Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-13 04:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/transpersoner-valjs-bort-av-arbetsgivarna/

DN Debatt

DN Debatt. ”Transpersoner väljs bort av arbetsgivarna”

Diskriminering på grund av könsidentitet verkar ta sig olika uttryck i kvinno- respektive mansdominerade yrken, skriver artikelförfattarna.
Diskriminering på grund av könsidentitet verkar ta sig olika uttryck i kvinno- respektive mansdominerade yrken, skriver artikelförfattarna. Foto: Jessica Gow/TT

DN DEBATT 31/7.

Tre forskare från Linköpings universitet: Arbetsgivare sållar i högre grad bort arbetsansökningar från transpersoner, visar en ny studie. Tendensen är särskilt tydlig i mansdominerade yrken, där cismän får svar på nästan dubbelt så många ansökningar som transkvinnor. 

Sverige är ett av världens mest progressiva länder i termer av positiva attityder till och skyddande lagstiftning för hbtqi-personer. Samtidigt visade den statliga offentliga utredningen, Transpersoner i Sverige, att transpersoner upp­lever diskriminering samt kränkande behandling i samhällets många arenor. Exempelvis rapporterade en undersökning, genomförd av EU:s byrå för grundläggande rättigheter bland 370 transpersoner i Sverige under 2012, att 17 procent av respondenterna hade upplevt diskriminering vid rekrytering och att 22 procent upplevt diskriminering på arbetsplatsen under de senaste tolv månaderna.  Enskilda exempel på diskriminering av transpersoner i olika sammanhang har allt oftare blivit uppmärksammade i medier. 

Diskriminering av transpersoner framför allt i arbetslivet kan ha allvarliga konsekvenser för dem. Utöver de uppenbara ekonomiska konsekvenserna, kan diskriminering på arbetsmarknaden även vålla psykisk ohälsa. En undersökning av Folkhälsomyndigheten bland 800 transpersoner under 2014 uppmärksammade bland annat att försämrade livsvillkor bland transpersoner till och med kunde vara associerade med självmordstankar.

Trots att transpersoners situation allt mer uppmärksammas i såväl medier som den politiska debatten och trots det faktum att sysselsättning är en av de viktigaste förutsättningarna för att människor ska kunna skapa sig ett fungerande och meningsfullt liv saknas forskning, både i Sverige och i andra länder, som på ett otvetydigt sätt undersöker huruvida transpersoner diskrimineras på arbetsmarknaden.

I en nyligen genomförd studie vid Linköpings universitet har vi för den skull studerat i vilken utsträckning transpersoner diskrimineras då de söker jobb i Sverige. Studien utgjordes av ett korrespondenstestexperiment, vilket tidigare visat sig vara en effektiv ansats för att direkt påvisa förekomsten av diskriminering. Ansatsen har använts i tidigare forskning för att bland annat dokumentera diskriminering mot homosexuella personer och personer med utländskklingande namn vid rekrytering.

I experimentet skickades över 2.000 fiktiva jobbansökningar till arbets­givare med verkliga jobbannonser på Arbetsförmedlingens hemsida under våren 2019. I ansökningarna signalerades könsidentiteten genom att uppmärksamma arbetsgivarna om att de sökande genomfört ett namnbyte, med motivationen att undvika missförstånd relaterade till dokumentation under olika namn. Transpersoners könsidentitet signalerades genom ett byte av tilltalsnamn från ett traditionellt mansnamn till ett traditionellt kvinnonamn, eller vice versa, medan cispersoners könsidentitet signalerades med ett byte av tilltalsnamn från ett traditionellt kvinnonamn till ett annat traditionellt kvinnonamn eller från ett traditionellt mansnamn till ett annat traditionellt mansnamn. För varje skickad ansökan noterade vi sedan om de sökande fick ett positivt svar från arbetsgivarna i form av en förfrågan om mer information om den sökande, en inbjudan till intervju eller ett jobberbjudande.

Av resultaten framkom att transpersoner diskrimineras av arbetsgivare i Sverige. Cispersoner fick ett positivt svar från arbetsgivarna på ungefär 40 procent av sina jobbansökningar, jämfört med transpersoner som fick ett positivt svar på ungefär 34 procent av sina jobbansökningar. Med andra ord fick cispersoner nästan 18 procent fler svar på sina jobbansökningar än transpersoner. Denna skillnad var statistiskt säkerställd. 

Bilden visade sig vara något mer komplex när vi bröt ner analysen på olika könsidentiteter och på yrken där antingen män eller kvinnor var överrepresenterade. Våra resultat visade att andelen ansökningar som ledde till ett positivt svar från arbetsgivarna i de kvinnodominerade yrkena för sökande som var ciskvinnor var 48 procent. Motsvarande andelar för sökande som var transkvinnor, cismän och transmän var 39, 29 respektive 33 procent. De statistiskt säkerställda skillnaderna fanns mellan ciskvinnor och män, oberoende av om de var cismän eller transmän. 

Utöver de uppenbara ekonomiska konsekvenserna, kan diskriminering på arbetsmarknaden även vålla psykisk ohälsa.

I de mansdominerade yrkena fann vi att cismän fick ett positivt svar från arbetsgivarna på sina ansökningar i 44 procent av fallen, medan transmän, ciskvinnor och transkvinnor fick ett positivt svar i 35, 40 respektive 24 procent av fallen. De statistiskt säkerställda skillnaderna fanns mellan cismän och transpersoner, oberoende av om de var transmän eller transkvinnor. Cismän fick alltså nästan dubbelt så många positiva svar från arbetsgivare som transkvinnor i de mansdominerade yrkena. I de yrken som var neutrala, det vill säga yrken med ungefär lika många män som kvinnor, såg vi inga statistiskt säkerställda skillnader mellan de olika sökande. 

I denna undersökning kunde vi alltså konstatera att diskriminering av transpersoner förekommer på den svenska arbetsmarknaden. Resultaten bekräftar således transpersoners egna upplevelser i arbetslivet, vilka dokumenterats i tidigare studier. Resultaten visar dessutom att diskriminering på grund av könsidentitet verkar ta sig olika uttryck i kvinno- respektive mansdominerade yrken. I de kvinnodominerade yrkena verkade diskrimineringen främst bero på vilket kön den sökande identifierade sig med vid ansökningstillfället, medan det i de mansdominerade yrkena istället verkade bero på huruvida den sökandes könsidentitet matchade det kön de fått registrerat vid födseln. 

Som nämnts tidigare i artikeln kan diskrimineringen av transpersoner ha allvarliga konsekvenser, inte minst för deras psykiska hälsa. Diskriminering är dessutom kostsamt för samhället. Enligt svensk lag är diskriminering av transpersoner förbjuden under diskrimineringsgrunderna kön samt könsöverskridande identitet eller uttryck. Politiker och beslutsfattare har således goda skäl att uppmärksamma och vidta åtgärder för att motverka diskrimineringen av transpersoner på arbetsmarknaden. 

Eftersom undersökningen var den första av sitt slag, vet vi ännu inte hur situationen ser ut i andra länder. Det är emellertid rimligt att tro att diskrimineringen av transpersoner är mer utbredd i mindre toleranta länder. Initiativ för att inkludera transpersoner i diskrimineringslagen har dock tagits i många länder, exempelvis togs nyligen ett uppmärksammat beslut i Högsta domstolen i USA. Framtida forskning är således nödvändig, dels för att fördjupa sig i de resultat som denna studie tagit fram, och dels för att få en internationell överblick över omfattningen av diskriminering mot transpersoner i arbetslivet. 

Ämnen i artikeln

HBTQ
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt