Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-16 06:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/utred-rattsvasendets-misslyckade-lagforing-av-nazisterna-i-almedalen/

DN Debatt

DN Debatt. ”Utred rättsväsendets misslyckade lagföring av nazisterna i Almedalen”

Förra årets Almedalsvecka präglades av Nordiska motståndsrörelsen (NMR), en liten nazistgrupp, som med några tiotal aktivister på plats lyckades förstöra en stor del av denna demokratiska mötesplats, skriver artikelförfattarna. Foto: Björn Lindahl/TT

DN DEBATT 30/6. De misslyckade insatserna mot nazistiska NMR i Almedalen de senaste två åren är ett katastrofalt nederlag för polis, åklagare och för demokratin. Vi kräver nu att en opartisk medborgarkommission utses av regeringen med uppdraget att ta fram orsakerna till rättsväsendets misslyckande inom detta område, skriver Robin Enander och Jan Scherman.

I dag, söndag, är det åter dags för den politiska veckan i Almedalen, ofta beskriven som en unik mötesplats i demokratins tjänst. Men de två senaste åren har en grupp nazister dominerat både i medierna och på plats i Visby. Enligt polisens egna uppgifter har 49 för­undersökningar gällande hatbrott, misshandel och skadegörelse inletts efter händelser med koppling till nazistisk aktivitet i Almedalen under 2017 och 2018. Med undantag för sex pågående utredningar är alla ärenden nedlagda. Resultatet kan bara beskrivas som ett katastrofalt nederlag för polis, åklagare och för demokratin. Tyvärr gäller detta i stora drag hela samhällets förmåga att hantera hatbrott. Vi kräver därför att en opartisk medborgarkommission utses av regeringen med uppdraget att ta fram orsakerna till rättsväsendets misslyckande inom detta område.

Förra årets politiska vecka i Almedalen präglades av Nordiska motståndsrörelsen (NMR), en liten nazistisk grupp, som med några 10-tal aktivister på plats lyckades förstöra en stor del av denna demokratiska mötesplats. Under den stora Prideparaden genom Visby och till Almedalen attackerades deltagare och nazister slet sönder Prideflaggor. Utanför det tält som Vänskapsförbundet Sverige–Israel satt upp misshandlades en kvinna och entrén blockerades. Vänskapsförbundet hade bett en polis att stå vid tältet på grund av den uppenbara hotbilden. När nazisterna anlände och tumult utbröt hade polisen dock lämnat platsen. Fler fall av misshandel på andra platser rapporterades. Och flera politiska tal stördes.

Året dessförinnan, då NMR hade fått hyra egen plats, förstördes ett monument till minnet av Förintelsen. Från NMR:s talarplats i Visby gjordes rasistiska utfall. Med megafoner och talkörer skanderades nazistiska slagord som ”hell seger”, en direktöversättning av tyskans ”sieg heil”. Detta dokumenterades på film och anmäldes senare som hets mot folkgrupp av föreningen Juridikfronten. Ärendet är inte nedlagt men något åtal har ännu inte, två år efter anmälan, väckts.

Summan blev 49 förundersökningar. Polisen, som fick kritik för passivitet, förklarade att avsikten var att fokusera på att dokumentera så många situationer som möjligt för att kunna lagföra mer effektivt. Det borde alltså ha funnits riklig tillgång till bildmaterial och vittnen. Men resultatet av polisens taktik är hittills att 43 förundersökningar lagts ner, vilket är närmare 90 procent av alla ärenden. Dessa uppgifter har vi fått direkt av polisen. Utöver detta kan konstateras att två åtal har väckts. Ingen är dömd. Flera av de återstående ärendena riskerar att preskriberas inom kort. Detta framgår av uppgifter vi fått av polisen.

På vår fråga om utvärdering svarar Christer Birgersson, kommenderingschef för polisen under årets Almedalsvecka:

– För att skapa större tilltro till polisen och bli bättre, resursförstärker vi i år kriminalpolisorganisationen med fyra specialister på demokrati- och hatbrottsfrågor.

Om detta ger resultat återstår att se. Men var är självkritiken och vad händer med föregående års ärenden som fortfarande ligger i byrålådan?

Polisens uppenbara misslyckande i Almedalen blir än mer bekymmersamt i ett större perspektiv. Förra året presenterade forskaren och polisen Stefan Holgersson en rapport med titeln ”Polisens utredningsverksamhet”.

Fokus för Holgerssons rapport är demokrati- och hatbrott på nätet. Rapporten visar på omfattande brister i hanteringen av inkomna ärenden, där det är vanligt att till polisen inskickade anmälningar om hatbrott på nätet försvinner och aldrig registreras. I polisregion Väst försvann 22 procent av de anmälningar som ingick i rapportens underlag. Siffran för region Syd är 17 procent. Det är alltså uppemot var femte anmälan som inte undersöks eftersom ärendena på något sätt ramlar ur systemet. En anmärkningsvärd slutsats i rapporten är att regioner med särskilt inrättade demokrati- och hatbrottsgrupper i flera fall underpresterar i förhållande till polisregioner utan sådana specialistenheter. Stefan Holgerssons rapport har i princip förbigåtts med tystnad.

Det är viktigt att betona att ansvaret för den bristande effektiviteten inte ensidigt ligger på polisen. Åklagarna har en avgörande roll, eftersom förundersökningar gällande hatbrott i regel är åklagarledda och det är åklagare som fattar beslut om åtal. I många fall föreligger brister på åklagarsidan. Det finns ett talande exempel på detta. Ett fall av hets mot folkgrupp, i ett inlägg från en svensk nazist på en social mediesajt, anmäldes för ett år sedan av föreningarna Juridikfronten och Näthatsgranskaren, oberoende av varandra med någon månads mellanrum. Av en slump inleddes handläggning i två olika polisregioner – i region Mitt och region Öst.

I det ena ärendet lades förundersökningen ned av åklagaren på grund av påstådda bevissvårigheter. I det andra ärendet valde en annan åklagare att väcka åtal för ett par månader sedan. Båda ärendena avsåg alltså exakt samma gärning. Parallellt med att polis och åklagares förmåga att utreda och väcka åtal för hatbrott fortsatt lämnar mycket övrigt att önska så har den självrapporterade utsattheten för hatbrott ökat sedan 2014, enligt Brå.

När rättseffektiviteten brister skadas förtroendet för rättsväsendet och det får allvarliga följder. Detta blir tydligt inte minst i den senaste rapporten om antisemitism från EU:s byrå för grundläggande rättigheter. I rapporten, som kom för ett halvår sedan, framgår att 30 procent av de svenska judar som deltog i undersökningen hade upplevt anti­semitiska trakasserier det senaste året. 78 procent undviker att bära judiska symboler av säkerhetsskäl. 80 procent av de antisemitiska incidenterna anmäls inte till polisen och en majoritet av de tillfrågade saknar tilltro till rättssystemet. Sverige ligger i negativ topp.

Det är särskilt allvarligt att brotten i Almedalen riktas direkt mot vår demokrati, och att brotten kan begås med en närmast obefintlig risk att de misstänkta blir föremål för åtal och straffansvar. Snacka om att brott lönar sig!

Vi tror inte att det räcker att polis eller åklagare utvärderar sina insatser i arbetet för att komma till rätta med den här typen av brottslighet. Regeringen behöver tillsätta en offentlig medborgarkommission som opartiskt och sakligt granskar polisens arbete med demokrati- och hatbrotten. Den juridiska verktygslådan finns där, ny lagstiftning är troligen inte nödvändig. Däremot måste skälen till ineffektiviteten klargöras och konkreta förslag, som gör att rättseffektiviteten och förtroendet för rättsväsendet återupprättas, läggas på bordet.