Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-05 07:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/utbytet-mellan-vard-och-forskning-maste-starkas/

DN Debatt

DN Debatt. ”Utbytet mellan vård och forskning måste stärkas”

90 procent av politikerna tycker att hälso- och sjukvården behöver ge medarbetarna ett större eget ansvar och mandat, skriver artikelförfattarna.
90 procent av politikerna tycker att hälso- och sjukvården behöver ge medarbetarna ett större eget ansvar och mandat, skriver artikelförfattarna. Foto: Magnus Hallgren

DN DEBATT 20/7.

16 ­representanter från hälso- och sjukvården samt forskning: Vårdens medarbetare besitter en enorm innovationskraft, vilket ­blivit tydligt under pandemin. En ny undersökning visar samtidigt att en ­majoritet av Sveriges regionpolitiker vill ge dem ett större ­mandat. Det är dags att ge vården ett nytt kunskapsuppdrag.

I februari, innan covid-19-pandemin lamslog Sverige, skickade Tankesmedjan Vård och Vetenskap ut en enkät till landets regionpolitiker med ansvar för hälso- och sjukvård, där man ställde frågor om sjukvårdens relation till forskning och vetenskap. Resultatet kunde inte varit tydligare.

Över 90 procent av de svarande politikerna vill att hälso- och sjukvården ska ha en närmare relation till forskning och vetenskap än i dag. Lika många anser att det behövs ett mer systematiskt arbete för att göra forskning, förbättringsarbete och lärande till en naturlig del av sjukvårdens vardag. Och viktigast av allt – 90 procent av politikerna tycker att vården behöver ge medarbetarna ett större eget ansvar och mandat.

Svaren visar att det finns en vilja att ge hälso- och sjukvården bättre förutsättningar att jobba med den egna verksamhetens kunskapsutveckling. Det verksamhetsnära utbytet mellan vård och forskning i Sverige behöver stärkas, och arbetet bör ske nära medarbetarna och patienterna för att bli en del av vardagen.

När covid-19 drabbade sjukvården med full kraft sattes de etablerade styrsystemen ur spel. Medarbetare långt ner i organisationen fick större utrymme att prioritera och fatta beslut. Problemformuleringarna växte på alla nivåer fram ur det dagliga sjukvårdsarbetet. Som ett resultat av detta har vi under de senaste månaderna gång efter annan fått bevittna den enorma innovationskraft som vårdens medarbetare runt om i landet besitter.

När de första fallen av covid-19 togs om hand i sjukvården var kunskapen om komplikationer och deras behandling närmast obefintlig. Metoderna för att mäta virussmitta var dåligt utvecklade. Inom några veckor startade hundratals forskningsprojekt på laboratorier och sjukhus runt om i landet. Både statliga forskningsfinansiärer och privata insamlingsstiftelser ställde upp med ekonomiskt stöd. Nya metoder för virusdiagnostik och antikroppsbestämning har redan tagits fram, och forskning om allt från vaccin till effekten av social isolering för äldre pågår med full kraft.

Nya former och forum för att snabbt tillämpa forskningsresultaten i sjukvården har också utvecklats. Svenska Läkaresällskapet ordnar varje vecka nätbaserade seminarier där forskare och personal som arbetar med covid-19-patienter redogör för det aktuella kunskapsläget. Fler än tusen personer följer regelbundet dessa seminarier. Exempelvis rapporterades tidigt från flera sjukhus om en ökad risk för blodpropp, varpå riktlinjer för hur detta skulle förebyggas kunde tas fram. Ett ytterligare exempel är de regionala enheterna för evidensbaserad medicin i bland annat Skåne och Västra Götaland. De samverkade dagligen med Statens beredning för medicinsk och social utvärdering för att snabbt ta fram vetenskapligt kvalitetsgranskade kunskapssammanställningar till stöd för vårdens medarbetare.

När covid-19 drabbade sjukvården med full kraft sattes de etablerade styrsystemen ur spel. Medarbetare långt ner i organisationen fick större utrymme att prioritera och fatta beslut.

Inom primärvården har verktyg för nätbaserade patientkontakter utvecklats på rekordtid och innovativa lösningar tagits fram för att stärka samverkan med den kommunala vården och omsorgen. I Region Jönköping kan sjuksköterskor i hemsjukvården ”ronda” sina patienter tillsammans med läkare på distans via en app. I Stockholm har vårdcentraler bildat samverkanskluster för att stödja hemsjukvården i sin kommun.

Vi har alltså i detta extremt pressade läge sett en sällan tidigare skådad innovativ verkshöjd i vården. Frågan är nu: hur får vi denna viktiga kraft att bli vardag och verklighet – hur institutionaliserar vi detta?

Vårt svar är att vi vill att Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och ansvariga politiker i respektive region ger hälso- och sjukvården ett kunskapsuppdrag som utvidgar den nationella kunskapsstyrningen. I detta uppdrag bör följande delar ingå:

• Arbeta systematiskt för att forskning, förbättringsarbete och lärande ska bli en naturlig del av sjukvårdens vardag i både regioner och kommuner. Fokus ska både vara på att utveckla den medicinska kvaliteten och på hur patienter och anhöriga upplever att deras behov tillgodoses. Det senare kräver att patienter och anhöriga blir mer delaktiga i vårdens utveckling. Denna utveckling bör ske med nära anknytning till den befintliga nationella kunskapsstyrningen.

• Ta fram mätbara mål och strategier för att snabbare ta till sig ny kunskap som utvecklar den egna verksamheten. Sjukvårdens forskningsstrategier har tidigare främst fokuserat på att skapa goda förutsättningar för den forskning som bedrivs av universitetssjukvården. Detta har varit viktigt för den internationellt starka kliniska forskning Sverige har i dag, men har samtidigt gjort att den forskning som sjukvården behöver för att utveckla den egna verksamheten, även utanför universitetssjukhusen, ofta har blivit eftersatt. Därför behöver till exempel sjukvårdens it-plattformar utvecklas så att medicinska data görs tillgängliga för forskning och utveckling som syftar till att förbättra vården.

• Utveckla ett styr- och ledningssystem som låter proffsen vara proffs och stimulerar långsiktigt utvecklingsarbete, forskning och utbildning. De ekonomiska styrsystem som i dag dominerar karaktäriseras av stor detaljstyrning och hög administrativ belastning. Det har gått ut över medarbetarnas arbetsmiljö och möjligheter att baserat på sitt professionella kunnande utveckla den egna verksamheten. I Tillitsutredningen har regeringen tagit fram förslag till nya styr- och ledningssystem för offentlig sektor. SKR behöver ta utredningens förslag vidare och utforma konkreta förslag på hur tillitsbaserade ekonomiska styrmodeller kan tillämpas i sjukvården.

Frågan är extra komplicerad eftersom besluten som behöver fattas i dagsläget ligger hos varje region i Sverige. För att få fart på arbetet behöver därför regeringen ta en aktiv roll, där socialminister Lena Hallengren (S) leder en ny strategisk samverkansgrupp på temat ”God och nära vård” med representanter från SKR och regionerna.

Covid-19-pandemin har orsakat stort lidande och belastat sjukvården svårt men har samtidigt öppnat ett fönster för att ta tillvara medarbetarnas förmåga att utveckla den egna verksamheten. Det är med stor glädje vi ser att en överväldigande del av de politiker som arbetar med hälso- och sjukvård också vill se en sådan utveckling. Utmaningarna ska inte underskattas, men låt oss tillsammans börja detta arbete medan möjligheternas fönster ännu står på glänt.­

Ämnen i artikeln

Sjukvård
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt