Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-19 10:27 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/uraldrig-kunskap-del-av-klimatkrisens-losning/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Uråldrig kunskap del av klimatkrisens lösning”

Carlgren, Eklund och Rockström för fram berättigade och välkomna perspektiv (DN Debatt 6/7). Den ekonomiska tillväxten blir vad den blir. Det viktiga är vilka mål som samhället sätter upp för de stora utmaningarna. Vi bör slå in på en färdväg där fler aspekter räknas in i vårt mått på välfärd, skriver Kristina Jonäng och Stefan Hellstrand.

Till Carlgrens, Eklunds och Rockströms utmärkta analys vill vi gärna foga perspektiv som har med biologisk produktion att göra. Under årtionden har vi trängt undan marken/naturen som produktionsfaktor i det västerländska sättet att se på välfärdsutveckling. När vi nu alltmer förstår att vi behöver nya mått, måste måtten också skapas i en världsbild där kapitalet, arbetskraften och marken är tre likvärdiga faktorer att förhålla sig till. Annars kommer vi trampa vatten i klimatkrisen samtidigt som vi påskyndar bristen på livsmedel och ökar fattigdomen i världen. Medan den rika världen argumenterar allt mer kraftfullt för ekonomiska styrmedel för att hejda koldioxidutsläppen trängs livsmedels- och skogsbruksproduktion tillbaka, som är själva fundamentet för att nå en hållbar utveckling.

Klimatkrisens lösningar finns nerbäddade i uråldriga kunskaper i växtodlingslära, husdjurslära och jordbruksekonomi såsom den såg ut från 1700-talet fram till andra världskriget. Utan den kunskapen i 2020- talets tappning riskerar vi gå vilse i klimatpolitikens djungel, istället för att omfamna de styrmedel verkligen drar oss åt rätt håll.

I det korta perspektivet handlar det om att anslå resurser till jordbruks- och livsmedelsvetenskaplig forskning och därmed ta tillvara den kunskap som är förutsättningen för att få fram en mer korrekt kartbild. I det längre perspektivet handlar det om att utforma ekonomiska styrmedel som styr mer träffsäkert så att den biologiska produktionens expansionsmöjligheter tas tillvara som en intäkt i det framtida samhället, istället för att förbli ett jordbrukspolitiskt ok i det kortsiktiga klimatarbetet. 

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.