Att kunna välja äldreomsorg kan handla om makten över ens eget liv. Alliansen stärkte därför valfriheten inom äldreomsorgen och andra välfärdsverksamheter genom införandet av lagen om valfrihet (lov) år 2009. Medborgare i kommuner som stärkt valfriheten genom lov är i dag mer nöjda med omsorgen än andra. Vi behöver mer valfrihet, inte mindre.
Alliansregeringen tar nu nästa steg genom att tillsätta en utredning med uppdraget att se över vad som kan göras för att fler kommuner ska införa lov och hur kvaliteten inom omsorgen kan främjas.
Det finns hos vissa en oro över att allt fler privata initiativ växt fram. Socialstyrelsens granskning av äldreomsorgen från maj i år visar dock att kvaliteten inte är sämre inom privata välfärdsverksamheter än kommunala. Allvarliga missförhållanden har rapporterats från både kommunala och privata verksamheter.
Upprördheten ska vara lika stor varje gång oavsett utförare. När vi stärker dagens omsorg och formar morgondagens måste valfrihet och mångfald förenas med tydliga krav på kvalitet, ändamålsenligt uppföljningssystem och en god värdegrund. Detta ska gälla oavsett utförare. Välfärdens konstruktion ska främja utveckling och nytänkande inom verksamheterna, en god och personlig omsorg samt en ansvarsfull hantering av våra gemensamma resurser.
Alliansregeringen ska bygga vidare på de goda erfarenheter som samlats under de år som lov varit i drift. Valfriheten ska få spridning och omsorgen bli allt bättre.
Ett alternativt sätt för kommuner att förena mål om kvalitet med mål om effektivitet är lagen om valfrihetssystem (lov). Målet med lagstiftningen är att sätta brukaren i centrum, att denne själv ska få bestämma över sin vardag. Inomlov sätts priset av kommunen och ska vara lika för alla; kommunal, privat och ideell omsorg. Den som kan prestera en äldreomsorg som uppskattas får fler uppdrag. Jag tror att få kritiker av valfriheten har fördjupat sig i de möjligheter till utveckling och mångfald som kommunerna nu sammantaget har genom tillkomsten av lov.
Lov fungerar så att kommunen ställer upp kvalitetskraven och ser till att dessa efterföljs av alla. Därigenom behålls en tydlig demokratisk kontroll över äldreomsorgen i de kommuner som tillämpar lov. Genom lov kan vi som tidigare behålla välfärdens kärnvärden intakta, det vill säga insatser efter behov med solidarisk finansiering. Det erbjuder mer av valfrihet för den enskilde.
Valfrihetssystem enligt lov finns nu på plats i över 120 kommuner. Ytterligare ett 50-tal kommuner har beslutat införa ett valfrihetssystem. Över 900 nya utförare och företag – de flesta små eller medelstora – har startats som en följd av lov.
Utförare som erbjuder en särskild inriktning eller specialkompetens finns i ett 50-tal av kommunerna. Det handlar ofta om särskild språkkompetens eller att utförarna erbjuder specialkunskap om olika sjukdomar eller vårdinriktningar. Många medarbetare som endast kunnat arbeta i kommunal regi kan välja att pröva sina egna möjligheter eller byta anställning. Detta är en fantastiskt positiv utveckling i en verksamhet som präglats av byråkrati och monopol under decennier.
Alliansregeringen har beslutat sig för att bygga vidare på de goda erfarenheter som samlats under de år som lov varit i drift. En utredare ska överväga för- och nackdelar med att göra det obligatoriskt för kommunerna att införa valfrihetssystem inom bland annat äldreomsorgen. Om utredaren kommer fram till att en obligatorisk lagstiftning bör införas, ska förslag om ett obligatorium lämnas till regeringen. Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2014.
I uppdraget ingår att göra en kartläggning av de verksamhetsområden inom socialtjänsten där lov i dag tillämpas och bedöma om valfrihetssystem inom fler verksamhetsområden bör införas. I denna del ingår bland annat att analysera möjligheterna att införa valfrihetssystem inom särskilda boendeformer.
Utredaren ska även analysera etableringsmöjligheter för nya utförare med särskilt fokus på hinder och möjligheter för leverantörer i glesbygdskommuner att kunna ingå i ett valfrihetssystem. Frågan om hur ersättningssystem och förfrågningsunderlag påverkar kvalitet och vinstutdelning ska ses över. Även frågan om det finns något samband mellan vinstutdelning respektive kvalitet i de verksamheter som ingår i valfrihetssystem ska redas ut.
Verklig mångfald inbegriper även ideella utförare. Idéburna organisationer är ofta snabba med att identifiera behov som normalt sett inte tillgodoses inom myndighetssfären och har många gånger en tydlig värdegrund som kan skapa mervärde för brukaren. Utredaren ska analysera förutsättningarna för idéburna organisationer att verka inom valfrihetssystem, och om det finns hinder att agera som leverantörer.
Välfärdstjänster är inte vilken tjänst som helst, och arbete i omsorgsverksamhet är inte vilket arbete som helst. Mångfalden av utförare fordrar därmed en stark etisk medvetenhet. Ett system med valfrihet och alternativ förutsätter att vinstintressen hålls i lagom strama tyglar genom kontroll, krav på kvalitet och likvärdiga villkor över hela landet
LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson har nu slagit fast att vinst och valfrihet ska förbjudas. Man kan bara hoppas att socialdemokraterna och Stefan Löfven vågar tänka ett steg längre. En kommunal ensamrätt på utförandet av äldreomsorg skulle innebära en försämring av äldres vardag genom återgång till en förödande likriktning av verksamheten.
Det behövs en långsiktig politik på området. Alliansens inriktning kombinerar en god demokratisk kontroll och styrning med stort inflytande för den äldre och dennes anhöriga.
Svensk välfärdspolitik har präglats av en faiblesse för storskalighet och centralplanering. Med mössan i hand ska äldre tacksamt ta emot den äldreomsorg som makten – politiken och byråkratin – anvisar. Men så kan inte välfärden bedrivas. För att äldreomsorgen ska få stöd och förtroende även framöver, så måste rätten att välja och inflytandet över vardagen så långt det är möjligt ligga hos den äldre själv.
Maria Larsson (KD)
Barn- och äldreminister