Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-23 06:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/trots-lagt-pris-far-utlandska-byggbolag-inte-bygga-i-sverige/

DN Debatt

DN Debatt. ”Trots lågt pris får utländska byggbolag inte bygga i Sverige”

Staten måste verka för gemensamma nordiska byggregler, som kan utvidgas till en marknad runt Östersjön och i förlängningen för hela Europa, skriver artikel­författarna. Foto: Jonas Ekströmer/TT

DN DEBATT 4/4. Från 2015 till 2018 ökade byggkostnaden per lägenhet med 48 procent i allmännyttans upphandlingar. Det visar en ny undersökning. Och trots konkurrenskraftiga priser vinner utländska anbudsgivare endast en mindre andel av upphandlingarna och deras anbud diskvalificeras oftare än de inhemska, skriver företrädare för de allmännyttiga bostadsföretagen.

Rätta artikel

Boverkets senaste prognos visar på en rejäl minskning av bostadsbyggandet. Samtidigt råder det bostadsbrist i över 240 kommuner. Framförallt finns det ett skriande behov av hyresbostäder som är överkomliga för medel- och låginkomsttagare.

De allmännyttiga bostadsföretagen vill gärna medverka till att det byggs mer, men när vi handlar upp projekt får vi få eller inga anbud, och de anbud vi får är väldigt höga.

För att underlätta för de allmännyttiga bostadsföretagen att bygga har Sabo under flera år arbetat med att pressa byggpriserna. Genom ramupphandlingar kan företagen avropa nyckelfärdiga hus till ett fast pris som ligger upp till 25 procent under marknadspris. Husen kallas kombohus och finns i flera olika utföranden, från hela kvarter till mindre kompletteringshus.

Men arbetet med kombohusen räcker inte. Därför bestämde Sabo sig 2015 för att bredda byggmarknaden genom att göra en satsning på att få in utländska byggentreprenörer och därmed öka konkurrensen.

Sabo har nu låtit granska samtliga anbud för totalentreprenader för nybyggnad av bostäder till allmännyttan från januari 2015 till och med oktober 2018. Glädjande är att andelen anbud från utländska entreprenörer har ökat och att de utländska anbuden generellt håller lägre priser än de svenska anbuden.

Det genomsnittliga priset per lägenhet i de utländska anbuden var 1,32 miljoner kronor – jämfört med 1,89 miljoner i de inhemska anbuden.

Det är visserligen vanskligt att jämföra anbud mellan olika upphandlingar, trots att alla avser totalentreprenad av nybyggda bostäder. Men även om man jämför anbuden inom samma upphandling ligger de utländska anbuden klart lägre.

Mest anmärkningsvärt när allmännyttans anbud granskas är dock prisutvecklingen. Mellan 2015 och 2017 ökade priset per lägenhet med 69 procent i de vinnande upphandlingarna. För hela perioden var höjningen 48 procent.

Byggbranschen brukar skylla på att de höga byggkostnaderna i Sverige beror på byggregler, höga standardkrav och markpriser, men vår granskning visar att allmännyttans anbudspriser har rusat i höjden utan att regler och krav har ändrats.

Byggbranschen brukar skylla på att de höga byggkostnaderna i Sverige beror på byggregler, höga standardkrav och markpriser, men vår granskning visar att allmännyttans anbudspriser har rusat i höjden utan att regler och krav har ändrats. I anbudspriserna ingår inte heller mark.

Vår granskning visar samtidigt att de utländska entreprenörerna, trots låga priser, haft svårt att vinna anbud. Endast vart nionde utländskt anbud har vunnit en upphandling där även andra företag lämnat anbud.

Trots konkurrenskraftiga priser vinner således utländska anbudsgivare endast en mindre andel av upphandlingarna och deras anbud diskvalificeras oftare än de inhemska. Detta visar på att det fortfarande finns stora strukturella hinder för utländska entreprenörer att konkurrera i och vinna upphandlingar i Sverige. Huruvida detta beror på upphandlingssystemen, språkförbistring, lagstiftning, kulturskillnader, fördomar mot utländska entreprenörer eller något annat är svårt att veta. Vår slutsats är i alla fall att arbetet med att underlätta för utländska entreprenörer i Sverige måste fortsätta.

Att bredda marknaden handlar om mycket mer än att hitta utländska entreprenörer som vill etablera sig i Sverige. Det handlar om att hitta små och medelstora svenska byggföretag som tror på allmännyttan som idé, att vi är till för alla. Dessutom få dem att förstå att allmännyttan bygger oavsett rådande konjunktur – och tryggheten i att allmännyttan kommer att stå kvar när det börjar blåsa på marknaden.

Det finns få ljus vid horisonten när det gäller allmännyttans möjlig­heter att bygga bostäder som många människor har råd att efterfråga, men vi kommer aldrig att ge upp. Sabo kommer att fortsätta arbetet för ökad konkurrens, höjd produktivitet och pressade byggpriser genom att bredda byggmarknaden, ramupphandla kombohus och tillhandahålla ett antal typhus för standardiserade upphandlingar. Men fler måste hjälpa till:

1 Boverket måste ta fram regler för ett nationellt godkännande av tekniska egenskapskrav för serietillverkade hus, så att de dessa inte behöver bedömas på nytt av varje kommun där husen ska byggas.

2 Konkurrensverket har pekat på tre områden som behöver granskas: Hur anbudskonkurrensen kan förbättras vid offentlig upphandling av bostadsbyggande, hur konkurrensen inom byggmaterialindustrin egentligen fungerar och hur kommunala särkrav påverkar konkurrensen och bostadsbyggandet. Regeringen bör initiera detta arbete snarast.

3 Byggbranschen måste bli mycket bättre på att leverera konkurrenskraftiga anbud på nivåer som gör att vi kan bygga hyresbostäder som många människor har möjlighet att efterfråga. För att lyckas behöver branschen jobba mer kostnadseffektivt och på allvar ta tag i produktivitetsutvecklingen.

4 Staten måste verka för gemensamma nordiska byggregler, som kan utvidgas till en marknad runt Östersjön och i förlängningen för hela Europa. Det skapar förutsättningar för fler att arbeta repetitivt, nå större volymer vilket inte bara har en positiv påverkan på produktiviteten utan är även en grund för bättre konkurrens.

Ämnen i den här artikeln:

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Anders Nordstrand, vd för Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (Sabo)Sabos byggherreråd:Pelle Björklund, vd Svenska bostäderCathrine Holgersson, vd GavlegårdarnaJonas Högset, fastighets- och boendechef, SaboBenth Jensen, vd ÄngelholmshemAnna Nordén, vd Framtiden utvecklingStefan Sandberg, vd UppsalahemDan Sanden, vd SkövdebostäderFredrik Törnqvist, vd Stångåstaden (ordförande i byggherrerådet)

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt