Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-10-03 15:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/valet-visade-pa-ett-alltmer-splittrat-sverige/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Valet visade på ett alltmer splittrat Sverige”

DN DEBATT 22/9.

Det svenska riksdagsvalet 2022 kommer sannolikt att gå till historien som det val som delade Sverige. Män och kvinnor, unga och äldre, stad och land – vi har nu fått samma slags konflikter i politiken som länge varit tydliga i många andra länder. Villkoren för politisk kommunikation har i grunden förändrats, skriver fyra forskare i en snabbanalys.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
VAL 22

Valkampen är över och det hätska tonläget har ersatts av mer försonlig retorik när en ny regering förväntas träda till. Den tilltänkte regeringsbildaren, moderatledaren Ulf Kristersson, har efter valet i sina få framträdanden framför allt betonat vikten av nationell samling i stället för fortsatt splittring.

Det är en förståelig utgångspunkt i det politiska läge som nu råder där det ännu är oklart vilken regering som slutligen kommer att tolereras av riksdagen, och där framtida utmaningar i form av energikris, krig i Europa, Natomedlemskap och stundande ordförandeskap i EU väntar den tillträdande statsministern. Likväl finns det anledning att peka på att det svenska riksdagsvalet 2022 sannolikt kommer att gå till historien som det val som delade Sverige.

Det är också den analys som delas av många av de experter och forskare som på torsdag redovisar sina reflektioner i rapporten ”Snabbtänkt”. I rapporten har 95 forskare sammanfattat sina intryck av årets valrörelse och valresultat. Deras analyser har givetvis olika utgångspunkter och kan inte sammanfattas i en enda slutsats, men några centrala teman och observationer återkommer i många av bidragen.

1. Ett första sådant tema kretsar kring bilden av ett i olika avseenden ännu mer delat Sverige. Ett återkommande intryck i eftervalsdebatten är hur väljargrupper divergerar. Det gäller inte bara det faktum att ungefär lika stora politiska block står mot varandra, för det har vi sett förut. Mer remarkabel är då den stora skillnaden i röstning mellan män och kvinnor där avvikelserna i partipreferenser aldrig varit så stora som nu. Till detta kan läggas väl dokumenterade skillnader i hur unga och gamla röstar, och att Sverige nu också tycks ha fått den slutliga land-stad-konflikt i politiken som länge varit tydlig i så många andra länder.

Det delade Sverige handlar dock inte bara om politik; alltmer individuella medievanor och accelererande informationsklyftor utgör också stora utmaningar för det svenska samhällets sammanhållning.

Delningarna samvarierar såklart med andra förändringar. Prat om den breda mitten ekar tomt. Blockpolitik, om än i ny gestaltning, regerar. Till och med det som till alldeles nyligen förenade dem alla – motståndet mot Sverigedemokraterna – är ett minne blott. Det är för eller emot, mellanpositioner gör sig inte till besvär. Det delade Sverige handlar dock inte bara om politik; alltmer individuella medievanor och accelererande informationsklyftor utgör också stora utmaningar för det svenska samhällets sammanhållning.

2. En andra iakttagelse som också har med splittring att göra handlar om olika aktörers syn på vilka sakfrågor som debatterats och hur de har debatterats. Det kan konstateras att de ämnen som dominerade mycket av dagordningen i såväl partiernas debatter som mediernas rapportering i vissa stycken inte täckte alla de frågor som väljarna tyckte var de allra viktigaste. Partiernas och mediernas dagordningar och sakfrågeprioriteringar var i hög grad samstämmiga kring frågor om lag och ordning, invandring och elpriser, vilket gjorde att flera andra frågor som var särskilt viktiga för stora väljar- grupper – som vård, skola, omsorg och klimat – delvis kom i skymundan.

Det är förmodligen också korrekt att hävda att svenska valrörelser alltmer har fått en dynamik som gynnar förenklade och tillspetsade resonemang. Flera andra tendenser förefaller samspela med det flyktiga och förenklade: partiledarnas ökade betydelse för väljarna, de dagligen uppdaterade opinionsmätningarna, den omfattande användningen av valkompasser som ger snabba och klara besked och alla mer eller mindre mekaniska heja-rop eller påhopp i sociala medier. Det fanns samtidigt, här och var, utrymme till fördjupning under valkampanjen. Det knackades dörr som aldrig förr och det personliga mötet mellan politiker och väljare fick en välbehövlig renässans. Nyhetsmediernas bevakning var också i det stora hela omfattande och allsidig. Men samtidigt fick de flesta väljare inget besök vid dörren, och många valde att framför allt ta del av medier med mindre ambitiös valbevakning.

3. En närbesläktad observation som flera i vår rapport pekar på är att partierna ibland varit immuna mot vetenskapliga argument. Politik är nu inte vetenskap, men få vill nog se en utveckling där politiken förytligas och där sakkunskap, fakta och forskningsrön får ge vika för slagkraftiga oneliners och lättköpta poänger. Där falukorvar får symbolisera inflation och där kolbitar är energipolitik. Som medie- och statsvetare bör vi kanske akta oss för att kräva mer plats i debatten. Självkritiskt konstaterar vi att vi möjligen borde ges något mindre utrymme. Men kanske finns anledning att i högre grad uppmärksamma när andra forskargrupper upplever att politikerna slår dövörat till. Att politik inte är vetenskap betyder inte att politiken bör vara lomhörd för till exempel nationalekonomers, kriminologers eller biologers argument.

4. Avslutningsvis kan vi konstatera att eftervalsdebatten i stora stycken förts på en mer övergripande nivå, och där motpolerna tillspetsat kan sägas representera skilda perspektiv som rymmer både dystopier och drömmar om framtiden. Till de mer pessimistiska spådomarna sällar sig de som extrapolerar från några av de observationer vi gör ovan. Samhället går mot en ökad splittring där vi i stället för medmänniskor blir motmänniskor. Samhällsgrupper ställs mot varandra i ett nollsummespel, politiken präglas av känslor och välregisserade utspel. Ideologi, sansad debatt och utrymme för det goda argumentet får ge vika för statsministerdueller, opinionsmätningar, valkompassfacit och klickvänliga budskap.

Det må knaka i välfärdssamhällets fogar och den sociala sammanhållningens band, men svensk demokrati står i grunden stark.

Men dåliga nyheter får nu alltid större uppmärksamhet än goda. Det må knaka i välfärdssamhällets fogar och den sociala sammanhållningens band, men svensk demokrati står i grunden stark. Valdeltagandet är fortfarande högt i internationell jämförelse, Sverige toppar de flesta internationella rankningslistor vad gäller friheter och rättstatsprinciper och en bra blandning av kommersiella och allmänfinansierade medier spelar en fortsatt viktig roll i valrörelsen med en huvudsakligen balanserad och opartisk nyhetsbevakning.

Samtidigt står det klart att något har hänt som i grunden förändrat villkoren för politisk kommunikation i Sverige. Tidigare särdrag som samförstånd, långsiktighet och rationalitet gjorde att Sverige förr betraktades som ett land bland alla andra, fast lite mer lagom. Nu gör återkommande regeringskriser, politiska helomvändningar och snabbt växlande parlamentariska maktförhållanden oss också till ett land som alla andra, fast lite mer extremt.

Ämnen i artikeln

Val 2022

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt