Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Universitetssjukhusen behöver vanliga patienter”

Ortopedutbildning hotas. Patienter med ”vanliga” sjukdomar flyttas i dag ofta från universitetssjukvården till mindre enheter. Det kan förefalla rationellt, men innebär samtidigt att patientflödena blir för låga för att den kliniska kompetensen ska kunna upprätthållas, skriver professorer och verksamhetschefer vid svenska universitetssjukhus.

2009 utgick mer än 90 procent av all klinisk forskning och drygt 30 procent av hela rikets sjukvård från universitetssjukvården. Sedan flera år pågår en omfördelning av sjukvård från universitetssjukhusen till andra fristående enheter. Med färre ”vanliga” patienter kommer universitetsklinikerna i framtiden inte att kunna upprätthålla den kliniska kompetens som krävs för att ta hand om de mest komplicerade fallen.

Verksamheten vid ortopediska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm har avlövats så att man i dag saknar möjligheter till en sammanhållen utbildning av ortopeder. De aktörer som tagit över den vård som tidigare skett på kliniken medverkar varken i utbildning eller i jourverksamhet, eftersom detta inte ingår i deras avtal med landstinget. Resultaten är att inget sjukhus i Stockholm, privat eller offentligt, i dag ensamt kan utbilda specialister i ortopedi.

Patientnära forskning på de vanligaste diagnoser som ortopedin har att behandla har samtidigt försvårats. Vi ser med oro på att liknande förändringar pågår eller planeras inom andra regioner i Sverige. Professor Olle Stendahls utredning – ”Klinisk forskning – Ett lyft för sjukvården” – som genomfördes på uppdrag av regeringen framhåller att ombildning av universitetssjukhusen till universitets­medicinska centra (UMC) där forskningsuppdraget tydliggörs och integreras i vården utgör den enskilt viktigaste åtgärden för att stärka den kliniska forskningen.

Sjukvård och utbildning kräver precis som den medicinska forskningen tillräckligt stora patientflöden vid de akademiskt verksamma klinikerna. Den pågående förändringen av verksamhetens profil inom universitetssjukvården medför att rutinfallen decimeras eller försvinner helt, samtidigt som utbildningen av framtida läkare, forskare och annan personal successivt försvåras.

Alla anser att sjukvården ska hålla god kvalitet. Svårigheten är att mäta kvaliteten. Sverige har i detta avseende kommit långt genom nationella kvalitetsregister som inkluderar patientrapporterat utfall. Dessa, tillsammans med vetenskapliga studier, har bildat grunden för en god vård i Sverige.

Två av de äldsta nationella kvalitetsregistren finns inom ortopedin och grundades, liksom de flesta efterföljande kvalitetsregister, i nära samverkan med universitetssjukvården.

Sverige har de bästa resultaten i världen vid proteskirurgi i höft och knä till följd av akademiskt pionjärarbete inom universitetssjukvården. I Sverige kunde nyligen en ny, dålig höftprotes stoppas tidigt genom akademiskt registerarbete, medan den amerikanska sjukvården drabbades av mångmiljardkostnader då man saknade instrument att utvärdera resultat.

Vi är oroliga för att den förändring som pågår, med minskad patientbas för universitetssjukvården, även urholkar rollen att i framtiden leda forskning och utveckling. Exempelvis gör sedan 2009 de svenska privatsjukhusen fler höftprotesoperationer än universitetssjukvården.

Universitetsmedicinska centra skulle underlätta möjligheterna att säkerställa följsamhet till nationella riktlinjer, konsensus avseende indikationer för behandling och utvärdering, samt att alla enheter rapporterar patientbesök och åtgärder till Patientregistret.

De medicinska fakulteternas ledande roll i detta arbete, i nära samarbete med universitetssjukvården, ja alla dagens vårdgivare, måste stärkas.

För att säkerställa kvaliteten av Sveriges framtida sjukvård föreslår vi följande:

• Låt universitetssjukvården behålla en tillräckligt stor patientbas för att klara sina uppdrag på både kort och lång sikt.

• Låt universitetssjukvården konkurrera på lika villkor med övriga aktörer i vården genom att ge universitetssjukvården möjlighet och uppdrag att bedriva basal verksamhet i specialiserade och från akut verksamhet åtskilda enheter inom och i universitetssjukvårdens omedelbara geografiska närhet.

• Alla aktörer som etablerar sig i samband med vårdvalsprocessen måste åta sig ett utbildnings- och jouransvar i samråd med universitetssjukvårdens företrädare.

Dessa åtgärder skulle underlättas av bildandet av universitetsmedicinska centra där landsting, medicinsk fakultet och privata vårdgivare, formaliserat och strukturerat, samverkar kring sjukvård, forskning och utbildning.

 

Klinikchefer och professorer vid samtliga ortopediska kliniker på landets universitetssjukhus:

 

Akademiska sjukhuset Uppsala:

Katarina Lönn, verksamhetschef

Olle Nilsson, professor

 

Universitetssjukvården i Stockholm:

Li Felländer-Tsai, professor, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge

Gustaf Neander, verksamhetschef, Danderyds sjukhus

Sari Ponzer, verksamhetschef och professor, Södersjukhuset

André Stark, professor, Danderyds sjukhus

Lars Weidenhielm, professor, Karolinska universitetssjukhuset, Solna

 

Norrlands universitetssjukhus:

Niklas Lindberg, verksamhetschef

Olle Svensson, professor

 

Sahlgrenska universitetssjukhuset:

Helena Brisby, professor

Jon Karlsson, professor

Magnus Karlsson, verksamhetschef

Johan Kärrholm, professor

Björn Rydevik, professor

 

Skånes universitetssjukhus:

Leif Dahlberg, professor

Magnus Eneroth, verksamhetschef

Magnus Karlsson, professor

Hans Wingstrand, professor

Kristina Åkesson, professor

 

Universitetssjukhuset i Linköping:

Lars Adolfsson, professor

Per Aspenberg, professor

Andreas Meunier, verksamhetschef

Hans Tropp, professor

Ola Walström, professor

 

Univeristetssjukhuset, Örebro:

Gunnar Bergentz, verksamhetschef

Rolf Norlin, professor

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.