av det informella och relationella, såsom kultur, värdegrund och människors inre drivkrafter.

Ett område där betydelsen av tilliten som grundfilosofi märks är skolan. Studier visar att även om man kontrollerar för en stor mängd bakgrunds- och omgivningsfaktorer kvarstår betydande skillnader i resultat mellan olika skolor. Det antyder att faktorer i varje enskild skola snarare är avgörande och där märks bland annat betydelsen av att skolledningen lyckas skapa tillit till lärarna men också tillit och fungerade samarbete mellan lärarna och naturligtvis också den övriga skolpersonalen.

Men även i andra delar av offentlig sektor märks hur organisationer kan fungera väldigt olika, trots att de har likartade förutsättningar i termer av styrning och regelverk. Vad man gör av sitt mandat och framför allt mer svårfångade mjuka faktorer som just tillit har därför betydelse. Samtidigt som vi strävar efter att skapa förutsättningar för tillit måste vi därför också säkerställa att de värderingar och beteenden som ersätter delar av den formella styrningen inte leder i riktning mot oönskande beteenden som till exempel korruption eller olika former av mobbing och trakasserier. Organisationer som utmärks av en hög grad av tillit är naturligtvis inte helt immuna mot dessa typer av oönskade handlingar men de är i allmänhet mindre utsatta.

Våra studier av vad som utmärker väl fungerande offentlig verksamhet visar på att man starkt har överskattat betydelsen av formella strukturer och regelverk. Italien är ett slående exempel på detta. Landet har haft samma formella regelsystem sedan det bildades för 150 år sedan, likväl är korruptionen i dess södra regioner mycket omfattande medan några av de nordliga regionerna är tämligen väl fungerande.

Av dessa och andra liknande studier kan man dra slutsatsen att det snarare är frågor om organisationskultur och värdegrund som har betydelse.

Det är tydligt att vi har haft en övertro på regelstyrning och formalisering under senare decennier, medan den styrka som hämtas ur medarbetarnas omdöme och kompetens har fått stå tillbaka. Denna överstyrning har gjort att offentlig sektor i Sverige inte fungerar så bra som den skulle kunna.

Att bygga tillit är dock ett långsiktigt arbete. Tilliten är svår att bygga upp, men lätt att rasera. Därför krävs det ett varsamt och tålmodigt arbete med gradvisa förändringar och stor lyhördhet – men också försiktighet för att inte hamna i en frustrerande möteskultur där samverkan absorberar, snarare än frigör, energi.

Vi menar att rätt tillämpad kan tilliten stärka rättssäkerheten och komplettera den värdegrund som utgår från gällande lagstiftning som betonar betydelsen av normer som opartiskhet, saklighet och likhet inför lagen.

Tillit innebär nämligen inte att utvärdering och kontroll ska avvecklas. Organisationer behöver få en typ av signal när de handlar rätt och en annan signal när de agerar felaktigt. När medarbetarna får ökat handlingsutrymme blir det extra viktigt att medborgares rättssäkerhet stärks genom att man säkerställer möjlighet att till exempel överklaga beslut eller inför andra system för att hantera kritik.

I dag märks många initiativ för att styra och leda mer tillitsbaserat, i stat, kommuner, landsting och privat verksamhet. Det kan handla om färre mål och indikatorer från politik till förvaltning, om ökad delegering inom verksamheter, om samordnade centrala stödfunktioner, lokalt administrativt stöd, coachande ledarskap, försök att minska onödig formalism och om värdegrundsarbete med fokus på samarbete, brukarfokus och helhetsansvar. Regeringen stöttar arbetet med sin tillitsreform, där Statskontoret och Tillitsdelegationen har viktiga roller. Som ett led i tillitstanken efterlyser nu många färre riktade statsbidrag och mindre detaljerade regleringsbrev.

Tillit är en styrningsfilosofi för en tid då vi har mognat i insikten att det finns gränser för hur långt man kan nå med reglering. Det är en styrningsfilosofi för en tid då samhällets olika aktörer – även politik och förvaltning – är beredda att lyssna till forskningen och prestigelöst utveckla den offentliga sektorn gemensamt, med övertygelsen att samarbete kommer att ta oss längst.