Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-14 10:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/tillsatt-en-skogsberedning-for-att-bromsa-polariseringen/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Tillsätt en skogsberedning för att bromsa polariseringen”

Det konstlade motsatsförhållandet mellan skyddad skog och produktionsskog måste nyanseras, skriver artikelförfattarna.
Det konstlade motsatsförhållandet mellan skyddad skog och produktionsskog måste nyanseras, skriver artikelförfattarna. Foto: Fredrik Persson-Lahusen/TT

DN DEBATT 12/6.

Håkan Buskhe och Göran Persson: Förändringar av svensk skogspolitik måste ske i en noggrann och brett förankrad process.

Riksdagens partier bör tillsätta en parlamentarisk skogsberedning. Annars riskerar polariseringen i den intensiva debatten om skogen att öka tills all möjlighet till samsyn har försvunnit. Det vore den verkliga tragedin.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Den senaste tiden har det pågått en intensiv debatt om skogen och skogsnäringen, som det så ofta blir när olika intressen möts i ett komplext ämne. Användningen av skogen måste med nödvändighet innebära rimliga avvägningar kring olika intressen och näringar. Bolaget FAM, som ägs av Wallenbergstiftelserna, har för sin del och mot bakgrund av sina stora intressen i svensk skogsnäring därför tagit initiativ till ett projekt som går under namnet ”Framtidens skogsnäring”. Det är tänkt att vara en plattform för samtal, kunskapsutbyte och samverkan kring skogsfrågor.

Få saker är större och viktigare för Sverige än hur vi brukar vår skog. Det har stora ekonomiska, regional­politiska, kulturella, miljömässiga och klimatpolitiska konsekvenser. Därför har vi historiskt sett endast ändrat vår skogspolitik efter ordentliga parlamentariska beredningar, där alla olika intressen kan komma till tals. Nuvarande skogsvårdslag från 1993 tillkom efter en sådan genomgripande process. För skogen är tiden som har förflutit sedan dess inte lång, men vi kan trots det se positiva effekter.

Utan aktiv skötsel av skogarna skulle dominansen av gran bli ännu större, på bekostnad av lövträd som är särskilt viktiga för biologisk mångfald. Andelen lövträd har ökat de senaste tjugo åren, även om mer kan göras på det området.

Till exempel har vi dubbelt så mycket skog i dag som för 100 år sedan. Andelen äldre skog och volymen död ved ökar också varje år, vilken är hem för många skogslevande arter. Utan aktiv skötsel av skogarna skulle dominansen av gran bli ännu större, på bekostnad av lövträd som är särskilt viktiga för biologisk mångfald. Andelen lövträd har ökat de senaste tjugo åren, även om mer kan göras på det området. Samtidigt återstår många utmaningar – och det finns en kunskapsbrist som måste åtgärdas genom mer forskning.

Värnandet och utvecklandet av skogens biologiska mångfald är helt uppenbart en nyckelfråga för dagens och framtidens skogsnäring – och en förutsättning för att skogsråvaror ska kunna fortsätta spela en avgörande roll för att ersätta fossila råvaror i samhället. Utmaningen är att uppnå båda dessa målsättningar, samtidigt som skogsnäringen kan fortsätta utgöra en viktig ekonomisk resurs för det svenska samhället.

Debatter tjänar till att belysa vad som skiljer olika aktörer åt – men efter ett tag bidrar de även till att synliggöra det som förenar. Vår uppfattning är att följande punkter kan utgöra grund för vad vi hoppas blir ett brett och konstruktivt samtal om Sveriges skogar:

1 Skogen är en strategisk resurs för det svenska samhället. Därtill bär den på stor betydelse för många näringar och intressen – för skogsnäringen, för rennäringen, för turistnäringen, för miljörörelsen, för friluftsintresset, och så vidare. När dessa olika perspektiv på skogen kolliderar uppstår konflikter. Dessa konflikter måste hanteras med respekt, men också med insikt i att kompromisser kontinuerligt krävs mellan olika näringar och intressen.

2 Det är både nödvändigt och möjligt att kombinera produktions­perspektivet med en offensiv klimat­agenda och biologisk mångfald. Det konstlade motsatsförhållandet mellan skyddad skog och produktionsskog måste nyanseras. Dagens hållbara skogsbruk är beroende av såväl miljömässig, social som ekonomisk hållbarhet – och dessa dimensioner är dessutom förutsättningar för varandra. I denna del har FSC- och PEFC-certifieringssystemen tjänat och tjänar oss väl. Med grund i skogsvårdslagens jämställande av produktions- och miljömålen har certifieringen tillkommit som en stark drivkraft för ökad hänsyn i skogsbruket. Denna utveckling fortsätter, och i det arbetet är miljörörelsen en viktig part.

Den svenska skogens betydelse sträcker sig långt utanför landets gränser. Tillsammans med Finland står Sverige för nästan en tredjedel av all skog i hela EU och för mer än hälften av all strikt skyddad skog.

3 Användning av skogsråvara bidrar till cirkularitet i ekonomin och till att fossil energi och fossila råvaror kan ersättas, vilket är en förutsättning för att vi ska klara av målen i Parisavtalet. Vi har respekt för debatten om system­gränser och om behovet av att på kort tid minska utsläppen av koldioxid till atmosfären, men ser samtidigt att skogens främsta bidrag till klimatfrågan är den stora inbindning av koldioxid som sker i den växande skogen, och den substitution av fossila råvaror som skogsindustrins produkter bidrar till. En framtidsinriktad skogspolitik måste med andra ord ha blicken fäst både i mossan och i atmosfären.

4 Det är tydligt att Sverige inte kan fortsätta att betrakta sin skog som enbart en nationell fråga. Den svenska skogens betydelse sträcker sig långt utanför landets gränser. Tillsammans med Finland står Sverige för nästan en tredjedel av all skog i hela EU och för mer än hälften av all strikt skyddad skog. Vår kompetens på skogsområdet står sig väldigt stark, men vi måste fullt ut engagera oss i de europeiska institutionerna för att få gehör för vår syn på skogsbruk och miljövård – samt lyssna och lära på områden där vi kan utvecklas. Den hemläxan behöver göras av både näringen och av beslutsfattare.

Dessa fyra punkter – skogen som strategisk resurs, behovet att värna biologisk mångfald, skogens betydelse för klimatet samt en mer internationell syn på skogen – är de hörnstenar som vi tror måste utgöra grunden för en konstruktiv diskussion om skogens framtid.

Tyskland anger exempelvis att 81 procent av den tyska skogen är skyddad, jämfört med Sveriges dryga 8 procent. Detta är missvisande.

Innan detta kan göras behöver vi dock diskutera problematiken som ligger i att Sverige rapporterar skyddad skog med en helt annan metodik än andra EU-länder. Tyskland anger exempelvis att 81 procent av den tyska skogen är skyddad, jämfört med Sveriges dryga 8 procent. Detta är missvisande. Gapet beror till mycket stor del på att Tyskland rapporterar skog med landskapsskydd – där skogsbruk är tillåtet – som skyddad, medan Sverige inte gör det.

Skulle Sverige använda den tyska metodiken skulle vi kunna klassificera uppemot hälften av den svenska skogen som skyddad. På goda grunder gör vi inte det – men det innebär att alla jämförelser med andra länder blir felaktiga och att Sverige konsekvent hamnar på bottenplats.

Vår syn på frågan är att en rimlig utgångspunkt för en diskussion om skydd av skog vore de 26 procent av skogsarealen som är undantagen från skogsbruk. Vid sidan av de formellt skyddade områdena ingår då även så kallade skogliga impediment, hänsyns­ytor samt frivilliga avsättningar.

Den sistnämnda kategorin uppgår i dagsläget till en yta stor som Skåne. Oavsett vilken nivå vi till slut landar på bör vi säkerställa att den metodologi vi använder inte avviker från den som används i de länder vi vill jämföra oss med. Annars är risken att en felaktig syn får styra beslutsfattandet kring de svenska skogarna – både i Bryssel och på hemmaplan.

Efter den intensiva debatt som pågått och pågår kring skogen är det nödvändigt att alla förändringar av svensk skogspolitik sker efter samma typ av noggranna och brett förankrade process som vid tidigare tillfällen.

Vi menar att det svenska politiska systemet har ett absolut ansvar att hantera skogsfrågorna. Riksdagens partier bör därför komma överens om att tillsätta en parlamentarisk skogsberedning. Om inte detta sker finns en risk att polariseringen fortsätter att öka tills all möjlighet till samsyn har försvunnit. Det vore den verkliga tragedin.

Ämnen i artikeln

Företagande
Skogsmark

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt