Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Transaktionsdimman på nätet hotar digitaliseringen”

EU-kommissionen beslöt i slutet av juni att belägga Google med rekordhöga böter för att man menar att företaget brutit mot EU:s konkurrensregler, skriver artikelförfattarna. Bilden kommer från presskonferensen i juni med EU-kommissionären Margrethe Vestager.
EU-kommissionen beslöt i slutet av juni att belägga Google med rekordhöga böter för att man menar att företaget brutit mot EU:s konkurrensregler, skriver artikelförfattarna. Bilden kommer från presskonferensen i juni med EU-kommissionären Margrethe Vestager. Foto: TT

På nätet är vi inte längre bara medborgare eller kunder. Vi är också varor. De data vi lämnar ut om oss själva är vad andra tjänar pengar på. Men vi vet inte vad de är värda och vad vi skulle kunna begära i betalning. Transaktionsdimman på internet bör skingras och ersättas av transaktionstransparens, skriver sju medie- och it-debattörer.

Vi gör det ofta och lägger kanske inte ens märke till det längre. Så fort vi köper något, bokar bord eller ställer en fråga så lämnar vi ifrån oss information om oss själva, information som kan verka helt ovidkommande för ärendet. En epost-fråga till kundtjänsten hos datorleverantören kräver inte bara din epost-adress och ärendet utan också ditt namn, telefonnummer och ditt postnummer. Ditt köp av en biljett till en konsert kräver ett medlemskap och inloggning och för att få boka bord på den populära restaurangen måste du kanske först kryssa i att du vill ta emot deras nyhetsbrev, samtidigt som du förstås uppger både epost och telefonnummer.

På de stora nätverksplattformarna är transaktionerna ännu mer omfattande. När vi skapar våra profiler lämnar vi bort mängder av information om oss själva. Sedan lämnar vi hela tiden över information när vi vistas på plattformen genom vad vi läser, gillar och postar. Sökmotorerna har också uppgifter om oss genom vår e-post och profil samt genom alla våra sökningar och aktiviteter.

Aktörer av det här slaget samlar omfattande personakter om oss alla, utan att det är uppenbart för någon hur datan används eller kommer att användas. Det tycks inte alltid vara klart ens för bolagen själva.

Persondata är numera helt centralt för de delar av nätet där affärsmodellen bygger på marknadsföring. När det till exempel gäller annonser är dessa skräddarsydda utifrån den information om besökarna som har samlats in. Alla som har sökt efter en kaffebryggare på nätet vet att informationen används för att under lång tid förfölja oss med annonser om kaffebryggare.

Transaktionstransparens och minskad informationsobalans handlar om förtroendet för internet och den digitala nätverksekonomin, något vi alla tjänar på. 

Men med övriga data som vi ständigt lämnar ifrån oss är det inte lika lätt att se funktionen och än mindre värdet. Faktum är att vi inte ens förstår att det är en transaktion. Vi tror att nättjänster, som vi alla uppskattar, är gratis. Vi inser ofta inte att vi har betalat med information om oss själva. Det som ytterligare bidrar till informationsobalansen är att vi inte ens om vi hade våra data, skulle förstå värdet. Det är i kombination med andra användares data som värdet verkligen uppstår och vi som användare saknar de analysverktyg som skulle behövas.

Bristen på transparens i transaktionen är historiskt sett ny. Tidigare köpte vi en tidning eller en tidskrift och betalade för ett lösnummer eller en prenumeration med ett visst belopp. Vi visste vad det kostade, vad vår valuta var värd och vad vi fick. Transaktionen var transparent.

I dag finns lika mycket och mycket mer på nätet, men transaktionen är dold. Detta tror vi som arbetat med frågan är ett problem eftersom det riskerar att minska förtroendet för nätverkstjänsterna och kan begränsa utvecklingen av den digitala ekonomin.

EU-kommissionen beslöt i slutet av juni att belägga Google med rekordhöga böter för att man menar att företaget brutit mot EU:s konkurrensregler. Närmare 24 miljarder kronor ska den amerikanska sökjätten betala, om man inte lyckas överklaga och vinna i en högre instans. Det är inte det första men förmodligen det största beloppet som utdömts av konkurrensskäl. Vårt beteende på nätet stimulerar ju nämligen monopol eftersom fördelarna med att vara kvar i samma tjänst eller app är så stora.

Nyligen föreslog två forskare på University of Chicago att vi själva skulle få äganderätt till vår egen sociala profil, precis som vårt mobilnummer numera tillhör oss och kan flyttas mellan olika operatörer. De menade att det skulle bryta upp dominerande sociala medier eftersom vi skulle kunna nås av och nå våra vänner oavsett plattform; alternativ skulle ha lättare att etablera sig.

Det är ett intressant förslag, men innan något sådant kan implementeras är transparens ett första steg att gå. Vi menar att det ligger i allas intresse att informationen är öppen om vad de data vi lämnar ifrån oss används till och vad den är värd. Det gäller både det direkta annonsvärdet men också det värde informationen kan ha i framtiden när data bearbetas i stora mängder, det som kallas Big Data. Våra användardata är det bränsle som driver nätet, det är vi som är digitaliseringsekonomins kol som nätverksbolagen behöver för att tillverka stål.

Integritetskommittén har lämnat en rad förslag för att stärka den personliga integriteten. Den enskildes kontroll över personuppgifter ska stärkas, men termen personuppgift är ganska smal och många skulle inte kalla det som de lämnar ut för personuppgifter. Men även om skyddet stärks så har data likväl ett värde som är osynligt för oss.

  • De företag som lever av data, kan genom sina branschföreningar skapa standarder för hur olika typer av plattformar redovisar hur användardata brukas och värdet av dem.
  • Nätverksföretagen bör ha ett eget intresse av att vara transparenta med värdet av användardata eftersom ägare och investerare har ett uppenbart intresse av det som skapar värdet på bolagen. Alla har nytta av jämförbara värderingar av användardata.

Stora nätverksföretag skapar mycket av det som gör internet användbart. Men branschen är ung, utvecklas snabbt och det är mycket som återstår att göra. Transaktionstransparens och minskad informationsobalans handlar om förtroendet för internet och den digitala nätverksekonomin, något vi alla tjänar på.

Vår uppgift har varit att problematisera. Nu vi ser vi fram emot nya tekniska lösningar och applikationer som kan beräkna värdet av våra transaktioner och en större öppenhet från dem som tjänar pengar på oss.

DN Debatt. 12 augusti 2017

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.