Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-24 05:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/utan-myndighet-ar-det-svart-att-uppna-jamstalldhetsmalen/

DN Debatt

DN Debatt. ”Utan myndighet är det svårt att uppnå jämställdhetsmålen”

Ett av jämställdhetsmålen är en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
Ett av jämställdhetsmålen är en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Foto: Jessica Gow/TT

DN DEBATT 12/1. Genom nedläggningen av Jämställdhetsmyndigheten förlorar regeringen en avgörande resurs för ett träffsäkert och resultatinriktat jämställdhetsarbete. Samhällsvinsterna som kunskap på området kan generera är betydande. Bland argumenten för en nedläggning finns dessutom rena fel­aktigheter, skriver Lena Ag, generaldirektör Jämställdhetsmyndigheten.

Rätta artikel

Jämställdhet var väljarnas tredje viktigaste fråga i valet i höstas – enligt SVT:s valundersökning. En rekordplacering för frågorna. Det finns en medvetenhet om att Sverige nått långt – 2017 rankades Sverige på topp i EU:s jämställdhetsindex – men att det finns många utmaningar kvar. Det gäller inkomstskillnader mellan kvinnor och män, skillnader i inflytande, kvinnors och mäns hälsa, pojkars och flickors situation och resultat i skolan, mäns våld mot kvinnor – något Metoo-uppropen vittnat om – och inte minst hedersrelaterat våld och förtryck. Jämställdhet är en demokrati- och rättighetsfråga med stor relevans i dagens samhälle.

Jämställdhet har skiljt ut sig jämfört med andra politikområden genom att tidigare sakna en egen förvaltningsmyndighet. Avsaknaden av en myndighet har varit en orsak till att fältet präglats av projektifiering och brist på uppföljning. Det har varit svårt att följa vilka insatser som gett effekt och att få till långsiktiga satsningar.

Som myndighet vill vi tydliggöra de konsekvenser som kommer att följa på det nedläggningsbeslut som riksdagen fattat och vi vill även korrigera felaktiga uppfattningar som sprids om den verksamhet myndigheten bedrivit under uppstartsskedet 2018. Felaktigheter som tyvärr anförs som argument för en avveckling.

Sedan starten för ett år sedan har vi många gånger mötts av förutfattade meningar och osaklig och missvisande rapportering. Dessutom och än värre är att institutioner, organisationer och enskilda som väljer att arbeta inom detta fält ständigt drabbas av förlöjliganden, missaktning, hat och hot.

En konsekvens av nedläggning är att regeringen förlorar en avgörande resurs för att bedriva ett träffsäkert och resultatorienterat jämställdhetsarbete. En resurs som flera aktörer – utredningar, organisationer, partier på båda sidor blockgränsen och inte minst civilsamhälle och kvinnoorganisationer – under lång tid efterfrågat.

Myndigheten inrättades 1 januari 2018 efter ett gediget förarbete. Bakgrunden till myndigheten är Jämställdhetsutredningen – som tillsattes av alliansregeringen. Utredningen konstaterade att utvecklingen mot jämställdhet går för långsamt och föreslog därför en jämställdhetsmyndighet för att ge regeringen det stöd som krävs för att ta tillvara kunskap och resultat, stödja andra myndigheter, kommuner, landsting och andra aktörer samt samordna insatser inom jämställdhetspolitiken.

Jämställdhetsmyndighetens grunduppdrag är att arbeta med uppföljning, analys, samordning, kunskap och stöd i syfte att nå de jämställdhetspolitiska målen. Myndigheten ska enligt regeringens instruktion bidra till en strategisk, sammanhållen och hållbar styrning och ett effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken.

Myndigheten har lämnat ett genomarbetat förslag till regeringen för hur systematisk och fördjupad uppföljning av insatser på jämställdhetsområdet ska göras inom till exempel mäns och kvinnors hälsa, ekonomi, utbildning, inflytande samt mäns våld mot kvinnor. Analyserna syftar till att visa vilka insatser som ger effekt. Samhällsvinsterna denna kunskap kan generera är betydande.

På området mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck behöver insatserna bli fler och mer samordnade, inte färre, vilket blir ett direkt resultat av myndighetens nedläggning. Jämställdhetsmyndigheten har bland annat samordnat insatser mot sexuella trakasserier och påbörjat ett efterfrågat arbete med att ta fram och sprida metoder för att förebygga hedersnormer bland unga män och pojkar. Myndigheten har även angelägna uppdrag att motverka könsstympning.

Ytterligare en konsekvens är att stödet till myndigheter och aktörer som har uppdrag att bedriva jämställdhetsarbete riskerar att upphöra.

Det har spridits ett missvisande påstående att Jämställdhetsmyndigheten tagit över ansvaret för jämställdhetsarbetet från andra myndigheter. Tvärtom ger vi det stöd andra aktörer behöver för att arbetet med jämställdhetsintegrering av deras verksamheter ska bli mer effektivt och ge resultat.

En felaktighet som florerat i debatten är att bildandet av Jämställdhetsmyndigheten inneburit att andra befintliga verksamheter med uppdrag på jämställdhetsområdet slagits sönder. Den verksamhet som flyttats till myndigheten är samordningen av arbetet mot prostitution och människohandel som bedrivs inom det Nationella Metodstödsteamet (NMT). En viktig del i arbetet är att förbättra skyddet för utsatta och öka lagföringen av förövare. Verksamheten har tidigare bedrivits splittrat, på årsbasis och med tillfälliga medel. Det är helt oklart i dagsläget hur NMT nu ska drivas vidare, sammanhållet, med en permanent placering och säkrad finansiering.

När det gäller uppdraget att fördela statsbidrag till kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt är dessa bidrag inte nya – de fördelades tidigare av andra myndigheter och har funnits i över 15 år. Bidragsgivning styrs av regeringens förordningar och sker i enlighet med förvaltningsrättsliga principer. De ansökningar som har varit behöriga och bedömts ha bäst förutsättningar att nå uppsatta mål har beviljats bidrag. Bland dem finns bland annat kvinnojourer, idrottsföreningar och organisationer som jobbar mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Jämställdhet är ett brett kunskapsområde. På Jämställdhetsmyndigheten finns därför stor expertkunskap inom många samhällsfrågor. Vårt arbete bedrivs i enlighet med de professionella värderingar som ska prägla alla som är anställda i staten. Sedan starten för ett år sedan har vi många gånger mötts av förutfattade meningar och osaklig och missvisande rapportering. Dessutom och än värre är att institutioner, organisationer och enskilda som väljer att arbeta inom detta fält ständigt drabbas av förlöjliganden, missaktning, hat och hot. Det är oacceptabelt. 

Jämställdhet är ett grundläggande värde i Sverige och ett riksdagsbundet mål. Sveriges gemensamma målsättningar är högt satta. Vi vill nå målen om ett jämställt samhälle – men de som ska stödja arbetet lämnas många gånger med otillräcklig uppbackning och dåliga förutsättningar.

Ett effektivt och resultatorienterat jämställdhetsarbete är en uppgift för varje svensk regering. Utan en förvaltningsmyndighet förlorar regeringen en avgörande möjlighet att tillvarata kunskap, nå målen och stärka styrningen.