Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Valsedelssystemet äventyrar inte bara rösthemligheten”

I valet 2014 trycktes det upp över 560 miljoner valsedlar, eller i snitt drygt 25 valsedlar per röstberättigad – 538 miljoner fler valsedlar än röster som skulle avläggas, skriver Johan Karlsson Schaffer.
I valet 2014 trycktes det upp över 560 miljoner valsedlar, eller i snitt drygt 25 valsedlar per röstberättigad – 538 miljoner fler valsedlar än röster som skulle avläggas, skriver Johan Karlsson Schaffer. Foto: DRAGO PRVULOVIC TT

Förslag inom kort. Vi kommer snart att slippa ta valsedlar när andra ser på. Men det svenska valsedelssystemet har fler problem. Det är dyrt, det leder till stort svinn, mängden sedlar ökar risken för fusk och små partier riskerar att missgynnas. Vi borde titta på våra grannländer som har bättre system, skriver forskaren Johan Karlsson Schaffer.

I valet 2018 kommer svenska väljare att få välja valsedlar i avskildhet, eftersom valsedlarna kommer att placeras inne i valbåset, enligt ett förslag som regeringens utredare lär lägga fram inom kort. Att stärka valhemligheten är lovvärt, men risken finns att Sverige försitter en chans att åtgärda flera allvarliga brister i det svenska valsedelssystemet.

Valhemligheten är central i den svenska demokratin. Den slås fast i Regeringsformen (3:1) och i internationella människorättsavtal som Sverige ratificerat. Om demokratin ska kunna förverkliga folkviljan, måste väljarna kunna uttrycka sin vilja fritt, utan att behöva frukta otillbörlig påverkan. Rösthemligheten skyddar också mot korruption, genom att väljarens röst inte kan knytas till belöning eller bestraffning.

Men det har varit dåligt beställt med rösthemligheten i svenska val på grund av hur valsedelshanteringen ser ut. I vallokalen förväntas väljaren i full öppenhet botanisera bland partiernas valsedlar. I valet 2014 trängde sig nazister in i en vallokal i Stockholm och filmade väljare som plockade åt sig valsedlar, i en annan vallokal stal de samtliga andra partiers valsedlar. Det är bara extrema exempel på hur det svenska valsedelssystemet bjuder in till missbruk och misstag.

Internationella valövervakare har kritiserat systemet. EU-kommissionen krävde förra året att Sveriges regering förklarar hur valhemligheten säkerställs, sedan väljare klagat över bristen på valhemlighet i Europaparlamentsvalet 2014. Väljaren ska inte själv behöva se till att rösten förblir hemlig; det är myndigheternas skyldighet att garantera valens hemlighet.

 

Väljare har också vittnat om hur valförrättare felaktigt uppgett att de får nöja sig med att rösta på något annat parti när det saknats valsedlar för det parti de avsett rösta på.

 

Som ett svar på kritiken lär alltså regeringens utredare nu föreslå att Sverige ska införa valbås av den typ som används vid val i Norge, där valsedlarna återfinns inne i själva röstbåset. Förslaget skulle lösa de mest graverande bristerna i valhemligheten i svenska val. Det kan dessutom leda till mer ordning och reda i vallokalen, eftersom det rationaliserar bort ett moment – där väljaren plockar åt sig valsedlar – i röstningsprocessen.

Men det finns andra problem som nya valbås inte skulle lösa.

Foto: DN För det första är det dyrt att anskaffa nya valbås. I valet 2014 hade Sverige 5 837 vallokaler och 3 095 röstningslokaler för förtidsröstning. Dessutom kunde svenska medborgare rösta på ett antal svenska ambassader och konsulat i utlandet. Om var och en av drygt niotusen lokaler ska ha fyra till sex valbås, som lär kosta cirka 5 000 kronor styck, landar notan enbart för inköpen på mellan 180 och 270 miljoner kronor.

Foto:  För det andra medför det svenska valsedelssystemet också ett oförsvarligt svinn. I valet 2014 var drygt 7,5 miljoner röstberättigade i vart och ett av de tre valen (riksdag, landsting, kommun). Totalt trycktes det upp över 560 miljoner valsedlar, eller i snitt drygt 25 valsedlar per röstberättigad – 538 miljoner fler valsedlar än röster som skulle avläggas.

Svinnet är inte bara en ekonomisk fråga. Med så många valsedlar i omlopp ökar också risken att de hamnar på avvägar. Hur skyddar vi oss mot faran att några av de 538 miljonerna överflödiga valsedlar hamnar i valurnan? I de flesta demokratier betraktas valsedeln som en värdehandling, där varje vallokal inte mottar fler valsedlar än vad de har väljare i röstlängden. När valsedlar bokstavligen behandlas som pappersskräp riskerar också valhandlingen att förlora i symboliskt värde.

Foto:  För det tredje löser inte nya valbås problemet med att valsedlar försvinner, tar slut eller inte distribueras som de ska. I valet 2014 förekom en mängd sådana missöden på val- och röstningslokaler runt om i landet, och de tycks ha drabbat samtliga partier. Partierna förväntas nämligen själva förse vallokalerna med namnvalsedlar, och små partier förväntas själva distribuera även partivalsedlar. Väljare har också vittnat om hur valförrättare felaktigt uppgett att de får nöja sig med att rösta på något annat parti när det saknats valsedlar för det parti de avsett rösta på.

En grupp väljare som drabbats av det svenska valsedelssystemet är den växande gruppen utlandsröstande. I riksdagsvalet 2014 var totalt 136 130 röstberättigade folkbokförda i utlandet och cirka 50 000 av dessa röstberättigade lär ha avgivit röster. Den som röstar i utlandet har vanligen ingen möjlighet att rösta på person, eftersom det åligger partierna att distribuera namnvalsedlar till röstningslokaler i utlandet, utan förväntas i så fall själv beställa namnvalsedlar från partierna.

Att partierna åläggs att distribuera namnvalsedlar (och små partier partivalsedlar) begränsar både friheten i valet, eftersom väljarens tillgång till valsedlar beror på partiernas resurser och organisation, och likheten i valet, eftersom väljarna inte tillförsäkras en likvärdig möjlighet att avlägga personröst.

Det är därför beklagligt om Sverige inte bara skulle försitta ett tillfälle att förbättra valsedelssystemet, utan också bygga in sig i ett system som vidareför andra allvarliga brister.

Så vad är alternativen? Om vi istället ser till våra grannländer finns där valsedelssystem som både säkrar valhemligheten och som undgår flera problem med det svenska systemet. Danmark har enhetsvalsedlar, där samtliga partier och kandidater finns på en förtryckt valsedel. I Finland finns informationen om partiernas kandidater anslagen inne i valbåset, så att väljaren bara behöver notera en siffra på sin valsedel. I Litauen, som nyligen gick till val, kryssar väljaren för ett parti på valsedeln och skriver därefter upp numret för de kandidater hen vill personrösta på.

Valde Sverige en sådan lösning skulle vi troligen slippa investera i nya valbås. Vi skulle också spara in kostnaden för att i varje val trycka upp mer än 500 miljoner fler valsedlar än vad som ska avges.

Men framför allt skulle vi garantera att valsedelssystemet inte underminerar den hemliga och fria röstningen och att alla röstberättigade har lika möjlighet att rösta på både parti och person. Något annat anstår inte ett land som gör anspråk på att vara ett av världens mest demokratiska.

DN Debatt. 26 oktober 2016

Debattartikel

Johan Karlsson Schaffer, docent i statsvetenskap:
”Valsedelssystemet äventyrar inte bara rösthemligheten”

Repliker

Håkan Thomsson, ordförande Synskadades riksförbund:
”Elektronisk röstning gör synskadades val hemligt”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.