DN Debatt. ”Tio miljarder till jobben trots tufft budgetläge”

Sverige ska vara ett land där alla är med och bidrar. Ett land som kännetecknas av människors vilja till utveckling och förmåga att ta ansvar såväl för sig själva som för samhället. Ett land där vi gemensamt tar oss an morgondagens utmaningar.

Om några veckor lägger regeringen fram budgetpropositionen för 2016 till riksdagen. Vi gör detta i ett tufft offentligfinansiellt läge. Konjunkturen i svensk ekonomi väntas ljusna ytterligare de kommande åren men staten dras fortfarande med stora underskott, som är en följd av den förra regeringens omfattande ofinansierade reformer. Under det förra året gick den offentliga sektorn i Sverige med 75 miljarder kronor i underskott. Detta motsvarar cirka 10.000 kronor för varje vuxen svensk.

När finanskrisen inleddes 2008 var en expansiv finanspolitik motiverad för att dämpa krisens negativa effekter på Sverige, men den förra regeringen fortsatte att låna cirka 20 miljarder kronor till nya skattesänkningar varje år trots att konjunkturläget förbättrades. Det var inte en hållbar politik. För att få plus och minus att gå ihop krävs nu både inkomstförstärkningar och utgiftsminskningar. Detta innebär flera tuffa prioriteringar och obekväma beslut, men det är så man tar ansvar. Steg för steg ska underskotten minska.

För att få plus och minus att gå ihop krävs nu både inkomstförstärkningar och utgiftsminskningar.

Sverige står inför tre stora framtidsutmaningar. Fler måste jobba för att vi ska kunna säkra vårt välstånd och stärka människors makt att forma sina egna liv. Utvecklingen i skolan måste vändas så att alla människor får en bra start i livet och så att vi säkrar Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Klimatutsläppen måste minska för att det ska vara möjligt även för våra barn och barnbarn att leva ett gott liv.

I höstens budget, som bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet, kommer vi att ta oss an dessa framtidsutmaningar genom att investera i det som bygger Sverige starkt.

1. Vi börjar med jobben. Den svenska arbetslösheten är hög ur både ett historiskt och internationellt perspektiv. Att så många svenskar går arbetslösa är ett slöseri som hindrar vår ekonomi från att växa, men det är också ett socialt problem då ett jobb i många fall är en förutsättning för att vara självständig och fullt ut kunna delta i samhällslivet. En av regeringens viktigaste uppgifter är att minska arbetslösheten varaktigt och att öka sysselsättningen. Att bekämpa arbetslöshet och utslagning är centralt i ett jämlikt samhällsbygge.

Trots att arbetslösheten är hög är antalet lediga jobb fler än någonsin. Förutom åtgärder som stärker den svenska ekonomin generellt krävs därför betydande åtgärder för att förbättra matchningen på den svenska arbetsmarknaden.

Regeringen kommer i dag att presentera ett jobbpaket på totalt cirka tio miljarder kronor per år. Tillsammans utgör dessa satsningar viktiga delar av Sveriges nya jobbagenda:

Investeringar i bostäder och infrastruktur – vilket skapar jobb när vi bygger, stärker tillförlitligheten i företagens transportvägar och gör det möjligt för människor att flytta och pendla dit jobben finns. Investeringarna i järnväg och energieffektiva bostäder bidrar också till att minska klimatutsläppen.

En aktiv näringspolitik – för jobb i hela landet, fler innovativa och växande företag och för att stärka den svenska exporten.

Investeringar i kunskap och matchning – genom ett nytt kunskapslyft med en kraftfull utbyggnad av vuxenutbildningarna inom yrkeshögskolan, folkhögskolan och Komvux, samt viktiga matchningsåtgärder för långtidsarbetslösa och människor med svaga förutsättningar på arbetsmarknaden.

Genom en bättre konjunkturutveckling i omvärlden och regeringens reformer förväntas cirka 150.000 människor komma i arbete under de kommande två åren. Den svenska arbetslösheten kommer därmed falla betydligt och når i finansdepartementets senaste prognos 6,2 procent år 2018.

Vid sidan av jobben så kommer vi under de närmsta veckorna också att presentera förslag för att vända resultaten i skolan och för att Sverige ska ta sig an klimatutmaningen.

2. Utvecklingen i skolan är allvarlig. Sverige har haft sjunkande kunskapsresultat under flera år och allt för många elever lämnar nian utan behörighet till gymnasiet. Samtidigt har ojämlikheten i skolan ökat. Vi gör därför satsningar för att alla skolor ska vara bra skolor, för att alla elever ska få en ärlig chans och för att fler lärare ska vilja stanna och utvecklas i yrket.

3. Världen står inför ett vägskäl för att klara klimatomställningen och nå tvågradersmålet. Inför toppmötet i Paris i höst behövs länder som tar på sig ledartröjan. Klimatomställningen är inte en belastning utan innebär en möjlighet att skapa nya jobb och företag när hela världen ställer om. Att ta ansvar på hemmaplan är att visa ledarskap globalt. Vi kommer att presentera förslag som underlättar för företag, kommuner och enskilda att välja det klimatsmarta alternativet.

Vi löser inte matchningsproblemen på arbetsmarknaden, de låga skolresultaten eller klimatutmaningen med ytterligare nedskärningar och kortsiktiga skattesänkningar. För att möta dessa utmaningar behöver vi investera i Sverige. I bostäder och infrastruktur för fler jobb, i kunskap och konkurrenskraft och i omställningen till ett klimatsmart och hållbart samhälle.