Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Väljarna vill satsa på företagen trots det är politikerna passiva”

Under den gångna mandatperioden har företagsamhetens frågor stått långt ner på regeringens agenda, och oppositionen har gjort för lite för att ändra på detta, skriver Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv.
Under den gångna mandatperioden har företagsamhetens frågor stått långt ner på regeringens agenda, och oppositionen har gjort för lite för att ändra på detta, skriver Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv. Foto: Nicklas Thegerström

DN DEBATT 18/5. 53 av totalt 92 initiativ som regeringen tagit under mandatperioden har varit till skada för näringslivet. Regelbördan har ökat och skatterna har höjts. Samtidigt har oppositionen försuttit chansen att göra skillnad. Men när vi frågar väljarna ger de ett starkt stöd för bättre villkor för närings­livet. Nu krävs politisk vilja, skriver Carola Lemne, Svenskt Näringsliv.

När Sverige går till val i höst sker det i ett politiskt klimat som ser påtagligt annorlunda ut än vi är vana vid. Av tidigare mandat­perioders fokus på frågor kring ekonomi, jobb och utanförskap syns inte mycket. I stället dominerar en helt annan typ av frågor som vi inte är vana vid att se i valrörelser: invandring samt lag och ordning.

En avgörande orsak till detta är naturligtvis migrationskrisen 2015 och framåt, som slukade nästan all politisk reformenergi under lång tid. När Sverige befinner sig i en akut kris är det lätt att förstå att mer långsiktiga, strukturella frågor skjuts på framtiden.

Krisens mest akuta fas är nu över, i stället är frågan hur de nyanlända ska kunna integreras i det svenska samhället och hur utanförskapet ska kunna brytas för flyktinginvandrare som sedan länge bor här.

En väl fungerande integration kan hjälpa till att ge företagen tillgång till den kompetens de behöver för att kunna fortsätta att utvecklas.

Det finns inte någon motsättning mellan en fungerande integration och ett växande näringsliv med lönsamma företag. Tvärtom, ingen annan kraft i samhället är så avgörande för integrationen som företagsamheten. Och en väl fungerande integration kan hjälpa till att ge företagen tillgång till den kompetens de behöver för att kunna fortsätta att utvecklas.

Ändå har de avgörande frågorna om företagandets villkor inte prioriterats. Det engagemang för näringslivet Stefan Löfven talade så vackert om under valrörelsen 2014 har lyst med sin frånvaro sedan han tillträdde som statsminister.

När vi i Svenskt Näringsliv har summerat den rödgröna regeringens politik 2014–2018 har resultatet blivit nedslående. Av de totalt 92 initiativ regeringen har vidtagit under mandatperioden har en majoritet, 53 stycken, varit till skada för näringslivet och för Sverige. Regelbördan har ökat och skatterna har höjts med 70 miljarder, vilket i huvudsak belastat företagen.

Samtidigt har oppositionen försuttit chansen att göra skillnad. Företagsamhetens frågor har stått långt ner på regeringens agenda, och oppositionen har gjort för lite för att ändra på detta.

Trots att det i flera fall funnits majoritet i riksdagen för viktiga företagarreformer har oppositionen avstått från att agera för att i stället se på när villkoren för att driva företag successivt har försämrats. Detta är något helt annan än vad Sveriges företagare behöver och hade förväntat sig. Efter valet måste denna passivitet brytas.

Svenskt Näringsliv är inte en partipolitisk organisation, vi har bara ett grundläggande krav på den regering som tillträder efter höstens val: den behöver prioritera företagens villkor betydligt högre än vad den nu sittande regeringen har gjort.

Detta önskemål delar vi också av allt att döma med större delen av svenska folket. För att få en bild av synen på företagsamhetens villkor i opinionen har vi låtit undersökningsföretaget Inizio genomföra en mätning i ett antal av de frågor näringslivets organisationer driver.

Resultatet ger en delvis annan bild än den vi är vana vid att se. I samtliga de frågor vi undersökt stödjer en majoritet av väljarna näringslivets agenda, i flera fall är stödet så starkt att det omfattar sju av tio väljare eller fler.

Förslaget att de regler företagen behöver följa borde vara färre och enklare har stöd av hela 72 procent av svenska folket. Stödet är också påfallande brett. Bland allianspartiernas väljare är stödet 85 procent, bland de rödgröna väljarna 55 procent och bland SD-väljarna 78 procent. I samtliga väljargrupper utom de som röstar på Vänsterpartiet är fler positiva till regelförenkling än negativa.

Väljarna är vana vid att höra tillträdande regeringar utlova minskad regelbörda, och sedan i stället öka den. Men en bred majoritet kräver nu leverans, företagens regelbörda måste minska.

Även stödet för att förbättra företagens villkor är mycket stort. Allra tydligast för de små företagen. Hela 80 procent av de tillfrågade vill förbättra småföretagens villkor, 90 procent bland alliansväljarna, 66 procent av de rödgröna väljarna och 91 procent av SD-väljarna. Även i de minst positiva väljargrupperna (V och MP) är stödet över 60 procent.

De stora företagens villkor vill 57 procent av de tillfrågade förbättra. Bara tre av tio väljare är negativa till att förbättra villkoren för storföretag i Sverige. Denna fråga diskuteras sällan, men väljarnas förväntningar är mycket tydliga.

Företagsbeskattningen är, som väntat, mer partipolitiskt polariserande. Sammantaget vill 62 procent sänka företagens skatter, medan 29 procent inte står bakom ett sådant förslag. Bland väljare som röstar på Alliansen och SD är stödet påfallande starkt, 82 respektive 80 procent, vilket kan jämföras med 34 procent av de rödgröna väljarna. Men nästan två av tre av samtliga väljare stödjer alltså förslaget.

Faktum är att även det tidigare kontroversiella förslaget att reformera Las i dag har ett mycket brett stöd i väljaropinionen. Vi ställde här en tydligt avgränsad fråga, om huruvida ”Lagen om anställningsskydd (Las) bör ändras så att kompetens värderas mer och anställningstid mindre”.

Två av tre, 67 procent, av de tillfrågade instämmer i detta reformförslag. Bland väljare som röstar på Alliansen stöder 89 procent en Las-reform av detta slag, stödet bland rödgröna väljare är 40 procent och bland SD-väljare 79 procent. Dagens regelverk har uppenbarligen mycket låg legitimitet, och nu förefaller det även finnas en majoritet i riksdagen för en reformering av Las.

En annan fråga som på senare tid varit föremål för intensiv debatt, är behovet av enkla jobb med lite lägre lön för att ge personer, särskilt flyktinginvandrare, utan jobb och som saknar eller har bristfällig utbildning en chans att komma in på arbetsmarknaden.

Påståendet att sådana jobb är ett bra sätt för invandrare att snabbare komma in på arbetsmarknaden stöds av hela 67 procent av de tillfrågade. Bland alliansväljarna är stödet 90 procent, bland de rödgröna 43 procent och bland SD-väljarna 68 procent. Det sistnämnda är intressant med tanke på att SD som parti motsätter sig denna typ av reform.

På punkt efter punkt finns brett stöd bland väljarna för att företagens villkor behöver förbättras. Det gäller även frågor som i den partipolitiska debatten framställs som kontroversiella.

Det politiska läget inför valet är osäkert, vilken regering som kommer att kunna bildas är svårt att säga. Men en sak är säker: den regering som tillträder efter valet kommer omgående att behöva ta tag i de reformer av företagsam­hetens villkor som varit sorgligt eftersatta den gångna mandatperioden.

Förutsättningarna för detta är också bättre än på mycket länge. Det finns mycket brett stöd bland väljarna för minskat regelkrångel, för bättre villkor för företagen, för sänkt företagsbeskattning, för ändrad Las och för att enkla jobb med lägre löner är en effektiv integrationsinsats.

Nu krävs bara politisk vilja.

Bakgrund.Undersökningen

Undersökningen har gjorts av Inizio som använt sig av en självrekryterad webbpanel.

För att ge en representativ bild av befolkningen har undersökningen vägts på kön, ålder, utbildning och partisympati.

1 585 intervjuer har gjorts under perioden 29 mars–3 april 2018.

DN Debatt.18 maj 2018

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.