Skolans läroplan har på flera sätt förändrats för att fånga den snabba teknik­utvecklingen i samhället. Regeringen har beslutat att Sverige ska vara ledande i att ge elever digitala möjligheter i under­visningen. En av skolans uppgifter är därmed att rusta elever med digitala kompetenser inför framtiden.

Digitala verktyg används brett i hela vårt samhälle och digitaliseringen påverkar både vardag och arbetsliv. Skolan är central för att alla elever ska kunna få digitala kompetenser. Samtidigt pågår en diskussion om att digitaliseringen av skolan kan gå för snabbt. Vissa menar även att vi börjar se en omfattande och delvis oprövad användning av digitala verktyg i undervisningen.

Skolinspektionen publicerar i dag en kvalitetsgranskning med fokus på hur digitala verktyg i praktiken används i undervisningen. Denna granskning ger inblick i 27 skolor och rör ämnena matematik och teknik. Detta är två ämnen i grundskolan där kursplanerna specifikt anger att digitala verktyg ska ingå.

Flera lärare i undersökningen uppger att förklaringen till en mindre användning på deras skolor är att teknikproblem tar tid från undervisningen. Ofta handlar det om att mjukvara inte är kompatibel med hårdvara.

Vår granskning visar att tillgången till datorer är relativt god på skolorna. Men i själva ämnesundervisningen i matematik och teknik finns inte samma tydliga spår av digitala verktyg. Snarare än att digitala verktyg skulle lyftas in i undervisningen mycket snabbt ser vi mer en begränsad användning. Granskningen visar:

1 Mer än hälften av skolorna använder digitala verktyg i liten utsträckning kopplat till det specifika ämnesinnehållet.

 

2 Det är mer vanligt att digitala resurser används för planering och överblick av elevers uppgifter än i undervisningen.

 

3 Det finns betydande skillnader i hur digitala verktyg används både inom och mellan skolor.

 

4 Tre fjärdedelar av de granskade skolorna följer inte de krav som finns på användning av digitala verktyg i ämnena matematik och teknik.

Många elever får inte möjlighet att använda digitala verktyg i bland annat geometri och statistik. I ämnet teknik kan vi se att flera elever inte ges tillfälle att prova att göra skisser, modeller och simuleringar digitalt. De får inte heller den undervisning om programmering de ska ha. På många skolor lever därmed undervisningen inte upp till läro­planens skrivningar om att använda digitala verktyg i matematik och teknik. I många fall har man på skolan inte heller gjort pedagogiska överväganden om hur digitala verktyg skulle kunna stärka ämnesundervisningens kvalitet.

Vi ser också skillnader både mellan och inom skolor i hur elever får digitala kompetenser. I vissa klassrum används digitala verktyg i ämnesundervisningen betydligt mer än i andra. Skolans huvudmän och rektorer behöver därför säkra likvärdighet och elev­rättigheter på detta område.

Flera lärare i undersökningen uppger att förklaringen till en mindre användning på deras skolor är att teknik­problem tar tid från undervisningen. Ofta handlar det om att mjukvara inte är kompatibel med hårdvara. Flera lärare upplever även att ämnesinnehållet redan är omfattande och det finns också reflektioner kring just tidsåtgång för teknikanvändning vid våra skolbesök. Vidare kan det handla om att lärare känner tveksamhet kring digitala verktyg som stöd för elevens lärande i ämnen. Detta i förhållande till de traditionella pedagogiska metoder som länge prövats.

Det finns skolor i granskningen där de pedagogiska idéerna kring digitala verktyg i undervisningen är tydliga och verktygen används i större utsträckning. På dessa skolor ser lärare och rektorer till exempel fördelar i att elever löser uppgifter digitalt då eleverna kan få snabbare återkoppling på sitt arbete. Lärare upplever också att undervisningstiden används effektivt och att mer tid finns för gemensam diskussion och reflektion kring den uppgift eleverna gjort. På skolor där digitala verktyg används mer omfattande bedömer flera lärare även att verktygen ger stöd till att individ- och nivåanpassa uppgifter för eleverna.

För att digitaliseringens möjligheter ska utnyttjas på ett bra sätt krävs att såväl ledning som lärare i klassrummen samspelar. Vi har sett att flera rektorer inte tydligt tagit ledningen kring hur digitala verktyg kan användas utifrån en pedagogisk idé. Flera rektorer har heller inte följt upp lärares behov av kompetensutveckling.

Vi kan dock se att huvudmäns styrning på det digitala området är förhållandevis aktiv. Alla huvudmän har tagit fram it-strategier och ser frågorna som centrala för framtiden. Men vi ser samtidigt att huvudmännens implementering i skolorna inte varit tillräcklig. Och flera satsningar har funnits på it-tekniskt stöd, men inte på ett it-pedagogiskt stöd.

Elever ska enligt läroplanen i matematik och teknik få använda digitala verktyg i flera moment. När det gäller ämnesundervisningen i övrigt kan digitala verktyg rätt använt vara en viktig möjlighet för ökad kvalitet i undervisningen. 

Skolinspektionen menar inte att digitala verktyg ska användas okritiskt och i alla lägen. Det behövs en pedagogisk bedömning.

Skolinspektionen menar inte att digitala verktyg ska användas okritiskt och i alla lägen. Det behövs en pedagogisk bedömning. Det är också mycket viktigt att skolan arbetar utifrån en vetenskaplig grund. Vår granskning visar dock på att praktiska problem med teknik, brist på pedagogiskt stöd och avsaknad av tid för kollegiala diskussioner kan göra att digitala möjligheter inte utnyttjas och ibland inte alls övervägs.

Utifrån vår granskning bedömer vi att fler huvudmän behöver ta ett starkare grepp för att digitaliseringen ska få genomslag på skolorna utifrån aspekterna kvalitet och likvärdighet. Denna bedömning stöds även av tidigare granskningar vi gjort och andra uppföljningar.

Vi ser till exempel flera likheter med den granskning vi gjorde förra året om källkritik. Där framkom att undervisningen i samhällskunskap och svenska till stor del behandlade källkritik utifrån analoga källor men i mindre utsträckning digitala. Elever fick därmed inte tillräckligt med möjligheter att reflektera kring digitala källors föränderlighet och hur sökresultat styrs av algoritmer.

Vi har vidare sett att undervisningen behöver stärkas när det gäller att ge elever kunskaper i informationssökning. Källkritik utifrån digitala källor är också en del av de digitala kompetenser som elever enligt läroplanen ska få. Lokalt ansvariga behöver säkra att alla elever får möjlighet att utveckla en bred digital kompetens enligt läroplanen, oavsett vilken klass eller skola de går i.

En god teknisk infrastruktur är en förutsättning. Skolledning och lärare behöver också få forum att utveckla det som är mest centralt för en god användning – de pedagogiska idéerna.

Skolans huvudmän har ett viktigt arbete att stärka skolors arbete, utveckling, potentialer för undervisningen och möjligheter på det digitala området.