Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-17 11:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/utbildningssystemet-kan-forklara-ungas-hoga-dodlighet/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Utbildningssystemet kan förklara ungas höga dödlighet”

Den mest oroande utvecklingen gäller bruk av narkotika där dödligheten i Sverige ökat med 60 procent åren 2000–2017 till att bli den högsta i Västeuropa, skriver artikelförfattarna.
Den mest oroande utvecklingen gäller bruk av narkotika där dödligheten i Sverige ökat med 60 procent åren 2000–2017 till att bli den högsta i Västeuropa, skriver artikelförfattarna. Foto: Stina Stjernkvist/TT

DN DEBATT 1/10.

Två forskare: Sverige hör nu till de länder i Västeuropa som har den högsta dödligheten bland unga vuxna i åldern 20–34 år.

Under loppet av två decennier har den gått från att ha varit den lägsta i Västeuropa till att Sverige nu hör de till de länder i Västeuropa som har den högsta dödligheten. Utvecklingen i Sverige är unik i Västeuropa, skriver Sven Bremberg och Elisabeth Fernell.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

I USA har dödligheten bland unga vuxna ökat så mycket att medellivslängden, redan före covid-19, sjunkit. Angus Deaton, Nobelpristagare i ekonomi, har beskrivit utvecklingen som ”death of despair” (förtvivlans död) eftersom de främsta dödsorsakerna är självmord och bruk av opioider. Sverige är det enda land i Västeuropa som har en liknande utveckling bland unga vuxna (Ågren, 2021).

Dödligheten har sedan lång tid minskat i de flesta åldrar och i nästan alla länder. Unga vuxna i åldern 20–34 år i Sverige och i USA utgör undantag eftersom inga förbättringar skett sedan år 2000. Under loppet av två decennier har dödligheten i Sverige i dessa åldrar gått från att ha varit den lägsta i Västeuropa till att Sverige nu hör till de länder i Västeuropa som har den högsta dödligheten.

För att kunna förklara utvecklingen är det nödvändigt att klargöra varför unga vuxna dör.

● Den enskilt viktigaste dödsorsaken är självmord. I Västeuropa som helhet har självmorden sjunkit medan de i Sverige i dessa åldrar varit oförändrade.

● Den näst vanligaste orsaken är död i trafiken och i andra olycksfallsskador. Denna dödlighet har sjunkit något i Sverige men betydligt mindre än i Västeuropa som helhet.

● Den mest oroande utvecklingen gäller bruk av narkotika där dödligheten i Sverige ökat med 60 procent åren 2000–2017 till att bli den högsta i Västeuropa. Dödsfallen orsakas främst av opioider som heroin och metadon.

Några tänkbara förklaringar

Att begå självmord, att utsätta sig för olycksrisker och att använda illegala droger kan uppfattas som uttryck för att individen känner hopplöshet inför framtiden och därför är beredd att ta stora risker. Slutbetyg i grundskolans årskurs 9 utgör en indikator på de möjligheter som öppnar sig mot yrkeslivet för en ung människa.

Utbildningssystemet i Sverige leder till att cirka 14 procent av en årskull vare sig får teoretisk utbildning eller en yrkesutbildning som kan leda till senare anställning. Situationen är unik för Sverige och skulle därför kunna bidra till eller förklara den unikt ogynnsamma utvecklingen av dödlighet bland unga vuxna.

En svensk undersökning visar att risken för att begå självmord är sex gånger högre för unga med ofullständiga betyg från grundskolan jämfört med unga med goda betyg (Björkenstam, 2011). En annan svensk undersökning visar att en motsvarande ökad risk även gäller för narkotikaberoende (Gauffin, 2013). Risken för död i olycksfallsskador är också den ökad för personer med låg utbildning (Mackenbach, 2015).

En förklaring till den ogynnsamma utvecklingen av dödlighet bland unga vuxna skulle därför kunna vara ett ökat antal elever med svårigheter att klara skolan. I grundskolan infördes 1996 ett betygssystem där elever kunde underkännas. Den första årskullen med detta betygssystem gick ut 1998. Då var 9 procent underkända i något av kärnämnena svenska, engelska och matematik. Tjugotvå år senare år 2020 gick 14 procent ut grundskolan med underkända betyg i något av dessa ämnen och var därför inte behöriga till fortsatta studier på gymnasiet. Effekterna av denna förändring kan ha bidragit till den ökade dödligheten men är inte tillräckliga för att utgöra hela förklaringen.

Utvecklingen av dödlighet bland unga vuxna i Sverige är unik i Västeuropa. En förklaring bör därför kunna knytas till ett förhållande som är unikt för Sverige. Ett sådant förhållande skulle kunna vara den reform av gymnasieskolan som infördes 1991 och som ledde till att en betydande andel av unga med skolsvårigheter i praktiken utestängdes från yrkesutbildning. Före 1991 var yrkesutbildningen skild från den teoretiskt inriktade gymnasieskolan. År 1991 inordnades yrkesutbildningen i den teoretiska gymnasieskolan. Där fanns redan ett krav på att alla elever som antogs skulle ha godkända betyg i kärnämnena svenska, engelska och matematik.

Sverige kom då att skilja sig från andra länder i Västeuropa där yrkesutbildning ofta är fristående från den teoretiska gymnasieskolan och där det inte finns några motsvarande teoretiska krav för unga att påbörja en praktisk yrkesutbildning.

Elever i årskurs 6 som blivit underkända i minst ett ämne hade betydligt lägre kognitiva testresultat och fler lärarrapporterade svårigheter jämfört med barn utan underkända betyg. Resultatet talar för att det finns elever i grundskolan som inte har förutsättningar att klara de krav som ställs enligt nuvarande läroplan

Konsekvensen av reformen 1991 blev att en betydande grupp utan godkända betyg från grundskolan vare sig får yrkes­utbildning eller teoretisk gymnasieutbildning. År 2020 utgjorde gruppen 14 procent av en årskull. I dag är det i praktiken omöjligt för dessa ungdomar att få en anställning. Därför erbjuds de ett så kallat introduktionsprogram, tidigare kallat individuellt program, som främst syftar till att ge behörighet till gymnasieskolan men endast ett fåtal elever når sådan behörighet.

Ett av programmen kallas yrkesintroduktion men det ger inte yrkesutbildning i en omfattning som gör att eleverna kan få en anställning. Lärarnas riksförbund skriver 2019 att introduktionsprogrammen bör läggas ned eftersom de levererar utslagning snarare än kompetensutveckling.

Utbildningssystemet i Sverige leder således till att cirka 14 procent av en årskull vare sig får teoretisk utbildning eller en yrkesutbildning som kan leda till senare anställning. Situationen är unik för Sverige och skulle därför kunna bidra till eller förklara den unikt ogynnsamma utvecklingen av dödlighet bland unga vuxna.

En läroplan och dess kunskapskrav behöver vara utformad med tanke på hela den stora elevgrupp – med olika för­utsättningar – som hör till grund­skolan. En uppenbar åtgärd är att anpassa betygskraven i årskurs 9 så att de elever som siktar på en praktisk yrkes­utbildning kan få möjlighet till det

En forskargrupp vid Gillbergs­centrum, Göteborgs universitet visar i en studie från 2018 att elever i årskurs 6 som blivit underkända i minst ett ämne hade betydligt lägre kognitiva testresultat och fler lärarrapporterade svårigheter jämfört med barn utan underkända betyg. Resultatet talar för att det finns elever i grundskolan som inte har förutsättningar att klara de krav som ställs enligt nuvarande läroplan (Lgr11).

Vad går att göra?

En läroplan och dess kunskapskrav behöver vara utformad med tanke på hela den stora elevgrupp – med olika för­utsättningar – som hör till grund­skolan. En uppenbar åtgärd är att anpassa betygskraven i årskurs 9 så att de elever som siktar på en praktisk yrkes­utbildning kan få möjlighet till det. Detta skulle innebära att fler ungdomar kan förberedas för ett kommande yrkesliv.

Frågan behandlas i bilaga 7 till Långtidsutredningen (SOU 2019:65) där författarna föreslår att dagens behörighetskrav till yrkesutbildningen på gymnasiet ska tas bort. Författarna skriver där att dagens sätt att hantera elever med inlärningsproblem inte är förenligt med målsättningen att alla elever ska ha likvärdig tillgång till gymnasie­utbildning.

Tjugo år av behörighetskrav till gymnasiet, som stänger studiesvaga elever ute från gymnasiets nationella program, har inte inneburit att grundskolan kunnat förbereda denna grupp elever för gymnasiet och inte heller att fler elever avslutar gymnasiet med godkända betyg.

Regeringen har dock inte lämnat något sådant förslag. Närmast kommer utbildningsminister Anna Ekströms förslag den 6/9 2021 att generellt sänka kraven för att elever ska få börja gymnasiet.

En sådan åtgärd skulle dock medföra att högskolans undervisning måste anpassas till ungdomarna med sämre förkunskaper.

Att underlätta för elever att komma in på praktiska yrkesutbildningar har inte sådana konsekvenser.

Ämnen i artikeln

Skolan

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt