Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Utvidga rut för fler jobb och bättre integration”

Hemleverans av matvaror är ett exempel på enklare tjänster, vardagsjobb, som det finns behov av, skriver debattören.
Hemleverans av matvaror är ett exempel på enklare tjänster, vardagsjobb, som det finns behov av, skriver debattören. Foto: NORA LOREK/TT

Fler vardagsjobb. Arbete är kittet som håller ihop vårt samhälle. Validering och matchning av högutbildade nyanlända är en viktig del i integrationen, men för de som inte är lika väl rustade behövs också enklare jobb. Utvidga rut och gör det billigare att anställda människor ur denna grupp, skriver Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv.

Den svenska arbetsmarknaden är starkt polariserad. Inte minst många av de unga och de flyktinginvandrare som har kort utbildning är arbetslösa i vårt land. Välutbildade, även utrikes födda, klarar sig relativt väl.

När fler flyktingar söker sig till Sverige riskerar polariseringen att förstärkas. Klyftorna ökar om vi inte lyckas ta tillvara den potential som finns hos de människor som tar sig hit. Det gäller särskilt de många som saknar de erfarenheter som krävs för att passa in på den svenska arbetsmarknaden så som den ser ut i dag.

Det finns många enklare uppgifter att lösa i vårt samhälle som inte kräver stora kunskaper eller lång erfarenhet. Men av framför allt kostnadsskäl utförs de inte i tillräcklig omfattning i dag. Vi kallar det vardagsjobb.

Vår utgångspunkt är att Sverige tjänar på att vara ett öppet och välkomnande land. Genom ett ständigt flöde av varor, tjänster, idéer och arbetskraft till och från Sverige utvecklas våra företag och vår välfärd kan finansieras. Cirka 20 000 arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU/EES stärker vår internationella konkurrenskraft. Totalt är det i dag närmare 800 000 utrikes födda som arbetar i Sverige och bidrar till vårt välstånd. Över 70 000 utrikes födda driver företag.

Men de kortsiktiga utmaningarna med flyktinginvandringen är betydande. Pressen på Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och många av Sveriges kommuner är stor. Brist på jobb hindrar integrationen och riskerar att skapa större motsättningar i samhället. Rätt insatser krävs för att fler ska komma i arbete och de positiva långsiktiga effekterna av vår öppenhet öka.

Utmaningen får inte underskattas. De sociala konsekvenserna av att inte kunna få ett jobb utan tvingas leva på bidrag år efter år är oacceptabla. Arbete är kittet som håller ihop vårt samhälle. Alla ska kunna känna hopp om en egen försörjning.

Det finns inte ett enskilt förslag, inget alexanderhugg, som i ett slag förbättrar möjligheten för alla utan jobb att komma i egen försörjning. Olika grupper kräver olika insatser.

En grupp nyanlända är väl anpassade till arbetsmarknaden, med relevant kunskap och erfarenhet. De behöver snabbare valideras och matchas in på arbetsmarknaden. Här kan snabbspår som regeringen bjudit in till trepartssamtal om, vara en väg.

Vi är givetvis positiva till bättre validering och matchning av nyanlända. Dagens långa ledtider för att identifiera nyanlända som har kunskap och erfarenhet som efterfrågas är ett slöseri både för individerna, för arbetsgivarna och för samhället. I flera branscher har samtal om snabbspår inletts.

Men vi bör vara medvetna om att snabbspårens potential är begränsad i förhållande till utmaningen. Våra beräkningar visar att det som nu diskuteras i bästa fall handlar om något eller några tusental ytterligare rekryteringar. Personer lämpliga för ett snabbspår är troligen inte heller den typ av arbetskraft som har det allra svårast på svensk arbetsmarknad.

En andra grupp nyanlända är personer som i och för sig har kunskap och/eller erfarenhet, men som inte är rustade för den svenska arbetsmarknaden. Många har förutsättningar att inom en rimlig tid lära sig det som behövs. De behöver insatser i form av snabbare och effektivare validering, praktik, yrkesinriktad språkundervisning eller kompletterande utbildningar. Med rätt insatser kan fler nå upp till den svenska arbetsmarknaden krav.

En tredje grupp nyanlända är personer som helt saknar den kunskap och erfarenhet som fordras på den svenska arbetsmarknaden så som den i dag ser ut. De har ingen gymnasieutbildning och många har mycket kort skolgång bakom sig. Många är i medelåldern, en del saknar helt studievana.

Ska Sverige hålla samman, och regeringen nå sitt arbetslöshetsmål, måste denna stora utmaning på arbetsmarknaden mötas. I dag saknar ungefär 115 000 av dem som är inskrivna på Arbetsförmedlingen gymnasieutbildning. Av dessa är över 70 000 utrikes födda.

Här krävs nya grepp som utvecklar den svenska arbetsmarknaden. För att undvika långvarig arbetslöshet behöver vi skapa fler arbeten som inte ställer stora krav på kunskap och erfarenhet – vi kallar det vardagsjobb. Det handlar om arbeten som innebär att privatpersoner och företag kan få hjälp med tjänster som i dag utförs i begränsad eller ingen omfattning. Tjänster som gör vardagen lättare för både individer, familjer och företag.

 

Vi behöver en politik
för fler arbeten. Också sådana som inte kräver stora ­förkunskaper eller erfarenhet.

 

I livets olika faser behöver vi olika typer av stöd. Som småbarnsföräldrar är efterfrågan på avlastning i form av matlagning, tvättning, strykning, barnpassning med mera kanske som störst. Men när ryggen börjar krångla eller tiden inte räcker till blir kanske trädgårdsskötsel och leveranser av mat hem viktigare. Som äldre kan vi behöva sällskap för att göra inköp eller att komma ut i naturen.

Men inte bara privatpersoner utan även företag kan efterfråga fler vardagsjobb. Om fler medarbetare avlastas genom att enklare sysslor utförs av andra blir den samlade effektiviteten och produktiviteten högre. Det kan också handla om nya former av service som kan utöka erbjudandet till företagens kunder.

Framväxten av vardagsjobb hindras av att det är för dyrt att köpa tjänster i Sverige. Vi har generellt höga skatter på arbete. Arbetsgivaravgifterna är höga. Inkomstskatterna, inte minst betydande marginalskatter, minskar utrymmet för privat konsumtion av tjänster. Momsen ökar ytterligare kostnaden för privatpersoner att köpa tjänster.

Sverige har också höga ingångslöner och minst lönespridning inom hela OECD. En följd av allt detta är att andelen enkla jobb – vardagsjobb – är lägst i EU. Bristen på vardagsjobb drabbar särskilt de unga och flyktinginvandrare som har kort eller ingen utbildning.

För att fler vardagsjobb ska efterfrågas av privatpersoner behöver rut-reformen utvecklas. Taket bör justeras uppåt och de tjänster som omfattas av rut bli fler. Då kommer efterfrågan att öka och fler gå från arbetslöshet till sysselsättning.

För företagen beror efterfrågan på vardagsjobb på kostnaden men också risken. Träffsäkra reformer med syftet att minska kostnaden för att anlita personer som saknar kunskap och erfarenhet behöver göras.

Kombinationen av en stor grupp utan gymnasieutbildning och en stel arbetsmarknad med höga kostnader för att anställa innebär en betydande utmaning för Sverige. Sveriges företagare vill inte att vårt land glider isär. Vi behöver en politik för fler arbeten. Också sådana som inte kräver stora förkunskaper eller erfarenhet. Vi behöver fler vardagsjobb i Sverige.

Foto i text: Sören Andersson

Läs mer. DN Debatt
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.