Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Vänstern har vilselett väljarna om vinstnivåerna i välfärden”

Foto: Jessica Gow/TT

DN DEBATT 7/3. Vår nya undersökning visar att många väljare tror att vinsterna i skolföretagen är mycket större än de är i verkligheten. Om skolföretagens vinst skulle vara fem procent anser 63 procent av väljarna att friskolorna ska vara kvar. Debatten om välfärdsföretagens roll i samhället måste sluta att föras utifrån desinformation, skriver Peje Emilsson, Kunskapsskolan.

Vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt har under flera år gått i spetsen för en effektiv desinformationskampanj om vinster i välfärdsföretag. Han har drivit Socialdemokraterna framför sig och fått dem att lägga fram ett förslag om att avlägsna privata företag inom välfärdssektorn. Retoriken kring förslaget bygger på den bild Sjöstedt lyckats skapa av att välfärdsföretagare skär guld med täljknivar.

Det stämmer inte. Av regeringens förslag – som nyligen fått mycket stark kritik av lagrådet – framgår det att medelrörelsemarginalen inom skolväsendet under åren 2011 till 2015 varierat mellan 2,6 procent och 5,0 procent – genomsnitt 4,0 procent. Det betyder att skolföretagen som mest haft en marginal på 5 kronor per hundralapp – som sämst 2 kronor och 60 öre. Siffrorna är i stort sett samma för välfärdsföretag inom sociala insatser, vård och omsorg.

Regeringens förslag innebär att den genomsnittliga marginalen kommer att bli 0,3 procent – det vill säga det blir kvar 30 öre per hundralapp. Inget företag kan i längden överleva med en sådan liten säkerhetsmarginal.

Bland de som sympatiserar med Vänsterpartiet och Socialdemokraterna är det bara 1 av 10 som har angett det korrekta alternativet.

Om vi översätter det till en hushållsbudget blir det tydligt. Att ha 30 öre kvar på en hundralapp är som att en person med 20.000 kronor i månadsinkomst efter skatt skulle ha kvar 60 kronor i månaden efter att räkningarna är betalda. Och att detta ska räcka till alla oförutsedda utgifter.

Blir regeringens förslag verklighet kommer därför nära nog alla av dagens välfärdsföretag att försvinna inom några år. Det är vad Vänsterpartiet vill. Frågan är vad pragmatiska socialdemokratiska kommunalpolitiker runt om i landet tycker. Vill de verkligen ta över förskolor, grundskolor och gymnasier där det i dag går cirka 340.000 elever? Vill de ta över drift och ansvar för de närmare 20.000 som i dag bor i äldreboenden som drivs av välfärdsföretag?

Mycket av debatten har handlat om att alliansen och Sverigedemokraterna inte går i takt med sina väljare när det gäller vinster i välfärden. Det beror på att många väljare tror att vinsterna är mycket större än de är i verkligheten. Om vi utgår från vinsternas verkliga storlek blir läget annorlunda. Då visar det sig att det finns en folklig majoritet för rimliga vinster i välfärden.

Demoskop har under februari månad gjort en undersökning med 6.600 intervjuer. Den visar att människors tro om vinstens storlek ligger långt från verkligheten.

När det gäller friskolor säger

  • 18 procent att vinsten är mellan 0 och 6 procent.
  • 40 procent tror att den ligger mellan 7 och 20 procent.
  • 19 procent tror att den är ännu högre.
  • 23 procent saknar uppfattning.

Färre än var femte väljare känner alltså till att den genomsnittliga vinsten i skolföretag de senaste åren legat under fem procent. Under de fem åren 2011–2015 var den i genomsnitt fyra procent. Bland de som sympatiserar med Vänsterpartiet och Socialdemokraterna är det bara 1 av 10 som har angett det korrekta alternativet.

Regeringen skriver i sitt förslag att 60 procent av svenska folket är för ”förbud mot vinstutdelning inom skattefinansierad vård, skola och omsorg”. Det är ett påstående som bygger på att bilden satts att vinsterna är långt högre än de är i verkligheten.

Demoskop lät svenska folket välja mellan två alternativ som utgår från de verkliga vinstnivåerna de senaste åren.

Det ena alternativet var att friskolorna blir kvar, gör fem procent vinst och att detta överskott kan återinvesteras i verksamheten, sparas för sämre år eller delas ut till ägarna. Det andra alternativet var att friskolorna försvinner. Resultatet är tydligt:

  • 63 procent säger ja till att friskolor blir kvar och har en vinstmarginal på 5 procent – vilket alltså är en procent högre än snittet de senaste åren. 29 procent vill hellre ha bort friskolorna.
  • När det gäller alliansväljare säger 80 procent ja till fem procent vinst i friskolor. 11 procent är emot.
  • Alla partier utom Vänsterpartiet har en majoritet för att ha kvar friskolor. Men även var fjärde väljare som sympatiserar med Vänsterpartiet föredrar friskolor med fem procents vinst framför inga friskolor.
  • Bland Sverigedemokraterna är 65 procent för friskolor med fem procent vinst och 28 procent emot.

I Demoskops mätning undersöktes också relationen mellan uppskattad vinstnivå i friskolor och kvaliteten i offentliga skolor kontra friskolor. Här finns ett tydligt samband. Ju mer vinsternas storlek överskattas, desto mer tvivel på kvaliteten i friskolor och desto lägre förtroende för friskolor.

Felaktiga föreställningar om vinstnivåerna är alltså en grundläggande utgångspunkt för att ifrågasätta kvaliteten hos friskolor och att de ska få förekomma. Om fler hade haft klart för sig att vinsterna i välfärdsföretag är väsentligt lägre än vad som ofta påstås i debatten, hade stödet för friskolor varit ännu större än det redan är.

Tyvärr befinner vi oss nu i en situation där Vänsterpartiet med ungefär 350 000 väljare bakom sig i senaste valet – knappt sex procent av de som röstade – har drivit regeringen till att lägga ett förslag som till att börja med slår direkt mot över en miljon svenskar:

  • 340.000 elever som går i förskola, grundskola eller gymnasieskola som drivs i aktiebolagsform
  • 15.000 personer med assistans från annan utförare än kommunen
  • 20.000 äldre i privata äldreboenden
  • 50.000 äldre med privat utförd hemtjänst
  • 240.000 personer som arbetar i företag som omfattas av förslaget
  • Elevernas föräldrar och alla anhöriga

I nästa steg rör det många fler. Vänsterpartiet har regeringens stöd att gå vidare med motsvarande förbud mot privata företag inom vården. Utredningen om detta pågår.

Det vore en sak om en majoritet av väljarna verkligen önskade att friskolor och andra välfärdsföretag skulle försvinna – och hade röstat för en sådan politik. Men inför valet 2014 var det bara Vänsterpartiet som förespråkade detta.

Och som Demoskops undersökning visar vill nästan 2 av 3 väljare nu inför valet 2018 ha kvar friskolorna med den vinstnivå som de har haft de senaste åren.

Det är hög tid att debatten om välfärdsföretagens roll i vårt samhälle slutar att föras utifrån desinformation om vinster som inte existerar och i stället baseras på vad väljarna tycker om verksamheterna som de fungerar i dag. Att hundratusentals själva väljer privata välfärdsföretag för skola, vård och omsorg talar sitt tydliga språk.

DN Debatt.7 mars 2018

Debattartikel

Peje Emilsson, grundare Kunskapsskolan och en av initiativtagarna till nätverket Sveriges välfärdsföretagare:
”Vänstern har vilselett väljarna om vinstnivåerna i välfärden”

Repliker

Daniel Riazat, utbildningspolitisk talesperson (V):
”Vinstsyfte i välfärden leder till fokus på lönsamhet”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.