Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Trots stärkt svensk ekonomi ökar välfärdsunderskottet”

Pensionssystemet är underfinansierat i förhållande till de förväntningar människor har. Varje generation riskerar att få en lägre pension i förhållande till sin slutlön än tidigare generationer, skriver artikelförfattarna.
Pensionssystemet är underfinansierat i förhållande till de förväntningar människor har. Varje generation riskerar att få en lägre pension i förhållande till sin slutlön än tidigare generationer, skriver artikelförfattarna. Foto: Henrik Montgomery/TT

DN DEBATT 22/5. Sverige lider av ett välfärdsunderskott. Nu krävs betydande ­investeringar för att trygga den generella välfärden. Vi vill att nästa mandatperiod ska präglas av en omfattande satsning på skola, vård och omsorg. Vi vill se fler anställda, mer kompetensutveckling samt bättre anställnings- och lönevillkor i välfärden, skriver LO-ekonomerna.

Svensk ekonomi har utvecklats starkt under flera års tid. Den goda utvecklingen ser ut att fortsätta under nästkommande år.

De offentliga finanserna stärks och LO-ekonomernas prognos, som presenteras i dag, visar att arbetslösheten sjunker till 5,7 procent 2019. Sysselsättningen fortsätter att öka i år och nästa år. BNP-tillväxten växlar upp och närmar sig tre procent i år.

God tillväxt för viktiga svenska exportmarknader och en svag krona driver export, industriproduktion och investeringar. Samtidigt är både finans- och penningpolitiken klart expansiva. Indikatorer för utvecklingen i näringslivet både i Sverige och i Europa har försvagats något hittills i år men de ligger fortfarande på en hög nivå som tyder på god BNP-tillväxt.

Svensk ekonomi är dock inte utan problem. Sysselsättningsgraden skiljer sig kraftigt åt mellan inrikes och utrikes födda, inkomstklyftorna har ökat mest i OECD och vårt skolsystem lider fortfarande av sviterna efter åratal av experimenterande, vilket kommer att ha långsiktigt negativa effekter för den svenska arbetsmarknaden.

Välfärdsunderskottet är den långsiktiga konsekvensen av många år med statsbudgetar där skattesänkningar prioriterats framför välfärdsreformer.

En utmaning som ibland uppmärksammas, men som i praktiken har skötts styvmoderligt av de politiska partierna, är bristerna i välfärden; särskilt om den offentliga sektorns omfattning ställs i relation till de förväntningar människor har på den. 

Det går helt enkelt att tala om ett välfärdsunderskott som visar sig inom flera områden:

Offentlig sektor rapporterar om allt större svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens till sina verksamheter. Arbetsförmedlingens undersökningar visar att personalbristen ligger på rekordnivåer och att det tar längre tid än normalt att hitta personal.

Skolresultaten har, med undantag för de senaste årens uppgång, sjunkit de senaste decennierna. Familjebakgrundens betydelse för barnens skolresultat har ökat.

Vuxenutbildningen är underdimensionerad och inte tillräckligt flexibel för att vuxna ska ha reella möjligheter att skola om sig eller vidareutbilda sig.

Pensionssystemet är underfinansierat i förhållande till de förväntningar människor har på det. Varje generation riskerar under kommande decennier att få en lägre pension i förhållande till sin slutlön än tidigare generationer.

Arbetslöshetsförsäkringen fungerar endast som ett grundskydd för de allra flesta i dag. Mindre än trettio procent av löntagarna kan få ut åttio procent av sin lön i arbetslöshetsersättning.

Även om det offentliga välfärdsåtagandet har ökat på en del andra områden, till exempel för LSS och förskolan, visar exemplen ovan att välfärdsstaten har stora brister.

Välfärdsunderskottet är den långsiktiga konsekvensen av många år med statsbudgetar där skattesänkningar prioriterats framför välfärdsreformer, något som är intimt förknippat med den politik som har gjort att Sverige också är det land där klyftorna ökat mest i OECD. Den generella välfärden har nämligen en omfördelande karaktär som innebär att det främst är personer med låga och medelhöga inkomster som drabbas av bristerna.

För att komma till rätta med detta välfärdsunderskott anser LO-ekonomerna att det behövs kraftfulla reformer under nästa mandatperiod:

1

25 miljarder kronor för bättre villkor för de anställda i välfärden. Personalbristen i offentlig verksamhet riskerar att drabba systemviktiga verksamheter som utbildning, omsorg och brottsbekämpning. Om Sverige ska kunna locka människor till välfärden måste löner och arbetsvillkor vara goda. Politiker ska inte lägga sig i hur lönerna ska utformas. Det är arbetsmarknadens parter som äger lönebildningen. Men om parterna ska ha realistiska möjligheter att hitta modeller och avtal som ger rättvisa löner måste det finnas resurser att fördela. Resurstillskottet behöver vara utöver de nivåer som krävs för att bibehålla den nuvarande omfattningen på det offentliga åtagandet givet befolkningsutvecklingen.

2

Ett bättre och jämlikt utbildningssystem. Skolan är avgörande för vilka möjligheter en individ kommer att ha senare i livet. Inget är heller viktigare för svensk konkurrenskraft än ett välfungerande utbildningssystem. Flera reformer behövs: Personaltätheten behöver öka, resursfördelningssystemet förändras så att det utgår från elevernas behov, fritids rustas upp och antalet platser på populära skolor öka. Vidare måste vuxenutbildningen utvecklas. Det behövs fler platser, ökade möjligheter till deltidsstudier, kvällsstudier och distansutbildningar. Studiemedlen bör öka så att vuxna med försörjningsansvar får möjlighet att studera.

3

Högre pension för de som har arbetat ett helt yrkesliv. Den 1 maj presenterade Socialdemokraterna ett förslag om att höja pensioner med upp till 600 kronor. Det är ett bra första steg, men det behöver följas av ytterligare åtaganden. 50-talisterna beräknas endast få ut 59 procent av sin slutlön i pension, en nivå som dessutom förväntas sjunka för varje generation. Pensionssystemet måste stärkas så att pensionsnivån höjs i framtiden.

4

Stärk arbetslöshetsförsäkringen. Offentliga försäkringssystem byggda på inkomstbortfallsprincipen är uppbyggda för att främja ett högt arbetskraftsdeltagande för breda grupper. Politiska beslut och underlåtenhet har lett till att försäkringarna kraftigt försvagats de senaste decennierna. Det gäller särskilt arbetslöshetsförsäkringen. Taken i arbetslöshetsförsäkringen måste höjas så att de flesta kan få ut åttio procent i ersättning vid arbetslöshet. Dessutom måste fler kunna kvalificera sig till försäkringen. En väl fungerande arbetslöshetsförsäkring med höga tak och bred anslutning är viktig för att främja acceptansen för strukturomvandling.

5

Öka investeringarna och underhåll av infrastruktur. Förseningar, trängsel och långsamma transporter drabbar alltför många resenärer dagligen. Enligt Trafikverket är behoven stora inom såväl järnväg som väg. Resurser måste tillföras för att förbättra underhållet och öka investeringarna.

Nästa mandatperiod behöver präglas av betydande insatser för att komma till rätta med välfärdsunderskottet. Särskilt viktigt är det att locka fler att vilja arbeta i skolan, vården, omsorgen och övrig välfärdsverksamhet. Om det ska vara möjligt krävs det goda anställningsvillkor och rättvisa löner. En stärkt välfärd är avgörande för att bekämpa de växande ekonomiska klyftorna i Sverige.

DN Debatt.22 maj 2018

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.